I en debattartikel i Dagens Nyheter är Diskrimineringsombudsmannen, Lars Arrhenius, samt direktören för Institutet för mänskliga rättigheter, Fredrik Malmberg, starkt kritiska till hur regeringen tar fram nya lagförslag.
Statliga utredningar styrs allt mer mot önskade resultat. Istället borde regeringsformens beredningskrav följas, anser de. Förtroendet för lagstiftningsprocessen riskerar att raseras när regeringen tar fram nya lagförslag på allt lösare grunder. En möjlig orsak till utvecklingen kan vara att politiker vill styra mer, menar Lars Arrhenius.
När man inför olika lagstiftning kan man inte titta bort.
Positiva reaktioner på debattartikeln
Lars Arrhenius har fått många positiva reaktioner på debattartikeln. Människor har tackat honom för att han vågar lyfta problemet, berättar han. Han tror att många upplever en frustration över hur det ser ut idag när utredningar hastas igenom.
– Jag tror att det handlar om att väldigt många känner så här. De olika lagförslagen är ingripande i många människors liv och att politiker då inte lyssnar på människor som har kunskap i de här frågorna är anmärkningsvärt. Även när det handlar om gängkriminalitet är det viktigt att stå upp för mänskliga rättigheter och att vara lyhörd för synpunkter.
Ovanligt av en myndighetschef
Att en myndighetschef går ut och kritiserar regeringens politik hör inte till vanligheterna. Det är inget som hindrar Lars Arrhenius.
– Som ombudsman har jag en självständighet. Och det är mitt grunduppdrag att stå upp för människor vars rättigheter riskerar att påverkas av lagförslag och den här typen av hantering av lagförslag. Det är lite annat att vara DO och myndighetschef än att vara generaldirektör.
Brister i hur regeringen bereder lagförslag
Lars Arrhenius och Fredrik Malmberg ser stora brister i hur regeringen bereder lagförslag inom sina respektive verksamhetsområden. Bristerna, menar de, finns i allt från utredningsdirektivens utformning till hur synpunkter från remissinstanserna hanteras.
När nya lagförslag ska tas fram saknas dessutom ofta systematiska konsekvensbedömningar utifrån mänskliga rättigheter och diskrimineringsperspektiv. Detta försvårar möjligheten att i tid identifiera risker för rättighetskränkningar.
Dessutom anser de att möjligheten att väga olika intressen mot varandra på ett öppet sätt försvåras. Detta sammantaget, ökar risker för att nya lagar och reformer står i strid med Sveriges grundlagar och internationella konventionsåtagande.
Frågan uppstår då om man verkligen vill ha in synpunkter.
Hotar rättssäkerheten
Något annat som är anmärkningsvärt illa är tiden som remissinstanser får på sig att yttra sig, menar Lars Arrhenius.
– Ett exempel är migrationspakten som vi fick nyligen och som vi ska lämna in synpunkter på den 7 januari. Den är omfattande och påverkar många människor i hög grad. Trots att DO är en myndighet tycker vi att det är kort om tid att hinna med, med tanke på att många dagar går bort i jul- och nyårshelgerna. Tänk då hur omöjligt det måste vara för små organisationer att klara detta. Remissinstanserna ges inte möjligheten att göra sitt arbete med så kort tid. Frågan uppstår då om man verkligen vill ha in synpunkter. Om man vill det måste man ges rätt förutsättningar, säger han.
Att inte lyssna på remissinstanser och att ge korta tider för synpunkter hotar rättssäkerheten, menar han.
– Jag kan bara konstatera att det känns väldigt riskfyllt att inte lyssna in expertisen och att istället bestämma sig i förväg vad en utredning ska komma fram till. Risken med det är att det arbete som görs kommer att stå i strid med Sveriges grundlagar. Det är en betydande risk och det är därför vi har skrivit den här debattartikeln, säger Lars Arrhenius.
Utredningar styrs mot önskat resultat
En granskning som Arbetsvärlden gjorde 2024 visar att ministrar allt oftare styr utredningar mot önskade resultat. Enligt granskningen dök meningen ”Det befintliga uppdraget ska därför ändras på så sätt att utredaren, oavsett ställningstagande i sak, ska lämna förslag på en reglering som…” upp fyra gånger så ofta i utredningar 2024 som 2021.
Lars Arrhenius är inte förvånad.
– Det är min bild också att det är fler utredningar som är styrda från start och att man därför inte ges något utrymme att göra en ordentlig utredning. Man måste lyssna in experter när man utreder något.
Kritik mot säkerhetszoner: etnisk profilering
Lars Arrhenius vill inte spekulera i om utvecklingen kommer att fortsätta.
Ett exempel är säkerhetszoner. Där har vi fått rapporter om att människor upplevt att de har utsatts för etnisk diskriminering.
Han hoppas istället att fler ska respektera de grundläggande mänskliga rättigheter och rättsprinciper som finns.
– Att inte göra det får stora konsekvenser. Ofta berör lagförslag många människors vardag. Ett exempel är säkerhetszoner. Där har vi fått rapporter om att människor upplevt att de har utsatts för etnisk diskriminering. Vi på DO hör ju från exempelvis ungdomsorganisationer att det drabbar många i vardagen som blir utsatta för etisk profilering utan att det har funnits någon grund för det. Där har vi tryckt på när det gäller polis och tull att vi ska få tillsyn, om man inför den här typen av lagstidning måste man också få möjlighet att pröva det.
Kritik mot sänkt straffbarhetsålder
Lars Arrhenius menar att förslaget om sänkt straffbarhetsålder är särskilt allvarligt.
– Det handlar ju om barn och det finns så mycket som säger att det inte är rätt väg att gå. Att sänka straffbarhetsåldern innebär en stor rättsosäkerhet, går emot forskning och kan till och med motverka syftet.
Dessutom har FN:s barnrättskommitte uttryckligen gett en rekommendation till Sverige att inte sänka straffbarhetsåldern.
– Det finns starka skäl som talar emot ett sådant lagförslag och då måste man lyssna in experter på olika nivåer som uttalar sig om det här.
”Kan inte titta bort”
För att vända utvecklingen behöver politiker lyssna mer på de som har kunskapen.
– För att få en hög kvalité och en hög rättssäkerhet i de här frågorna måste man lyssna och belysa konsekvenser av olika beslut. När man inför olika lagstiftning kan man inte titta bort, säger Lars Arrhenius.
”Utveckling åt fel håll också i Sverige”
Han känner en uppgivenhet kring att färre personer verkar se hur viktigt det är med de grundläggande reglerna i samhället.
– Utvecklingen går åt fel håll, inte bara i USA utan också i Sverige. Idag ifrågasätter man internationella konventioner och grundläggande mänskliga rättigheter på ett sätt man inte har gjort tidigare. Det är en oroande utveckling.