De som städar tunnelbane- och pendeltågsperronger i Stockholm och tågen i depåerna jobbar huvudsakligen natt. Arbetspassen börjar någon gång mellan 20.00 och 22.00 och slutar mellan 04.00 och 06.00 dagen efter.
Totalt handlar det om cirka 850 personer som är anställda av MTR Facility Management (MTR FM), ett dotterbolag till MTR. På arbetsplatsen dominerar två fackförbund, LO-förbundet Seko och TCO-förbundet ST.
Även inom arbetslagen är det vanligt att de anställda tillhör olika fackförbund.
Seko säger upp avtalet
En stridsfråga är hur arbetet ska vara organiserat för att de anställda ska få tillräckligt med återhämtning och längre sammanhållande ledighet. Både Seko och ST är missnöjda med det nuvarande upplägget, men de två förbunden har valt olika strategier.
Det specifika behovet av nattarbete inom MTR-FM har lett till att schemat regleras genom ett lokalt avtal. Det tillåter så kallat ständigt nattarbete och innebär i praktiken ett antal olika typer av scheman.
Enligt ett av dem arbetar de anställda fyra nätter i följd för att sedan vara lediga. Nu har Seko sagt upp detta lokala avtal, men inte ST. Både Seko och ST deltar samtidigt i förhandlingar om ett nytt, lokalt avtal.
Städning på 152 stationer
MTR-FM har ansvar för städning av 100 tunnelbanestationer och 52 pendeltågsstationer. Företaget sköter också städning av tåg i 10 depåer, varav sex för tunnelbanan, tre för pendeltågen och ett för Mälartåg.
För Sekos del löpte det lokala avtalet ut den första maj. Det har därmed upphört att gälla, vilket innebär att det centrala avtalet slutet mellan Almega Tågföretagen och förbunden tar över. Där är reglerna för nattarbete strängare, bara vart tredje arbetspass får vara nattarbete.
Några enstaka anställda tillhör dessutom Saco-förbundet SRAT. Även SRAT sade först upp det lokala avtalet, men är på väg att teckna om det.
Olika avtal för personer med samma arbete
En central juridisk fråga är vad som gäller för tillfället. En av parterna, men inte alla har sagt upp det lokala avtalet, därmed finns både ett lokalt och ett centralt avtal som är möjligt att tillämpa för olika personer med samma arbete och på samma arbetsplats.
En möjlig tolkning är att bland annat schemareglerna för de anställda avgörs av vilket förbund de tillhör. Men det är lika adekvat att hävda att det lokala avtalet fortfarande gäller eftersom det åtminstone finns ett förbund som fortfarande står bakom det. Ingen verkar veta säkert.
”Lagen ger ingen tydlig vägledning”
Lise Donovan, jurist på TCO, säger att lagstiftningen inte ger någon tydlig vägledning mer än att utgångspunkten är att avtal ska hållas. Hon menar att formuleringarna i det uppsagda avtalet och i det centrala avtalet måste studeras i detalj för att avgöra vilken tolkning som är rimligast.
– Även parternas avsikt när de ingick avtalen kan vara viktig. Men det kan ändå vara svårt att avgöra vad som faktiskt gäller i den situation som uppstått.
”Liggande avtal kan bli normerande”
Christian Camitz, förhandlingsombudsman på ST, säger att om det finns ett avtal kan det i vissa fall bli normerande. Det är vad som tidigare har hänt för medlemmar i Hamnarbetarförbundet, som tvingats att följa Transports avtal.
– Samtidigt är jag tveksam till om det gäller i det här fallet. Det är oklart vad som är juridiskt rätt.
”Centrala avtalet borde gälla för Seko-medlemmar”
Victor Cruses, företrädare för Seko på arbetsplatsen, säger att Seko utgår från att det centrala avtalets regler gäller för deras medlemmar efter att det lokala avtalet sagts upp.
– Men arbetsgivaren fortsätter att tillämpa de tidigare schemarullarna. Så vitt vi förstår innebär det att de bryter mot det centrala avtalet och kan bli skyldiga att betala skadestånd.
”Lokala avtalet kan fortsätta gälla”
Erika Ahlqvist, vd för MTR-FM, menar att det lokala avtalet kan fortsätta att tillämpas för alla anställda så länge förhandlingar om ett nytt avtal pågår.
– Men om vi inte kommer överens blir det ett oklart läge. Det blir utmanande om olika regler ska gälla för medarbetare som ingår i samma arbetslag. Dilemmat för oss är också att det blir svårare att erbjuda heltidsarbeten om nattpassen blir färre.
Även Erika Ahlqvist hänvisar till de regler som gäller för medlemmar i Hamnarbetarförbundet.
– Men varje situation är unik, vilket gör det hela svårbedömt. Om olika regler ska gälla för olika medarbetare då behöver vi också få exakt information om vilka som tillhör Seko, vilka som tillhör ST och vilka som är oorganiserade. Det vore märkligt.
Både Seko och ST är starkt kritiska till rådande scheman, men kritiken formuleras på olika sätt. I det lokala avtalet står det att de anställda ska ha rätt till en ”fridag” efter ett antal nattpass. Enligt Seko är det avgörande att denna fridag ska vara en hel kalenderdag och inte enbart bestå av en ledig period på 24 timmar.
För ST är det mest väsentliga att de anställda har tillräckligt långa sammanhängande perioder av lediga dagar för att kunna hinna vända på dygnet och ha en meningsfull vardag.