Idag kan barn under 15 års ålder inte dömas till straff. Istället kan de bli omhändertagna i enlighet med annan lagstiftning, som exempelvis LVU. Regeringen och Sverigedemokraterna vill nu sänka straffåldern för grova brott. De vill att barn från och med 13 års ålder ska kunna dömas till fängelse.
Maryam Arfaoui är advokat på Olsson Lilja Advokater. Hon arbetar bland annat med att företräda barn som är misstänkta för brott eller som är utsatta för brott.
Skillnad på barn och vuxna
Arbetsdagarna tillbringar hon med att besöka klienter på häkten, i domstolar, på polisstationer och i möten på advokatkontoret. Samma dag som Arbetsvälden intervjuar Maryam Arfaoui är hon i rätten på en inplanerad rättegång,
Att företräda 15-åringar skiljer sig åt mot att företräda vuxna. Exempelvis förstår barn inte lika mycket av vad som händer i en rättegång. Många gånger kan de inte tillgodogöra sig informationen.
– När man företräder unga misstänkta och när man har en huvudförhandling försöker domstolen ibland avkunna domen direkt muntligen på plats så att de ska slippa vänta på skriftlig dom. Ibland när det har varit på det sättet så tittar klienten på mig och frågar: Dömdes jag eller hur blev det, berättar Maryam Arfaoui.
”Är mamma arg?”
Informationen är svår att ta till sig och det är svårt för barn att förstå vad som ska hända eftersom rättssystemet är skapat av vuxna för vuxna. Ändå är de barn Maryam Arfaoui företräder idag över 15 år.
Hon ger ett exempel från livet som brottmålsadvokat då hon fick en väldigt ung klient som var anhållen för ett mycket grovt brott.
– I arresten fick jag prata i enrum med min klient och då frågar han ”är mamma arg?” Myndighetssverige har inlett en brottsutredning mot barnet, men han är orolig för om mamma är arg.
Barnen undrar om mamma är arg eller frågar om hur mamma mår. Det största fokuset för barnen är ofta de känslomässiga anknytningarna, säger Maryam Arfaoui.
I sitt arbete företräder hon också vuxna och då är det mer fokus på strategi i rättegången.
– Barnen har en annan prioriteringsordning. Helt plötsligt är man inte bara försvarsadvokat utan det är mycket mer som ska till, man ska kunna hantera dem på ett helt annat sätt, säger Maryam Arfaoui.
Barn känner oro
De barn som Maryam Arfaoui träffar i sitt arbete mår väldigt dåligt. De oroar sig över framtiden och skolan.
– De känner sig ensamma, bortstötta och de känner en väldigt djup oro. När de sitter häktade har de inte tillgång till de personer de känt sig trygga med. Men en märklig paradox är att de också är precis som vilka barn som helst. De gillar att berätta om vad de har sett på tv, ätit, pysslat.
Kommer nära häktade barn
Speciellt när barn är häktade och har begränsad kontakt med sin familj kommer Maryam Arfaoui väldigt nära dem.
Hon företräder idag barn som har rätt till fyra timmar isoleringsbrytande åtgärder varje dag när de sitter häktade.
– De ska då ha rätt till fyra timmars aktiviteter som exempelvis att pyssla eller spela spel när de sitter häktade, men redan de kraven kan idag inte tillgodoses på grund av resursbrist.
Alla lever inte livet på samma villkor
Maryam Arfaoui möter hela tiden klienternas oro för att träffa sin familj och för vad mamma, pappa och syskon ska tänka och känna inför det brott barnet misstänks för att ha begått.
– Jag tror att man väldigt snabbt glömmer bort att barn är komplexa människor. Alla lever inte livet på samma villkor. Barn har exempelvis inte färdigutvecklade hjärnor. Att vi idag har en straffrabatt för barn handlar om tanken att det ska vara rättvisa påföljder och eftersom barns hjärnor inte är färdigutvecklade är det inte rättvist att straffa dem på samma sätt som vuxna.
Rättssystemet inte rustat för 13-åringar i fängelse
Maryam Arfaoui är kritisk till förslaget att sätta 13-åringar i fängelse.
– Mig veterligen har forskning visat att isolering för barn tar hårdare på barnhjärnor än vuxenhjärnor. Jag har svårt att se att de kommer ut ur fängelset och är rehabiliterade och redo att delta i samhället. Min värsta farhåga är att föreslaget istället får motsatt effekt.
– Risken är att vi får 13-åringar som hamnar på anstalt och kommer ut som ännu grövre kriminella.
Hon menar att rättssystemet inte heller är tillräckligt rustat för att vi ska sätta 13-åringar i fängelse. Det gäller allt från åklagarmyndigheten, till domstolsväsendet och advokatkåren.
Kritiska till förslaget om sänkt straffbarhetsålder
Kriminalvården har varit kritiska till förslaget om sänkt straffbarhetsålder. I sitt remissvar skriver myndigheten att fängelse i ung ålder kan leda till negativa konsekvenser, och att barn ”så unga som 13 år bör tas om hand på andra sätt”.
Maryam Arfaoui ansluter sig till den bedömningen. Det finns ingen forskning som stödjer att fängelse av 13-åringar skulle minska brottsligheten, menar hon.
– Jag tycker att de har gjort en övergripande bedömning och det finns ingen anledning att betvivla den. På det stora hela vill vi inte att barn ska begå brott över huvud taget. Den stora uppgiften för samhället borde vara att se till att barn inte begår brott.
Förslaget ute på remiss
De nya reglerna ska träda i kraft från den 1 juli 2026 och föreslås gälla i fem år.
Förslaget är nu ute på remiss hos 126 myndigheter och organisationer. En övervägande del har sagt nej eller varit kritiska till förslaget. Kriminalvården säger nej till förslaget och tar upp att häkten och anstalter inte är rustade för att ta emot så unga barn.
Också Åklagarmyndigheten, Polisen och Advokatsamfundet är kritiska till förlaget.
Flera uppger att det saknas forskning som visar att lägre straffålder skulle minska brott.
Regeringen har bland annat motiverat sitt förslag med att det ökar möjligheten till upprättelse för brottsoffer.