Fackexperten: Arbetsgivare missbrukar säkerhetsprövningar Joakim Lindqvist, förbundsjurist på fackförbundet ST förutspår ett ökat antal fall där säkerhetsprövningar kommer i konflikt med föreningsrätten. Foto: Fredrik Hjerling

Fackexperten: Arbetsgivare missbrukar säkerhetsprövningar

Säkerhetsklassning kommer allt oftare i konflikt med rätten att organisera sig fackligt. Dagens användning skapar utrymme för maktmissbruk och godtycklig användning. Det säger Joakim Lindqvist, förbundsjurist på facket ST, och förutspår att det kommer bli vanligare.
14 sep 2023 | 10:44
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
1
+1
2

Ett fackligt ombud väljs att representera kollegorna, men kuggas sedan i säkerhetsprövningen och kan inte verka. En polisaspirant nekas ta med sig fackligt ombud på säkerhetsprövningsintervjun. Ett skyddsombud får sin säkerhetsklassning återdragen.

Tre fall, tre olika yrkesgrupper, tre olika fack. Gemensamt är att de alla är exempel på när säkerhetsklassning kommit i konflikt med rätten att organisera sig fackligt, föreningsrätten. Och enligt Joakim Lindqvist, förbundsjurist på fackförbundet ST, är det en typ av konflikt som kommer bli allt vanligare.

­– Jag är rädd att det kommer bli allt vanligare. Säkerhetsfrågor har fått en sådan hög prioritet och säkerhetsavdelningars beslut ifrågasätts inte. De har fått dominera över andra samhällsvärden mer än säkerhetsläget kräver. Jag tror inte det gagnar det öppna samhälle som det ska skydda, säger han.

Joakim Lindqvist har under längre tid intresserat sig för konflikten mellan arbetsrätten och säkerhetskyddslagen. I takt med att säkerhetsklassningarna ökat har också konfliktytan gjort det. Eftersom arbete på vissa myndigheter och skyddsvärda platser som exempelvis flygplatser kräver sådan säkerhetsklassning innebär en kuggad prövning i många fall en förlorad anställning.

Det finns ett utrymme för maktmissbruk som inte ska finnas.

Sådana fall har förekommit under en längre tid, men nu den senaste veckan har Arbetsvärlden kunnat rapportera om tre fall där även föreningsrätten kommit i kläm. Det faktum att föreningsrätten är skyddad i grundlag, Europakonventionen och FN-deklarationer som Sverige förbundit sig att respektera gör frågan till ett demokratiskt problem, enligt Joakim Lindqvist. Det är ”en grundsten i de västerländska demokratierna”, säger han.

– I ett fritt och öppet samhälle måste människors vilja och rätt att själva bestämma hur man organiserar sig, särskilt i fackliga organisationer respekteras. Det är inget som staten eller för den delen arbetsgivare ska gå in och utöva makt över. Sverige har haft en hög svansföring kring att vi håller de värdena högt. Då blir det extra påtagligt när verkligheten kommer ifatt retoriken.

Godtyckliga beslut och maktmissbruk

Ett av de rättsliga problem som omgärdar säkerhetsprövningarna är den stränga sekretessen. Den som kuggas i en sekretessprövning får inte själv reda på varför, inte heller dennes fackförening. Samtidigt är det många gånger arbetsgivaren som fattar beslutet.

Det öppnar enligt Joakim Lindqvist upp för både maktmissbruk och godtyckliga nekanden av helt andra skäl än faktiska säkerhetsproblem.

­– Jag har sett hur löst skvaller legat till grund för nekande. Utan insyn, och utan möjlighet att överpröva, ökar risken för godtyckliga beslut grundande i personliga motsättningar eller för att man helt enkelt inte gillar facket och vill minska dess inflytande. Det finns ett utrymme för maktmissbruk som inte ska finnas.

Bedömer du att sådant missbruk sker idag?

– Jag har sett sådana exempel. Sedan är det kanske inte så utbrett, men en gång är en gång för mycket. Man kan inte ha någon tolerans för sådant, säger han.

Säkerhetsprövningarna ska utredas

Den 20 juni i år beslutade regeringen att tillsätta en utredning som ska se över säkerhetsprövningarna enligt säkerhetsskyddslagen. Direktiven är inte fastslagna i sin helhet. De som nämns i beslutet rör dock bland annat vilka uppgifter som ska ingå i prövningen, men också om en möjlighet att överklaga ett beslut.

Utredningen ska vara klar den 15 augusti 2024. Joakim Lindqvist hoppas att utredningen ska klargöra gränsdragningar och harmoniera prövningarna med allmänna rättsprinciper.

– Ju vagare lagstiftningen är desto mer utrymme finns att göra tolkningar som inte är enhetliga. Det får inte finnas misstanke om att föreningsrätten kränks utan att det finns väldigt tunga motstående intressen. För att kunna göra den bedömningen krävs insyn och klara kriterier kring vad som utgör ett hot, säger han.

Säkerhetskyddslagen

Säkerhetskyddslagen gäller för verksamheter och platser som skulle kunna vara sårbara såsom vissa myndigheter och flygplatser.

Lagen innebär att bland annat att anställda kan behöva genomgå en säkerhetsprövning.

Det är arbetsgivaren och/eller ansvarig myndighet som fattar beslut om prövning och följd av resultatet.

Beroende på nivån av säkerhetsklassning kan kraven för godkänd säkerhetsprövning vara hårdare.

Prövning görs inte bara av den enskildes brottsregister, ekonomi och personliga kopplingar till andra personer som gör den olämplig eller sårbar för påtryckning. Prövning kan också omfatta närståendes motsvarande omständigheter och historia.

Det finns inget krav på att skälen för underkännande ska redovisas för den som prövats.

Sedan lagens tillkomst 2018 har den skärpts vid flera tillfällen.

2021 infördes den senaste skärpningen och just nu implementeras ändringarna i flera av de berörda verksamheterna.

+ Expandera
14 sep 2023 | 10:44

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev