Upprörda anställda och säkerhetsoro till trots, trafikentreprenören MTR är noga med att poängtera att samarbetet med facket är både viktigt och fungerar bra. Allt enligt den självklara svenska modellen. Medbestämmandelagen och kollektivavtalen ger reglerna för hur facken och företagen ska samverka genom förhandlingsrättigheter, skyldigheter och tidsfrister.
– Den övergripande relationen med facken och dialogen med fackklubbarna är viktigt och något vi prioriterar, säger Niklas Ekström, kommunikationschef på MTR Nordic till Arbetsvärlden.
Men Arbetsvärlden har tagit del av uppgifter, mejl och dokument som ger en annan bild.
– Den svenska modellen har rasat på MTR, säger Christian Camitz, ombudsman för ST och fackets förhandlare gentemot MTR.
MTR är antifackliga. De respekterar inte den svenska modellen
Arbetsvärlden har tidigare rapporterat att personal på MTR-drivna Mälartåg går ned 4800 kronor i lön när de ”flyr” MTR för att jobba hos en konkurrent. Den relativt höga lönen på MTR förklarar Niklas Ekström med att MTR har ett “lokalt avtal specifikt för Mälartåg”, ett ”väldigt bra kollektivavtal som vi har tagit fram i samarbete med facket och medarbetare.”
Facken i fråga är Seko och ST. Men uppgiften stämmer inte. Det finns inte längre något lokalt avtal.
– Jag har erbjudit lokalt avtal två gånger, men de svarar inte ens på mina mejl. Om nu den ena parten vägrar förhandla får vi utreda hur vi nu går vidare, säger Christian Camitz, ombudsman på ST.
Han tycks bara svara på de mejl som passar honom.
Tystnaden består
Enligt inkörd rutin ska ett nytt lokalt avtal varit på plats senast den sista augusti. I juni inleder ST:s ombudsman Christian Camitz därför en mejlkonversation med MTR Nordics förhandlingschef Mathias Wennberg. Men när ombudsmannen föreslår en skrivning i avtalet blir det tyst. Tre månader senare, en vecka innan avtalet förväntas vara på plats påminner Christian Camitz återigen per mejl. Men tystnaden består. Förhandlingschefen har slutat svara.
– Jag har bett att få skriva kollektivavtal om årets lön och det har förhandlingschefen ännu inte svarat på. Han tycks bara svara på de mejl som passar honom, säger Christian Camitz.
Var inte intresserade av avtal
Sekoklubben på Mälartåg nådde i alla fall till förhandlingsbordet i juni. Men Anna Bergström, ordförande för klubben, berättar att förhandlingen med MTR var över på mindre än en kvart och slutade med att MTR ensidigt avslutade förhandlingen och gick.
– De kom till förhandlingen och avslutade den ensidigt. Det blev inget avtal. Det finns inget påskrivet löneavtal. Vi hade lite förslag på omfördelningar och tillägg vi ville ha igenom, men det var de inte intresserade av. Efter 14 minuter sade de bara ”vi lägger på 4,1 procent på alla” och så gick de, säger hon.
MTR:s kommunikationschef Niklas Ekström återkommer senare per mejl.
”Vi har förhandlat lönerevisionen med klubbarna på Mälartåg enligt märket på samma sätt som med alla bolag inom MTR. Den 19 juni skickades lönerevisionsprotokollet över till ST- och SEKO-klubbarna inom Mälartåg. Vi anser att vi har svarat ST men om ST:s ombudsman anser sig sakna återkoppling så får vi ta kontakt med honom för att se vad han behöver.”
”Inte varit något problem”
Men något svar på Christian Camitz mail återfinns inte i de mejl Arbetsvärlden har tagit del av. Och inget av facken säger sig ha undertecknat något avtal. Lönerna har dock höjts i år, även om ST ännu inte kunnat klarlägga på vilken grund. Enligt båda facken på Mälartåg är bilden att MTR tycks tillämpa något de helt enkelt själva bara bestämt.
– Jag har varit ordförande i tolv år. Jag har jobbat för den svenska, den franska och den danska staten. Det har inte varit problem att hålla sig till svenska modellen. Men MTR är antifackliga. De respekterar inte arbetsmarknadens parter och inte den svenska modellen, säger Anna Bergström
MTR och de fackliga medparterna har inte alltid samma bild av vilka frågor som är föremål för MBL.
Men att MTR:s representanter överhuvudtaget kom till den sammanbrutna avtalsförhandlingen var inte något hon hade räknat med. Det är inte alltid de dyker upp, säger hon. Enligt Medbestämmandelagen ska en förhandling äga rum inom 14 dagar från att en begäran om det gjorts. Men Anna Bergström säger att MTR som regel har slutat svara på förhandlingsframställan. Begäran om tvisteförhandling möts med samma tystnad.
– MTR kommer inte till våra förhandlingar. Man kan alltid tolka avtalet på olika sätt. Då kallar man till överläggning och ser om man kan lösa det. Men de kommer inte till överläggningarna heller så vi kan inte lösa sakerna, säger hon.
80 obesvarade framställan på pendeln
Mönstret känns igen från MTR Pendeltåget. Sekoklubben för tågvärdar på pendeln har sedan tidigare uppgett att de slutat få svar. Rainer Andersson, klubbens vice ordförande, uppger att klubben idag har runt 80 stycken obesvarade förhandlingsframställan. Den större delen av dem är tvisteförhandlingar om förhandlingsvägran. Medan samverkansmöte med arbetsgivaren varannan vecka fortfarande upprätthålls på Mälartåg, har de på Pendeln satts på undantag. Enligt facket har de, sedan årsskiftet, endast åstadkommits en handfull gånger.
De respekterar oss inte ens som fackförbund.
– Det finns ingen svensk modell på MTR. De respekterar oss inte ens som fackförbund. Vi kunde inte ens genomföra en löneförhandling i år. Arbetsgivaren avslutade den ensidigt, säger Rainer Andersson.
God relation har surnat
Även Sekos lokförarklubb, som haft en betydligt bättre relation med arbetsgivaren, har nu börjat få samma behandling.
– Den godare relationen är inte lika god längre. Jag har själv skickat in tre som jag inte fått svar på, men det är inte jag som skickar de flesta. Vi har inte ännu skickat någon tvisteförhandlingsframställan om förhandlingsvägran, men vi börjar röra oss ditåt vi med, säger Melissa Svenhard, vice ordförande för Seko Lok.
Och det är inte heller bara gällande Mälartåg som ST gått in i väggen. Under våren begärde facket, även denna gång via Christian Camitz, förhandling om hindrande av skyddsombud på pendeln som möttes med tystnad. Det efterföljande kravet på skadestånd för förhandlingsvägran besvarades inte på över en månad, något som omskrivits av Dagens ETC. Först när ST per mejl meddelade att de nu avsåg lämna frågan vidare till Arbetsdomstolen kom plötsligt ett svar.
Olika syn på MBL
Men att MTR skulle vara antifackliga stämmer inte, enligt kommunikationschefen Niklas Ekström. Ur företagets perspektiv har alla förhandlingar som Seko kallat till hållits och avslutats. Han skriver i ett mejl att MTR tillsammans med deras “fackliga medparter” arbetar kontinuerligt med att lösa så många frågor som möjligt individuellt mellan närmsta chef och anställd. Men ibland kommer man inte överens, vilket kan leda till tvisteförhandlingar.
Hur det är möjligt att ha så olika bild av om en begäran om förhandling besvarats eller inte får Arbetsvärlden dock inget tydligt svar på. Istället skriver Niklas Ekström:
“MTR och de fackliga medparterna har inte alltid samma bild av vilka frågor som är föremål för MBL. Ibland tycker vi olika och kan inte nå fram till varandra. Men vi för alltid dialog om vägen framåt. Om vi sen ändå inte kan komma överens så lyfts frågan vid behov till central nivå vilket sker relativt sällan.”
Är det, som facket säger, en medveten strategi från MTR att strunta i att samverka med facket?
– Absolut inte. Vi tycker att MBL och att följa den är jätteviktigt och tycker detsamma om dialogen med de fackliga klubbarna. Det är inte en medveten strategi, säger Niklas Ekström.
Niklas Ekström säger också att MTR inlett samtal med fackklubbarna för att försöka minska friktionen. Ett sådant möte ska ha skett den 25 september.
Centrala avtalet tillämpas lokalt
Så hur var det då med det avtalsfrågan på MTR Mälartåg och det där specifikt lokala avtalet? I sitt mejl tycks Niklas Ekström till slut bekräfta att de villkor som tillämpas inte är lokala utan är de som överenskommits i det centrala avtalet mellan Seko, respektive ST och Almega Tågföretagen.
”Löneavtalet tecknas centralt och vi har tillämpat den centrala överenskommelsen lokalt.”, skriver han i sitt mejl.
Men det centrala avtalet reglerar även hur lokala förhandlingar ska gå till. Avtalet upprepar Medbestämmandelagens tidsfrist om att förhandling ska ske inom 14 dagar, men med tillägget ”från den dag då förhandlingsbegäran bekräftats.”
Är det en medveten strategi att inte svara på förhandlingsframställan och därmed inte heller ”bekräfta den”?
”Vi delar inte deras bild av att man inte får svar på sina förhandlingsframställan eller att vi medvetet inte förhandlar. MTR försöker alltid att träffa de fackliga företrädarna för att diskutera förhandlingsfrågor där det finns skäl att förhandla.”, skriver Niklas Ekström i ett sms till Arbetsvärlden.