Allt fler anställda säkerhetsprövas, och det sker allt oftare, något som Arbetsvärlden skrivit om tidigare. Prövningen sker innan en person börjar jobba med något som anses vara känsligt ur säkerhetssynpunkt. Det kan också bli uppföljningar så länge man jobbar i det som anses vara känsligt.
Men Säpo anser att många arbetsgivare brister när de godkänner personer, att underlagen de ser inte räcker. Och att arbetsgivare framför att det är känsligt att lyfta sådant som medborgarskap i intervjun som görs i och med en prövning. Och att det saknas tydlig vägledning för arbetsgivare hur de ska gå till väga.
Från fackligt håll är kritiken snarare att säkerhetsprövningarna används godtyckligt för att bli av med anställda. Den anställda får ju aldrig veta varför man inte blev godkänt. Beslutet går inte heller att överklaga.
Blir man av med jobbet går det i vissa fall att driva det arbetsrättsligt, men där är i stället många arbetsgivare kritiska då de inte kan argumentera fullt ut i sak då uppgifter kan vara sekretessbelagda.
Säpo krävde översyn
Men det var efter en hemställan, en formell begäran, från Säpo som regeringen förra sommaren tillsatte en utredning som skulle se över sådant som vilka krav som kan ställas i en prövning, om den som inte blir godkänd ska kunna överklaga och om en arbetsgivare ska kunna stänga av den som inte godkänns.
På torsdag den 15 augusti skulle utredaren, Arbetsdomstolens tidigare chef Cathrine Lilja Hansson, ha varit klar.
Men regeringen har meddelat att den behöver mer tid.
Ny deadline är den första november.
Anmälningsplikt skjuts också fram
Även utredningen om anmälningsplikt, av kritikerna kallad angiverilagen, får mer tid på sig.
Den skulle ha varit klar i slutet av september. Men nytt datum är satt till den 29 november.