LO, Unionen och Svenskt Näringslivs prestige-projekt om etableringsjobb tog sex år att få till och skulle ge tusentals långtidsarbetslösa och nyanlända jobb. Men efter ett år kunde Arbetsvärlden rapportera att reformen lett till 32 jobb. Nyligen summerade tidningen Kollega slutresultatet efter andra året – totalt 85 jobb.
På onsdagen kallades parterna upp till regeringen för ett allvarligt samtal med arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) och finansminister Elisabeth Svantesson (M). Och de var inte glada.
– Regeringen har levererat en reform som parterna själva har tagit fram och drivit på för, då är det under all kritik att man inte har levererat ett bättre resultat. Jag har gjort det tydligt att vi inte är nöjda, till syvende och sist handlar det om människor som skulle kunna ha ett jobb att gå till och ha en inkomst att leva på. Nu är det upp till parterna att visa att de menar allvar med etableringsjobben, säger finansminister Elisabeth Svantesson i ett pressmeddelande efter mötet.
2022 kom arbetsmarknadsparterna överens med regeringen om den nya tillfälliga anställningsformen ”etableringsjobb”.
I huvudsak innebär anställningen att en arbetsgivare betalar en lägre lön och att staten betalar mellanskillnaden mellan den och kollektivavtalsnivå. Anställningsformen ger rätt till utbildning på arbetsplatsen.
Resultatet en besvikelse
Jobben måste den arbetslösa själv leta upp. Det måste vara hos en arbetsgivare med kollektivavtal. Därefter ska Arbetsförmedlingen godkänna den två-åriga anställningen.
Till 2028 har regeringen budgeterat sammanlagt över 300 miljoner.
Men trots de höga insatserna har utfallet varit en besvikelse. Det är alla parter överens om.
Redan efter ett år började regeringen vackla om det överenskomna grundkravet på kollektivavtal. Parterna höll emot.
”Regeringen kan behöva tänka om”
Enligt pressmeddelandet ska ministrarna idag sagt till på skarpen att nu måste parterna leverera en tydlig plan, annars kanske regeringen tappar intresset.
– Parterna behöver lägga in en andra växel för att etableringsjobben ska vara en del i att bryta långtidsarbetslösheten. Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder, säger arbetsmarknadsminister Johan Britz i pressmeddelandet.
Unionen: ”Vi tar vårt ansvar”
Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef tog emot kritiken på plats.
”Det råder inga tvivel om att etableringsjobben inte har fått det utfall som vi och regeringen hade önskat. Det betyder inte att vi kan ge upp. Parterna och regeringen har ett gemensamt ansvar för att etableringsjobben ska fungera. Det var med den utgångspunkten etableringsjobben togs fram och det är i den andan arbetet också behöver fortsätta.”, skriver han i ett mejl till Arbetsvärlden.
Anser ni att ni har brustit i er del av överenskommelsen?
”Nej, men vi har under resans gång sett behov av att åtgärda problem som vi har identifierat. Vi gör det som förväntas av oss och vi arbetar intensivt för att göra det som krävs för att etableringsjobben ska leverera.”
Vad kan ni göra för att ”lägga i en andra växel” nu?
”Eftersom vi arbetar aktivt med etableringsjobben och har identifierat problemen så är vi också aktivt igång sedan tidigare med att åtgärda dem. Vi har tecknat flertalet avtal och ytterligare avtal är på gång. Vi har arbetat med att öka informationen kring etableringsjobben i syfte att öka kunskapen hos arbetsgivare och arbetssökande. Vi har identifierat brister i Arbetsförmedlingens hantering och haft dialog med myndigheten om vilka åtgärder som krävs för att etableringsjobben ska öka i volym. Vi tar vårt ansvar.”
Arbetsvärlden har sökt Svenskt Näringsliv för en kommentar. Artikeln kan uppdateras.
Artikeln uppdaterades 251203 17:50