Den 15 juni röstade riksdagen igenom förändringar i utlänningslagen om skärpta krav på vandel för uppehållstillstånd.
Majoriteten för förslaget var stort: 302 ja-röster mot 44 nej. Bara Miljöpartiet och Vänsterpartiet var emot.
Enligt vandelsutredningen, som ligger till grund för propositionen som röstades igenom, ska prövningen ske utifrån en ”samlad bedömning”. Där beaktas inte enbart om utlänningen dömts för brott, utan också hens bristande vandel i övrigt.
Lagförändringarna, som träder i kraft den 13 juli, ska vägas in när Migrationsverket prövar uppehållstillstånd. Men de kan också vara skäl till att uppehållstillstånd återkallas.
Ska väga in fler faktorer
Susanna Fonsell, enhetschef på Migrationsverkets rättsavdelning, poängterar att krav på vandel som begrepp inte är nytt i de lagtexter som Migrationsverket tillämpar.
– Vi har redan tidigare beaktat bristande vandel i form av till exempel brottslighet och säkerhetshot i prövningar. Skillnaden nu är att vi ska väga in fler faktorer i den samlade bedömningen, säger hon.
I den allmänna debatten har det funnits kritik mot att det i lagtexten inte framgår exakt vilka handlingar som kan leda till att uppehållstillstånd nekas eller blir återkallat. Susanna Fonsell betonar att det därför är viktigt att Migrationsverket jobbar centralt med stöd och rutiner.
– Vår personal ska känna sig trygga när de gör den här helhetsbedömningen. Vi har redan sedan tidigare en utarbetad metod för att gå igenom olika steg i en prövning juridiskt korrekt. Nu tar vi fram både en internutbildning just kring detta, samt särskilt stödmaterial.
”Ska göra tillvaron mer osäker”
Enligt Andreas Asplén Lundstedt, biträdande lektor i offentlig förvaltning på Förvaltningshögskolan i Göteborg, har politikerna medvetet utformat lagen vagt.
– Det är ett självändamål i sig. Skärpningen är först och främst till för att villkora och göra tillvaron mer osäker för den som söker sig till eller har uppehållstillstånd i Sverige. Det går i linje med vad migrationspolitiken har haft som mål den senaste tiden: att minska antalet människor som kommer till Sverige, säger han.
Ovilja att betala skulder
Förutom brott nämner utredningen följande exempel på bristande vandel:
- Beteenden/handlingssätt som samhället motverkar även om de inte är straffbelagda
- Ovilja att betala skulder
- Missbruk av välfärdssystemet
- Bristande regelefterlevnad (inte rättar sig efter grundläggande svenska värderingar och handlingssätt)
- Olika säkerhetshot, såsom medverkan eller annat samröre med bland annat kriminella nätverk eller våldsbejakande organisationer.
Andreas Asplén Lundstedt ser vagheten som ett stort problem. Han menar att det riskerar att leda till rättsosäkerhet eftersom Migrationsverket regionalt skulle kunna tolka skrivningarna på olika sätt.
– Vandel har visserligen länge funnits i utlänningslagen. Men då har det handlat specifikt om brottslighet. Att slå fast vad som är svenska värderingar är betydligt mer tolkningsbart.
Möjlighet till överklagande
Men Susanna Fonsell på Migrationsverket delar inte den oron. Hon framhåller att vägledande domar, så kallad praxis, kommer att garantera rättssäkerhet.
– Frågan du ställer är jätteviktig och något vi absolut måste förhålla oss till. Men för att undvika rättsosäkerhet finns möjligheten till överklagande till Migrationsöverdomstolen. Det har vi rutiner för att även själva aktivt göra, då domstolen går emot våra beslut.
Stor förändring – eller ingenting
Även Andreas Asplén Lundstedt lyfter fram kommande vägledande domar som viktiga.
Innan dessa finns är det svårt att bedöma vad skärpningarna i praktiken egentligen får för konsekvenser, menar han.
– Det kan vara så att det blir en stor förändring. Men det kan lika gärna leda till ingenting, säger Andreas Asplén Lundstedt.
