Arbetstid har länge varit en viktig fråga för Vårdförbundet, vars yrkesgrupper idag är de enda inom SKL:s avtal som arbetar dag, natt och helg oreglerat. Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet, menar att frågan är viktig både ur ett jämställdhetsperspektiv och ur ett kompetensförsörjningsperspektiv.
– Vi har drivit det här sedan 2008, då vi fick in runt 200 motioner om arbetstid på vår kongress. Våra medlemmar orkar inte arbeta ett helt yrkesliv utan måste självmant gå ner i tid.
Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet. Foto: Ulf Huett
Enkelt beskrivet handlar frågan om att den som arbetar natt ska ha rätt att vila under tjänstgöringen och få den tiden betald. Brist på möjlighet till återhämtning leder till risk för utmattning och arbetsskador, men kan även få konsekvenser för patientsäkerheten. Och att många går ner i tid leder även till andra problem för individen.
– Jag har själv jobbat natt i sex år, vilket sedan gjorde att jag var tvungen att gå ner i tid till 64 procent. Det kommer naturligtvis att påverka min pension, säger Sineva Ribeiro.
Arbete i två etapper
Det nya avtalet, som även omfattar Fysioterapeuterna, började gälla den 28 december och ersätter HÖK11. Överenskommelsen kring arbetstidsreglering delar upp arbetet i frågan i två etapper: först ska parterna komma överens om en kvot för ersättning för återhämtning, och sedan bli ense om hur det ska implementeras. Om parterna är oense kan avtalet komma att sägas upp i förtid.
Den första delen gäller en principöverenskommelse kring arbetstidsreglering, som parterna ska träffa senast den 30 november i år. De ska då vara överens om vilken kvot som gäller för återhämtning i nattarbete, det vill säga hur mycket betald tid som får läggas på vila.
– Vissa grupper kommer också att behöva ha särskilda avtal, till exempel transplantationssköterskor som åker ut i helikopter över hela Europa för att hämta organ, säger Sineva Ribeiro.
Om parterna inte kan enas kring en kvot kommer avtalet att sägas upp i slutet av 2016.
Krångligt att implementera
Skulle parterna däremot enas kring en kvot påbörjas etapp två i överenskommelsen: hur regleringen kan implementeras.
– Vi har idag väldigt olika personalverktyg i olika kommuner och landsting, det behövs mycket planering för att se hur det ska kunna implementeras, säger Sineva Ribeiro.
En central överenskommelse om en arbetstidsbestämmelse ska träffas senast den 30 november 2017, och avtalet förlängs då till den 31 mars 2019 med en ömsesidig uppsägningstid om tre månader. Kan parterna inte enas kommer i stället avtalet att sägas upp i slutet av 2017.
Rätt till specialistutbildning också viktigt
Förutom arbetstidsreglering är rätten till specialistutbildning en viktig punkt i det nya avtalet, säger Sineva Ribeiro.
– I dag är det väldig brist på specialistsjuksköterskor, någonting som gör att vårdköerna ökar och i förlängningen leder till fara för patienter. Vi vill se att alla ska kunna få specialistutbildningen betald genom att utbilda sig på halvtid medan de fortfarande jobbar.