Vid konferensen Folk och Försvar samlades företrädare från så väl försvarsorganisationer, som myndigheter och civilsamhället. Under rubriken ”Försvarsvilja och motståndskraft – folket som första försvarslinje?” talade till exempel forskare, civilsamhälle och myndigheter om vikten av att alla känner sig som en del i samhället om de ska vilja vara med och utveckla och försvara det.
På samma sätt finns det tydliga trender för när ett land går från fred till krig. Den tydligaste är att ju mer demokratiskt ett land är, desto större är chansen att bevara fred.
– Demokratier startar inte krig med varandra, medan vi ser att länder där vi ser en ökad grad av autokratisering så småningom hamnar i konflikt och risken att de konflikterna blir världsomspännande är ganska stor, säger Per Olsson Fridh, generaldirektör för Folke Bernadotte-akademin.
Han pratade under rubriken: ”I sårbarheten och osäkerheten hämtar auktoritära krafter sitt stöd”.
Ukraina visar ovanligt stark motståndskraft
Han nämner också Ukraina som ett undantag, där 30 års utveckling mot demokrati, om än inte spikrak, nu visar sig i en ovanligt stark motståndskraft som både väcker beundran och hopp.
– De har fungerande institutioner, ett långt gången decentraliseringsarbete där man har delat makten och har kunnat visa att samhällets mest grundläggande funktioner kan fortsätta fungera också vid fronten. Man har också ett civilsamhälle som är väldigt starkt.
Han är orolig för den utveckling vi ser i världen i dag.
– Om man tittar ut i världen där demokratin går bakåt och har gjort under lång tid, där man har lyckats montera ned kultursektor och fria medier, och byter ut rättsväsendet mot mer lojala domare, så ser man att den typen av steg sakta men säkert gör att man får mindre motståndskraft mot spänningar och konflikter.
Autokratisering smittar
Han säger också att autokratisering smittar, att envåldshärskare tar efter varandra.
– De autokratiserade regimerna tjänar på att det blir instabilt, oroligt och osäkert. Då har vi en benägenhet att hålla kvar i det som är totalitärt. Det blir ändå något att hålla i.
Den demokratiska världen har krympt de senaste tio åren, vilket har stärkt tilltron till totalitära krafter.
– De stora länderna känner sig hotade av demokratiska genombrott i mindre länder och angränsande länder och vill ha en buffert.
Särskilt oroad är han över Kinas upprustning.
– Vi ser en militarisering på historiska nivåer där de har rustat sig militärt i den utsträckningen att de börjat närma sig USA. Det gör man inte utan att tänka på att använda sig av resurserna.
Starka ekonomiska intressen
Han säger att krigens och konflikternas värdekedjor är globala.
– Det finns starka ekonomiska intressen kopplade till auktoritära makthavare, med tillgångar till naturresurser. Kortsiktigt kan man tänka att man kan hålla kvar vid makten och se att det är ett sätt att fortsätta försörja sig själv och de sina.
En viktig del i demokratibygget är medborgarnas tilltro till samhällsfunktionerna.
– Vi får ofta förfrågningar från länder som har mer svaga institutioner att ge stöd till tjänstemän för att de ska kunna forma en offentlig sektor som bygger på tillit.
– Vi vet också att det är viktigt att säkerställa att unga och kvinnor är en del av lösningen på konflikten och uppbyggandet av ett fredligt samhälle. I Afrika jobbar vi med kvinnors roll i formandet av en offentlig sektor som ett sätt att bredda samhällskontraktet och få ett bredare förtroende.
Monteras ned med många små steg
Han säger också att det är viktigt att hela tiden påminna oss om att demokrati tar lång tid att bygga upp, men kan gå snabbt att riva ner och att man därför måste vara försiktig när man vidtar åtgärder som till exempel inskränker öppenheten.
– Fred och säkerhet är stora begrepp och stora innebörder, men vi når dem genom små insatser och små beståndsdelar.
– På samma sätt ser vi att man monterar ned ett demokratiskt samhälle med massa små steg. I allmänhet är öppenhet och transparens ledord i en demokratisk utveckling.