Tjänstemän kan bryta mot nya lagen utan att veta om det I morgon röstar riksdagen om ändringarna i grundlagen som gör att hur andra länder reagerar på publicering av hemliga uppgifter reglerar om det blir brottsligt att lämna uppgifterna eller inte. Svenska Nyheters programledare Kristoffer Appelquist drev med Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan vilket inte uppskattades av presidenten. Foto: Christine Olsson, Jessica Gow/ TT och Bay Ismoyo/ Pool Photo/ AP/ TT

Tjänstemän kan bryta mot nya lagen utan att veta om det

Meddelarskydd I morgon ska riksdagen rösta om den så kallade utlandsspionerilagen. Lagändringen innebär att tjänstemän i framtiden kan begå ett brott när de lämnar uppgifter till journalister, utan att i förväg veta om det är brottsligt. ”Det är så bisarrt alltihop det här”, säger journalisten och yttrandefrihetsexperten Nils Funcke.
15 nov 2022 | 14:32
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
2
+1
0

Den omdebatterade lagändringen har kommit till i syfte att underlätta Sveriges internationella samarbeten, bland annat med Natoländerna.

Men lagförslaget har fått massiv kritik. Dels för att det kan bli straffbart att publicera uppgifter som skadar Sveriges relation till andra länder, dels för att det blir svårt för en källa att i förhand veta om det är brottsligt att lämna en uppgift.

Det beror nämligen på vilken skada för Sveriges relation med andra länder publiceringen medför.

– Det är just det som är det oförutsägbara. Du vet inte när det kan bli försvarligt för det måste prövas först. Så får man inte utforma en grundlagsbestämmelse, säger Nils Funcke.

Blir ett lagbrott om andra länder reagerar

Han tar ett exempel:

– Om du publicerar uppgifter om Erdogan och han bara rycker på axlarna och säger ”ni har ju er yttrandefrihet, den kan ju ni hålla på med”, så uppstår ingen skada. Men om han reagerar på andra sätt, vilket han redan gjort, tar hem sin ambassadör eller deklarerar ”glöm det där med Nato innan ni har hyfsat till diskussionen i era egna medier”, då har det uppstått ett påtagligt men eller skada.

Då finns det ingenting som begränsar vad man kan kartlägga

–  Då kan regeringen göra bedömningen att ”det har ställt till så mycket rabalder med Svenska Nyheter att de ber JK att väcka åtal.

Han menar att det finns exempel på att JK varit väldigt lyhörd för regeringen, som exempelvis under IB-affären. Och om JK inleder förundersökning kommer allting att granskas.

– Då är det full spruta på den utredningen, då finns det ingenting som begränsar vad man kan kartlägga; vem som befattat sig med uppgifterna, var de kommer ifrån och det gäller både den som lämnat uppgifterna och den som befattat sig med den, säger Nils Funcke.

Meddelarskyddet blir oförutsägbart

Som dagens lagstiftning är utformad går det i förväg att förutsäga vilka uppgifter som får lämnas till en journalist eftersom det finns uppräknat i lagen.

–  Då kan en uppgiftslämnare ihop med en journalist se om uppgifter faller in under kvalificerad sekretess och därmed bryter meddelarfriheten.

– Det centrala i den nya lagstiftningen är ingångsvärdet är att det inte råder meddelarfrihet för den som lämnar hemliga uppgifter.

15 nov 2022 | 14:32

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev