Heidi Avellan, politisk redaktör på Sydsvenskan, tror att avtalsrörelsen kommer att ha stort fokus på det makroekonomiska läget.
– Arbetsgivarna kommer att framhålla den låga inflationen. Även flyktingsituationen kommer att påverka, arbetsgivarna kan komma att tala om låga löner som en del av integrationen, ett sätt att sänka trösklarna in till arbetsmarknaden.
Hon påpekar också att det ekonomiska läget gör denna avtalsrörelse särskilt svår att sia om.
Vad tror du om konfliktrisken?
– Det är jättesvårt att bedöma. Klassiskt är det väl så att konfliktrisken ökar när LO inte går in samordnat. Men samtidigt är det en så speciell situation nu, med låg ränta och en allmänt stor oro i samhället, så det finns en psykologisk dimension.
Heidi Avellan tror också att arbetsgivarna kan komma att trycka på den låga produktivitetsökningen, att de inte kan höja lönerna på grund av den internationella konkurrensen.
– Då är frågan hur det går med märket.
Hur tror du att facken kommer att bemöta det argumentet?
– De kan komma att kontra med att man bör höja lönerna för att boosta ekonomin och öka efterfrågan.
Nyligen beslutade regeringen om ett särskilt lärarlyft, tror du att det kommer att bli mer statlig inblandning i lönebildningen?
– Jag hoppas innerligt att det inte blir det, och jag tror inte det. En socialdemokratisk regering vill inte ha en sådan modell. Men andra grupper, kanske främst polisen, kan säkert komma med sådana krav.
Vilken tror du blir den viktigaste frågan i avtalsrörelsen?
– Kvinnolöner och framför allt offentliga löner. Kvinnodominerade branscher har så uppseendeväckande låga löner.
Och vilken taktik tror du att facken kommer att ha i den frågan?
– Jag vågar inte ge mig på en gissning om det. Förutom ”så nära pengarna som möjligt”, så nära kronor och ören som möjligt. Och eftersom det är osäkra tider tror jag att det blir svårt att få till stånd långa avtal.