Den 25 november i år inleddes rättegången vid Stockholms tingsrätt mot två bröder som misstänks ha spionerat i Sverige för den ryska underrättelsetjänstens räkning. Enligt åtalet ska det ha pågått så länge som tio år, från september 2011 till september 2021, då bröderna häktades. De har suttit häktade sedan dess. I dag inleds den sista rättegångsdagen.
Den 15 november i år publicerade Expressen en artikel inför rättegången där de skrev att en av bröderna, som varit säkerhetsansvarig vid Livsmedelsverket, deltagit i Försvarshögskolans uppdragsutbildningar vid enheten Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet, CTSS, trots att han var spionmisstänkt.
Dagen innan artikeln publicerades skickade den nuvarande tillförordnade chefen för avdelningen för uppdragsutbildningen, Erik Biverot, ut ett mejl till de anställda med rubriken ”Handlingsregler för kontakter med media med anledning av det pågående rättsfallet”.
Yttrandefrihetsexpert: Så där får man inte skriva
I mejlet stod:
”Det som gäller ifall ni blir kontaktade är att ni inte ska svara/kommentera. Hänvisa media till vår kommunikationsavdelning (Camilla Magnusson).
Det är det direktiv som gick ut förra hösten i samband med att de häktades.”
Nils Funcke är journalist och yttrandefrihetsexpert. Han säger att man inte får formulera sig på det sättet.
– Så där får man inte att skriva, det är att begränsa yttrandefrihet och meddelarfrihet, det finns ett antal JO-utlåtande som har kritiserat det, säger han.
– Det måste i ett sådant där direktiv noga fastslås att var och en har yttrandefrihet och meddelarfrihet och får prata med media. Ordvalet är väldigt viktigt. Men man kan skriva att ”om ni blir kontaktade av media och känner er osäkra och vill ha stöd och hjälp så kan ni få det”.
Riktlinjer skickades redan för ett år sedan
Erik Biverot säger till Arbetsvärlden att det han gjorde när han skickade ut mejlet den 14 november bara var att ”påminna om att det är den rutinen vi har.”
– Det är bara en ren ordningsfråga, en administrativ regel. Vi har fått direktiv redan förra hösten att eftersom vi inte har insikt i ärendet är det vår kommunikationsavdelning som tar all kontakt med press och sedan kommer de att lotsa vidare om de vill ha intervjuer med oss.
Han hänvisar till ett mejl från i september förra året, i samband med att bröderna häktades. Aftonbladet började ställa frågor kring uppgifter att en av dem gått på kurs på Försvarshögskolan.
Vi har självklart en läxa att lära
Erik Biverot, tf chef uppdragsutbildningen CTSS
Då skickade den dåvarande chefen för enheten för uppdragsutbildningen, Jan Elderoth, ett mejl till de anställda där han skrev att de riktlinjer som gäller är att de anställda ska hänvisa till kommunikationsavdelningen ”om ni skulle få en apropå från media i frågan”.
Är det inte att begränsa de anställdas meddelarfrihet?
– Det är klart att var och en har rätt till meddelarfrihet, säger Erik Biverot.
– Det är inte så att våra anställda inte får prata med journalister eller så, det är självklart upp till var och en om de vill svara ändå.
Ska meddela alla att meddelarfriheten gäller
Erik Biverot säger att det absolut inte är någon som har uppfattat att de inte får prata med media eller att det finns någon begränsning.
– Men eftersom du ringer mig kan jag bara vara självkritisk. Man kan alltid göra saker bättre, vi har självklart en läxa att lära.
Han säger också att han som en direkt åtgärd efter vårt samtal ska meddela alla att meddelarfriheten självklart gäller och att den är grundlagsskyddad och att medarbetarna har full rätt att uttala sig om de önskar det.
Meddelarskydd och meddelarfrihet
Rätten att uttala sig i medier är grundlagsskyddad och gäller alla medborgare.
För alla som tipsar en redaktion med ansvarig utgivare gäller att journalisten som tar emot tipset enligt lag inte får berätta vem som lämnat tipset, det så kallade källskyddet. Tänk på hur du tipsar så att din arbetsgivare inte kan ta reda på vem som lämnat tipset, använd till exempel inte din jobbtelefon eller jobbmejl.
För offentligt anställda, det vill säga om du till exempel har en myndighet eller kommun som arbetsgivare, är skyddet i grundlagen ännu starkare. Offentligt anställda har rätt att prata med medier utan att arbetsgivaren får ta reda på vem som gjort det. Den går inte att avtala bort.