Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn

”Arbetsgivarnas större enighet ger dem fördel”

Avtal 2016 Vår andra intervjuperson i serien om avtalsrörelsen är forskaren Henrik Malm Lindberg. Läs vad han säger om konsekvenserna av LO:s uteblivna samordning och om statens inblandning i lönebildningen i framtiden.
”Arbetsgivarnas större enighet ger dem fördel”
Arbetsmarknadsforskaren Henrik Malm Lindberg.
3 Nov 2015

Arbetsmarknadsforskaren Henrik Malm Lindberg vid Ratio har studerat både lönebildning, den svenska arbetsmarknadsmodellen och kollektivavtalens effekter på företagens lönesättning och utvecklingskraft. Precis som journalisten Anna Danielsson Öberg, som var först ut i Arbetsvärldens intervjuserie, anser han att arbetsgivarna alltsedan 1990-talet har vunnit terräng i avtalsrörelsen.

– Allt talar för att de har lite företräde även i den här avtalsrörelsen. Men styrkeförhållandena handlar också om hur enade de olika sidorna är. Arbetsgivarna agerar med större enighet den här gången.

Vilka följder får LO:s uteblivna samordning?

– Avtalsrörelsen kan bli lite stökigare. LO-samordningen har varit ett styrkebälte, men samordningen var viktigare när man organiserade 60 procent av arbetskraften, nu är tjänstemän och akademiker fler. Arbetstagarsidan har ju även samordning på andra sätt, som Facken inom industrin.

Han tror dock att industrimärket kommer att respekteras. Även om det utmanas framför allt av de fem LO-förbund som kallas 6F och som är orienterade mot den svenska hemmamarknaden. Bakom ligger en gammal klassisk maktkamp mellan dem och de exportorienterade förbunden.

– De köper inte att exportindustrin ska sätta märket. Men grundtipset är att det inte blir någon stor konflikt den här gången heller, även om risken har ökat.

Så – var tror du att de största konfliktriskerna finns i den här avtalsrörelsen?

– Den finns på LO:s andra konfliktyta, som gäller kvinnolönerna. Kommunal har pekat ut en grupp, undersköterskorna, som de ska satsa på.

Hur mycket statlig inblandning i lönebildningen tror du att vi kommer få se framöver, som t ex lärarlyftet?

– Jag tror att lärarsatsningen kan bli en engångsföreteelse av finansiella skäl. Men poliserna är en grupp som triggas av lärarlönerna, även de ser sig som samhällsbärare. Ska inblandningen få effekt på sikt måste den dessutom fortsätta, annars äts ökningarna gradvis upp av framtida lönerörelser och andra grupper kommer snart ikapp lärarna.

Vilken fråga tror du kommer bli viktigast i den kommande avtalsrörelsen?

– 2016 års avtalsrörelse lägger större tyngd vid löner och lönerelationer än andra frågor. Det har delvis att göra med en större ekonomisk osäkerhet. Riksbankens misslyckande med penningpolitiken gör också att parterna går in med olika förväntningar. Ett sätt att lösa problemet är att sluta korta avtal, med följden att det snart blir en ny avtalsrörelse.

3 Nov 2015
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.