Forskningen visar att en anledning till journalisters sämre villkor och vad forskarna kallar ”lönedumpning” är utsourcing.
Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert är mycket kritisk till villkoren inom tv-sektorn och knyter dem till outsourcing. Både i etermedierna och tidningsbranschen läggs en stor del av produktionen ut på bolag och frilansare.
– När det gäller produktionsbolagen på tv-sidan råder rena vilda västern. Där har vi ett icke-fungerande system som går emot allt som var tänkt om hur vi ska ha det med anställningar och vilka regler som ska gälla, säger hon.
Värst drabbas enskilda frilansarna med F-skattsedel eller bolag, enligt Hyllert.
– När frilansarna anlitas gäller inte arbetsmiljölagen. Vi hör skräckhistorier om hur man jobbar 16 timmar i sträck och blir utnyttjad på andra sätt. Produktionsbolagen säger att de inte har råd med något annat produktionssätt på grund av sina små marginaler.
Public service ökänt för osäkra anställningar
En ond cirkel har skapats. Den som vill arbeta i sektorn måste vara egenföretagare. Den som kräver anställning får inte jobba, enligt Hyllert.
Flera av bolagen har inte heller kollektivavtal.
– Det är en katastrof och ett system som bara drabbar den enskilde.
Trots att anslagen till public service skrivs upp med 2 procent årligen har radio och teve tvingats till effektiviseringar och nedskärningar. Förhållandet beror på avtalens löneökningar som har varit större än tillskottet av pengar, men det beror också på andra kostnadsökningar som inte har kunnat pareras.
– Public service har blivit lite smalare. I debatten sägs att public service ska vara smalare och vassare, men det finns ingen motsättning i att vara bred och vass.
Arbetsvillkor och trygghet skiftar högst betydligt mellan olika journalister. Inte ens public service med sitt uppdrag för hela svenska folket erbjuder de bästa villkoren. Det kan tyckas förvånande mot bakgrund av dess finansiering, som bygger på en garanterad ökning av anslagen med 2 procent per år.
– Nej, public service är ökänt för osäkra anställningar, säger Jenny Wiik.
Fick inte ta andra uppdrag
För programledaren Beppe Singer blev anställningen på Sveriges Television i det närmaste en chock när han insåg hur de tillfälligt anställda behandlades. Den firade programledaren för det numera nedlagda barn- och ungdomsprogrammet Hjärnkontoret kände sig till slut som ett produktionsnummer.
När en säsong var inspelad på den tiden, det handlar om åren 2011 – 2014, fick han inte ta andra uppdrag innan alla program var sända inklusive repriserna. På somrarna var anställningen pausad.
– Jag tvingades söka a-kassa under uppehållen, eftersom jag som programledare hölls tillbaka och inte fick synas i andra sammanhang.
Han fick inte ens tacka ja till uppdrag med behjärtansvärda ändamål. SvT sa nej när ett av lärarfacken ville ha med honom i sin kampanj som skulle locka fler unga till yrket som kemilärare.
– Jag var ändå den som hade bäst förutsättningar i produktionsteamet, eftersom man kände igen mig. När jag senare ville skriva experimentböcker och hålla föredrag på skolor har det gått bra.
En värre situation har de som inte syns i rutan, utan står bakom kameran och ansvar för ljud, ljus och bild eller är inslagsproducenter eller redaktörer, enligt Singer.
– Alla dessa drabbas mycket hårdare. Därför berättar jag den här historien. Det är väldigt viktigt för mig.
Beppe Singer vann Kristallen år 2017. Här tillsammans med sin producent Julia Messelt och en annan av vinnarna (i kategorin tittarnas pris för Årets sport-tv-profil), André Pops, vid Kristallengalan det året. Foto: Jonas Ekströmer / TT
Sedan Hjärnkontoret lades ner 2014 har han inte satt sin fot på public service-bolaget. Och för några år sedan fick han en slags revansch. Ett av de kommersiella tv-bolagen nappade på hans idé till adventskalender.
Det stora experimentet vann Kristallen 2017 för årets barn- och ungdomsprogram.
– Vinsten var epokgörande. Det var första gången som ett streamat program eller någon annan än SvT eller UR vinner kategorin, berättar Beppe Singer, fortfarande stolt över framgången.
SVT: ”Vi har gjort strategiska val”
Therese Östling Waller är HR-chef för SVT. Hon säger att SVT:s osäkra anställningar har flera orsaker.
– Utöver kraven i public service uppdrag om att berika verksamheten, har SVT exempelvis historiskt haft en generös hållning till tjänstledigheter, långa interna tillfälliga in- och utlån och långa varseltider i våra kollektivavtal. Det har i stor utsträckning gynnat individen, men försvårat bemanningen på helheten.
Hon menar att det bland annat lett till att det uppstår vikariat istället för lediga tillsvidaretjänster.
Ekonomin är ett annat skäl, eftersom det blir billigare att bemanna efter behov i stället för att att bygga en organisation som klarar att vara flexibel.
Varför väljer SVT att arbeta med frilansar och produktionsbolag i stället för att anställa personal?
– Programdivisionen gör cirka 800 olika program på ett år i olika genrer som kräver olika kompetenser. Vissa program går över flera säsonger men långt ifrån alla. Marknaden, det vill säga publiken, kräver att vi är snabbrörliga och innovativa. SVT har gjort strategiska val för områden där vi inte ska ha intern kompetens, säger Therese Östling Waller.
Artikelserie: Journalistyrke i förändring
Del 1 – Vart fjärde journalistjobb har försvunnit
Del 2 – Lokala medier beroende av statligt stöd