Carina Gunnarsson tillträdde som generaldirektör för Medlingsinstitutet tidigare i höst, efter att tidigare ha varit ordförande i Arbetsdomstolen i sjutton år. Som företrädare för just Medlingsinstitutet påpekar hon att hon inte kan ha åsikter om de frågor som ligger hos parterna. Det är parterna som ska sköta förhandlingarna, myndigheten får en roll först i det läge där parterna inte kommer överens.
Vilka följder får LO:s uteblivna samordning?
– Det är klart att det kan göra att förhållandena blir mindre stabila, samordningen har bidragit till stadga på LO-sidan. Men det är inte bara det som avgör om det blir en välfungerande avtalsrörelse. Det är viktigt att industrins parter följer sin tidplan och blir klara i tid till att avtalen löper ut i mars.
De nu gällande avtalen inom industrin trädde i kraft för snart tre år sedan. När de slöts 2013 var arbetsgivarna och facken överens om ett längre avtal för att skapa stabilitet. Denna gång har Facken inom industrin i sin avtalsplattform i stället föreslagit ett ettårigt avtal. Carina Gunnarsson vill inte uttala sig om vad det skulle kunna ge för samhälleliga konsekvenser, men tror att ett ettårigt avtal inom industrin kommer att spilla över på andra branscher, som då också tecknar ettåriga avtal.
Hur stor risk tror du att det är för konflikter i avtalsrörelsen?
– Avtalsrörelsen 2016 är ju väldigt omfattande och med fler inblandade blir det också större konfliktytor. Stor avtalsrörelse – stor risk för konflikter. Så även hos Medlingsinstitutet kan det bli lite hektiskt.
Vilka tror du att konfliktfrågorna kan komma att bli?
– Det är svårt att säga, men det finns ju en del frågor som snurrar runt i debatten: inflationsmålet, flexpension och relativlöneförändringar är några exempel.
De som menar att industrimärket cementerar löneskillnaden mellan kvinnor och män lyfter ofta Medlingsinstitutets uppdrag som en viktig faktor. Tror du att frågan kommer att få en stor roll under avtalsrörelsen?
– Relativlöneförändringar är en uppgift som ligger på parterna, de ansvarar för relationen mellan olika gruppers löner. Industrinormen i sig tar sikte på den samhälleliga nyttan, en löneökningstakt som bidrar till en stabil samhällsekonomi.
