Uppgiftslämnare kan tystna med nya spionerilagen Uppgiftslämnare kan tystas av nya spionerilagen skriver Mikael Feldbaum. Foto: COPYRIGHT SCANPIX SWEDEN

Ledare Uppgiftslämnare kan tystna med nya spionerilagen

Ledare Sverige vill begränsa vilka uppgifter som får lämnas till media för att anpassa sina regler till hur det ser ut i Norge, Finland och Danmark, och för att gå andra Natoländer till mötes. Men varken Danmark eller Finland kan anses vara föregångsländer. Vi har redan sett uppmärksammade fall där journalister åtalats, skriver Mikael Feldbaum.
15 nov 2022
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

Bör vi i framtiden få veta om svenska vapen används i länder där våra vapen inte bör finnas? Om svenska övervakningssystem används för att bevaka regimmotståndare? Om övergrepp begås i Nato eller FN? Eller ska sådana nyheter tystas för att de besvärar Sveriges förhållande till andra länder eller organisationer?

Naturligtvis svarar även de partier som nu vill införa den nya spionerilagstiftningen ”ja” på om missförhållanden bör avslöjas journalistiskt. Problemet är bara vem som ska våga ge uppgifterna till pressen.

Idag kan du vara trygg i att det står i lagen vilka uppgifter du får lov att lämna till media utan att begå ett lagbrott. Det gäller för dig som jobbar på bank eller i försvarsindustrin, lika väl som om du jobbar på Försvaret eller i Tullen.

Med den nya lagen kan medierna komma att granskas av domstol, om en publicering av hemliga uppgifter retat upp ett annat land, och i en sådan rättsprocess kan källor spåras och i värsta fall avslöjas.

Även om du inte skulle dömas för något brott i slutändan, om domstolen kommer fram till att ditt uppsåt inte varit att skada Sverige och publiceringen anses vara försvarlig, så är du förmodligen rökt hos arbetsgivaren.

Den nya lagen ska harmoniera Sveriges lagstiftning med övriga Nordens. Vi har redan sett problem i Finland där journalister åtalas – inte för vad de har publicerat – utan för vilka uppgifter de hanterat.

– Vi menar att det här är inte möjligt; du kan inte åtala någon för vad du tänker publicera, eller för varje handling du gör före publicering. Det är emot vår grundlag. Du kan inte åtala någon för att ta anteckningar eller samla information. Det kommer påverka alla journalister om de döms, sa Hanne Aho, ordförande för finska Journalistförbundet då till Arbetsvärlden.

Fallet är ännu inte avgjort men påminner om ett fall i Danmark från 2006 där tre journalister vid Berlingske Tidende åtalades för att två år tidigare ha publicerat uppgifter från den militära underrättelsetjänsten som avslöjade att Danmark kände till att det inte fanns bevis för att Saddam Husseins regim hade tillgång till massförstörelsevapen redan innan Danmark valde att delta i Irakkriget.

Journalisterna friades av en enig tingsrätt som ansåg att allmänhetens rätt till information vägde tyngre än statens behov av att hålla uppgifterna hemliga.

Spioneri är redan olagligt idag. I tider som dessa, med krig i vår omvärld, där mediernas frihet ofta inskränks, så borde vi istället värna och ytterligare stärka meddelarskyddet. Otryggheten som den nya lagen innebär för uppgiftslämnare, riskerar att tysta information om de internationella relationer som blir allt viktigare i en orolig omvärld.

Relaterad läsning

Om skribenten
Chefredaktör
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Hämtar fler artiklar