Domstolen gav grönt ljus för större delen av direktivet inklusive alla skrivningar som berör länder med kollektivavtalade minimilöner. I enbart vissa skrivningar som gäller för lagstadgade minimilöner hade EU gått för långt i sin lagstiftning, säger domstolen.
I dessa delar strider reglerna mot artikel 153 i EU:s grundfördrag som förbjuder unionen att lägga sig i medlemsländernas löneförhållanden. Men samtidigt understryker domaren i målet att regeln inte får bokstavstolkas. Reglerna hindrar inte åtgärder som syftar till att påverka levnads- och arbetsförhållanden som i sin tur påverkar lönenivåer.
PTK, tjänstemannafackens samarbetsorganisation i privat sektor, ser ett stort värde i domstolsprövningen.
– EU-domstolen underkänner i direktivet de specifika bestämmelser som har bäring på lön. Vi vet nu mer om hur EU:s mandat på området ska förstås. Vår slutsats är att detta värnar vår modell, säger Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp.
Domen skyddar den svenska modellen
Den svenska modellen skyddas av domen trots att de delar som ogiltigförklarats enbart berör länder med lagstadgade minimilöner, enligt Martin Wästfelt.
– I ett längre perspektiv skulle det smitta av sig på vårt kollektivavtalssystem om EU-maskineriet hade fått göra som det önskande när det gäller lagstadgade minimilöner.
Domarnas resonemang kring EU:s grundfördrag innebär inte ett absolut förbud mot åtgärder som kan påverka medlemsländernas löneförhållanden.
Försvagar inte detta den svenska tolkningen av grundfördraget?
– Jag håller inte med. Domstolen säger att EU gick för långt i vissa delar. Om den inte hade sagt detta skulle det på sikt ha varit olyckligt ut ett svenskt perspektiv, säger Martin Wästfelt och ser utslaget som en ytterligare barriär till skydd för vår svenska modell.
Även arbetsgivarsidan nöjd
Svenskt Näringsliv är nöjt med utslaget i domstolen även om en ogiltigförklaring av direktivet hade varit bättre.
EU kan inte som lagstiftare direkt lägga sig i lönebildningsfrågor, enligt den tolkning som Mattias Dahl, vice vd, gör.
Det svenska motståndet mot direktivet
· När Ursula von der Leyen skulle väljas till ordförande för EU-kommissionen lovade hon i ett tal sommaren 2019 att skapa ett ramverk för minimilöner inom 100 dagar. Då för sex år sedan började striden. · De svenska parterna, PTK, LO och Svensk Näringsliv, beslöt att göra gemensamt motstånd eftersom den svenska modellen hotades. De understryker att ett direktiv skulle strida mot EU-grundfördrag som förbjuder unionen att reglera ländernas löneförhållanden. · Nästan ett år senare, september 2020, svarade von der Leyen på DN-debatt att direktivet skulle motverka lönedumpning och inte äventyra kollektivavtalsmodeller som den svenska. · Under hösten 2020 försöker Sverige få EU-kommissionen att välja en icke bindande rådsrekommendation i stället för direktiv, men misslyckas. · Parterna, regeringen och riksdagen enas om att visa ett ”gult kort” mot direktivet. Det strider mot subsidiaritetsprincipen inom EU. Om nio av de 27 meddlemsländerna hade gjort på samma sätt skulle direktivet ha stoppats redan 2020, men försöket misslyckas. · I februari begär Sverige och åtta andra länder i ett brev att direktivet ersätts med en icke-bindande rådsrekommendation. · I mars 2021 kommer ministerrådets rättstjänst med ett utlåtande om direktivet. Slutsatsen är nedslående för parterna. Direktivet strider inte mot EU:s grundfördrag. · I april kommer Europaparlamentet med sitt första utlåtande. En majoritet vill ha skärpningar i direktivet och Sverige ska inte undantas. · Parternas jurister publicerar sin andra rättsliga analys och hävdar att direktivet strider mot grundfördraget, men varken denna eller den första analysen får EU-kommissionen att vekna. · Parterna och svenska EU-parlamentariker arbetar i maj för att Sverige helt ska undantas från direktivet. Efter en tid misslyckas försöket. · I juni börjar regeringen driva en annan linje. Direktivet ska inte innehålla några individuella rättigheter och EU-domstolens möjligheter att ingripa mot Sverige ska starkt begränsas. · Europaparlamentet beslutar i november 2021 att inleda förhandlingar med ministerrådet och EU-kommissionen om direktivets utformning utan krav på undantag för Sverige. · Nu får dåvarande arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) en nyckelroll. Hon ska försöka stoppa direktivet i ministerrådet. · I december går Sverige med på ett kompromissförslag i ministerrådet inför förhandlingarna med parlamentet, men säger samtidigt att där går den rödalinjen för vad som kan accepteras av landet. · Under våren 2022 förhandlas direktivets slutliga utformning, men parterna är oroliga eftersom förslagen rör sig åt fel håll. · I juni är förhandlingarna klara. Parterna är missnöjda med resultatet, liksom regering som under hösten röstar nej i ministerrådet när slutdokumentet behandlas. Detsamma gör Danmark, medan övriga 25 medlemsländer röstar ja och hyllar direktivet. · I oktober 2022 antas direktivet formellt. · Danmark beslutar i december 2022 att stämma kommissionen i EU-domstolen. Direktivet strider mot EU:s grundfördrag är huvudfrågan. Sverige ansluter sig till stämningen i januari 2023.
Han medger emellertid att domen kan innebära en mjukare tolkning av grundfördraget.
– Det finns en uppenbar risk att domen ger EU en viss möjlighet att lägga sig i lönebildningsfrågor, säger han.
LO: ”Vi kan leva med det”
LO kallar domen ett bra besked, men reserverar sig eftersom deras jurister ännu inte har analyserat den eller de resonemang som domstolen grundar sig på när det gäller tolkningen av EU:s grundfördrag.
– Domstolen har varit väldigt noga med att tala om att EU inte har mandat att reglera lönenivåer. Det är bra. Domen är inget bakslag för vår modell. Vi kan leva med det här, säger Veli-Pekka Säikkälä, LO:s avtalssekreterare.
Enligt Saco-ordföranden Göran Arrius betyder domen att vi i Sverige kan värna parternas viktiga roll i lönebildningen utan statlig inblandning.
Danmarks fackliga centralorganisation, Fagbevægelsens Hovedorganisation, säger i ett pressmeddelande att domen har delvis gett Danmark rätt i frågan om minimilönerna och satt gränser för EU:s inblandning i ländernas löneförhållanden.
Europafacket har en annan tolkning
Motsatt inställning har Europafacket, ETUC.
– Denna dom bekräftar att minimilönedirektivet står fast – EU kan och måste agera för rättvisa löner. Direktivets kärna är intakt, inklusive tröskelvärdena på 50 procent av medellöner och 60 procent av medianlönen för anständighet, säger Esther Lynch, ETUC:s generalsekreterare i pressmeddelandet.
På Europafackets presskonferens vill inte Esther Lynch kritisera svenska och danska fack för deras hårda motstånd mot direktivet. Med hög organisationsgrad är dessa förbund tunga medlemmar i Europafacket.
– Min bedömning är att de sökte försäkringar om att deras system inte skulle kunna skadas. Det är begripligt. Det har tidigare skett åsidosättanden, svarar hon på Arbetsvärlden fråga.
Är det ett problem att stora viktiga medlemmar i organisationen konfronterar mot ETUC linje i denna fråga?
– Nej, på Europanivå har vi ofta skilda uppfattningar i analyser. Ingen i ETUC önskade skada modellerna i Sverige och Danmark. Det finns ingen mer lättad än jag över att de fick bekräftelse om detta i domstolens utslag. Många talar om meningsskiljaktigheter och splittring i ETUC, men jag har aldrig upplevt det.
EU-kommissionen: ”Länderna behöver inte ändra”
Dagens dom om minimilöner påverkar inte heller hur medlemsländerna har införlivat direktivet i sin egen lagstiftning. De behöver inte ändra något, konstaterar EU-kommissionen i en kommentar.
EU-kommissionen är mycket nöjt med domstolsprövningen av direktivet om minimilöner. Domen bekräftar att direktivet står på en fast rättslig grund, sägs också.
– Dagens dom är en milstolpe för européer – det handlar om värdighet, rättvisa och ekonomisk trygghet. Direktivet kommer att genomföras med full respekt för nationella traditioner, arbetsmarknadens parters autonomi och vikten av kollektivförhandlingar, säger Ursula von der Leyen, EU-kommissionens ordförande, i uttalandet.
Domen kallas också goda nyheter för arbetstagarna, särskilt för de som har låga löner.
De korrigeringar i sin lagstiftning som många länder genomfört när de implementerat direktivet påverkas inte, poängteras också i kommentaren. Fortfarande har ett antal länder inte infört direktivet.
Sverige har däremot konstaterat att inga åtgärder behövs i svensk lagstiftning eller hur arbetsmarknaden fungerar med anledning av direktivet.