Det är en ny situation att flera partier hotar med lagstiftning om inte parterna hittar bra avtalslösningar. Men det beror snarare på satsningen på lärarlöner än på flyktingsituationen. Det tror Claes Stråth, Medlingsinstitutets förre generaldirektör.
– Kanske var det lärarlönerna som öppnade Pandoras ask, att politikerna tycker att de kan tycka till om andra löner också. Därför var det olyckligt att både den här regeringen och förra uttalade sig om lärarlönerna, säger han till Arbetsvärlden.
På 70- och 80-talen fanns också ett politiskt engagemang för lönebildningen, men efter det har politikerna hållit sig borta från frågan, enligt Claes Stråth för att de misslyckades så kapitalt.
– En intressant iakttagelse: hur mycket arbete har inte staten lagt ner på stödet till lärarlönerna i form av utredningar, propositioner och remissrundor? Det visar att staten rent tekniskt inte är skickad att hantera sådana här frågor.
– Politikerna har en roll, de sköter ju till exempel skattelagstiftningen, arbetsmarknadspolitiken och nivån på arbetsgivaravgifterna. Men inte lönerna, det är parternas ansvar.
Tror på parternas förmåga
Även om det traditionellt inte brukar finnas några särlösningar i kollektivavtalen förutom för ungdomar, som exempelvis lärlingsanställningar, tror Claes Stråth att parterna kan hitta lösningar för de nyanlända.
– Det är svårt att bedöma. Men parterna kan komma överens om vad som helst, så länge det inte är diskriminering. Om man tittar på historien kännetecknas modellen av förmågan att anpassa sig. Men jag vill inte spekulera i vad det skulle kunna vara för lösningar, för så fort utomstående lägger sig i innebär det låsningar i kreativiteten. Det är också därför det är olyckligt att partierna kommit med förslag.
Men han poängterar också att parterna måste se att det finns samhälleliga och ekonomiska utmaningar med den stora mängden nyanlända.
– Parternas uppgift är att ta ett tydligt ansvar, även för dem som står utanför arbetsmarknaden.
