Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn

Borgerliga partiernas förslag på nya anställningsformer

Etablering Alla de borgerliga partierna har föreslagit speciallösningar för att anställa nyanlända och unga. Förslagen är olika detaljerade, men har den gemensamma bakgrunden att de befintliga anställningsformerna och -stöden ses som otillräckliga.
Ewa Persson och Ylva Rehnberg
19 feb 2016
desiree pethrus

Désirée Pethrus, Kristdemokraterna.

Kristdemokraterna kallar sitt förslag ”introduktionsanställning”. Med den modellen ska personer kunna anställas till 75 procent av avtalsenlig lön, och tanken är att 25 procent av arbetstiden kan ses som utbildning, till exempel språkutbildning. Vilken arbetsgivare som helst ska kunna anställa vilken person som helst med denna modell utan inblandning av exempelvis Arbetsförmedlingen, men bara för tjänster som inte kräver eftergymnasial utbildning och där den kollektivavtalade lägstalönen är mindre än 22 000 kronor. (Vilket gäller de allra flesta avtal.) Max fem år kan man vara anställd i en introduktionsanställning.

Désirée Pethrus, arbetsmarknadspolitisk talesperson, förklarar:
– ­Vi tänker oss personer som kanske inte kan språket så bra och som kanske har varit arbetslösa länge. Men det är för alla som själva känner att de behöver en introduktionstid.­­ Jag tror inte att det tar fem år att lära sig att stapla varor till exempel, utan det handlar mer om det sociala, att komma in i arbetslivet.

På frågan om varför man inte kan använda subventionerade anställningar som exempelvis nystarts- eller instegsjobb svarar hon:
– Vi är inte emot olika typer av stöd, men vi tror att det är för krångligt för både arbetsgivarna och de anställda att hålla koll på vilka stöd som vilken person kan använda.

Dessutom påpekar hon att subventionerade anställningar kostar mycket för staten.

Hon understryker också att man kommer att bli inlasad i en introduktionsanställning, det vill säga arbetsgivaren kan inte säga upp en så fort de fem åren har passerat. Dessutom får en arbetsgivare inte ha mer än 50 procent av arbetskraften anställd i introduktionsanställning.

Erik Ullenhag (FP), tidigare integrationsminister.. Foto: Pontus Lundahl/TT

Erik Ullenhag (FP), tidigare integrationsminister. Foto: Pontus Lundahl/TT

Liberalerna kallar sin idé ”startjobb”. Där ska arbetsgivare kunna anställa människor för en lön på 14 000–16 000 kronor och även slippa arbetsgivaravgift och kollektivavtalade försäkringar. Anställningsformen är reserverad för unga under upp till 23 år och personer som fått sitt första uppehållstillstånd för mindre än fem år sedan. Arbetsgivare som sagt upp personal på grund av arbetsbrist det senaste året får inte använda anställningsformen.

– Det gör startjobb betydligt enklare än subventionerade anställningar, de kräver inte beslut av Arbetsförmedlingen och är lättfattliga för arbetsgivarna, förklarar Erik Ullenhag (L) för Arbetsvärlden.

”Jag är lite besviken på fackförbunden.”

På frågan om det inte gäller även nystartsjobb, som är en rättighet för långtidsarbetslösa och nyanlända och som inte heller kräver beslut av Arbetsförmedlingen, svarar Erik Ullenhag:
– Trots att subventionen är mindre än för instegsjobben har nystartsjobben blivit framgångsrika. Men i grunden är startjobben ännu ett steg enklare. Startjobb och nystartsjobb ska inte ställas mot varandra, båda ska finnas.

Enligt Erik Ullenhag är just enkelheten ett viktigt motiv till att ha en lönenivå på ett lågt antal kronor i månaden.

– Man skulle kunna ha en modell där man säger 75 procent av avtalad lön men nackdelen är att man tappar den enkla modellen. Det här är en låg lön, men den anställde får 11 500 kronor i månaden efter skatt och det är mer än vad 2,5 miljoner människor – som pensionärer, sjukskrivna och arbetslösa – har i dag.

Politikerna ska kunna blanda sig i parternas rätt att avtala om lönenivåer om man inte kan enas om nivåer i linje med förslaget, menar han.
– Jag är lite besviken på fackförbunden som inte funderar på hur vi ska klara av utmaningen i att många har en mycket låg utbildning med sig hit till Sverige.

 

Elisabeth Svantesson, Moderaterna. Foto: Peter Knutson

Elisabeth Svantesson, Moderaterna. Foto: Peter Knutson

Moderaterna vill ha förstajobbet-anställning för både nyanlända och ungdomar. Anställningen ska regleras i Las (precis som exempelvis visstidsanställning) och innehålla utbildning i upp till 40 procent av arbetstiden. Bortfallet i inkomst kompenseras av ett extra jobbskatteavdrag.

Enligt Elisabeth Svantesson, Moderaternas arbetsmarknadspolitiska talesperson, är förebilden Yrkesintroduktionsanställningarna, men utan krav på kollektivavtal och med inriktning på nyanlända och unga utan gymnasieutbildning i stället för ungdomar med gymnasieutbildning.

”Självklart har parterna ett ansvar för att hitta lösningar så att fler kommer in på arbetsmarknaden.”

Hon tycker inte att de subventionerade anställningar som finns i dag räcker för nyanlända.
– Förstajobbet-anställningen är en anställningsform, det gör det enklare eftersom man inte behöver något godkännande från Arbetsförmedlingen.

Så är fallet också för de befintliga nystartsjobben, men Svantesson menar att de inte uppfyller behoven.
– Vårt förslag är en anställningsform som egentligen är ett slags lärlingsjobb, där man får möjlighet att visa upp sin skicklighet och sina färdigheter parallellt med en utbildningsinsats. Sedan kan man ju även koppla på ett anställningsstöd efter det. Vår utgångspunkt för förstajobbet-anställning har varit YA-jobben med både arbete och utbildning, något som parterna gillar.

Moderaterna vill inte se lagstadgad minimilön – parterna ansvarar för lönebildningen.
– Men självklart har parterna ett ansvar för att hitta lösningar så att fler kommer in på arbetsmarknaden.

Annika Qarlsson, C.

Annika Qarlsson, Centerpartiet.

Centerpartiets förslag om fler ”ingångsjobb” är inte lika detaljerat som de övriga utan handlar om att uppmana parterna att utforma ett avtal som ger möjlighet att anställa nyanlända till ”betydligt lägre” löner än dagens avtalade lägstalöner. Det skulle kombineras med att staten sänker inkomstskatten och arbetsgivaravgiften för löner under en viss nivå som inte heller är specificerad.
– Vår önskan och förhoppning är att parterna tar hand om det. Olika avtal ser olika ut, säger arbetsmarknadspolitiska talespersonen Annika Qarlsson.

– Det finns ju andra anställningsformer som tillkommit genom lagstiftning, men det skulle vara ett misslyckande för parterna. Min bild av arbetsmarknadens parter är att de har tagit ansvar hittills.

LO har reagerat starkt på de olika partiernas förslag om anställningsformer för nyanlända med lägre löner och bland annat sagt att de ”vägrar att teckna avtal efter etnicitet”.
– LO:s argument är så grova att jag har svårt att ta dem på allvar. Det är inte konstruktivt på något sätt, säger Annika Qarlsson.

Ewa Persson och Ylva Rehnberg
19 feb 2016
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.