Kompetensförsörjning har blivit en het fråga på arbetsmarknaden. Företagen har fått svårare att rekrytera och fackrörelsen pekar på stora behov för yrkesverksamma att kompetensutveckla för att hänga med i förändringarna på arbetsmarknaden.
Och samtliga riksdagspartier är med på noterna. Åtminstone vad gäller problembeskrivningen att möjligheterna till kompetensutveckling behöver bli bättre för yrkesverksamma. Det visar Arbetsvärldens enkät.
Lösningarna kan dock gå isär.
Moderaterna och Kristdemokraterna nämner att de vill höja åldersgränserna för studiemedel. Liberalerna vill uppmuntra parterna att bygga upp individuella kompetenskonton för vidareutbildning genom skattelättnader. Socialdemokraterna betonar att kompetensutvecklingen är ett gemensamt ansvar mellan näringsliv, stat och individ.
Både Moderaterna och Socialdemokraterna driver sedan tidigare frågan om ett omställningsuppdrag för högskolan. Det innebär att högskolan får fler kurser som passar för yrkesverksamma, någonting som TCO länge velat.
Partierna har gjort flera utspel om kompetensutveckling. Moderaterna vill exempelvis införa rut-avdrag för personer som köper utbildningar för att utveckla sin kompetens, liksom införa skatteavdrag för företag som investerar i att kompetensutveckla personalen. Socialdemokraterna vill fokusera på stöd för att gå reguljära, kostnadsfria utbildningar.
Skiljelinje om enkla jobb
Större är oenigheten när partierna får ta ställning till påståendet: Mer avancerade jobb, inte enklare jobb, är vägen framåt för Sverige.
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna svarar entydigt Ja.
”Sverige ska konkurrera med kompetens – inte låga löner”, skriver Socialdemokraterna i sitt svar.
Allianspartierna och Miljöpartiet lyfter dock behovet av både avancerade jobb och fler enkla jobb. Centerpartiet är dock det enda parti som svarar Nej till påståendet.
Allianspartierna lanserade i fjol sitt gemensamma förslag om inträdesjobb, en ny anställningsform med 70 procent av rådande ingångslön i branschen.
I mars i år gick regeringen, LO, Unionen och Svenskt Näringsliv ut med att man vill införa en annan ny anställningsform: etableringsjobb. Staten står för halva kostnaden för en anställd, som får en inkomst som uppgår till kollektivavtalens miniminivå.
Moderaterna svarar däremot Ja på frågan om vi ska konkurrera med kompetens, och vill göra det mer lönsamt att utbilda sig.
”Det är högkvalificerade jobb som bygger Sverige starkt. Därför behöver vi stärka skolan och företagsklimatet samt göra det mer lönsamt att utbilda sig. Samtidigt behövs även fler enkla jobb. Därför vill vi bland annat tredubbla RUT-avdraget och inrätta en tvåårig yrkesskola,” skriver Moderaterna.
En skiljelinje vad gäller tillträdet till högskolan består i att de rödgröna vill att gymnasiets yrkesprogram ska bli behörighetsgivande, men det vill inte Alliansen. De rödgröna vill även införa ett särskilt nationellt behörighetsprov för de som saknar gymnasieexamen eller behörighet.
”Alla vill inte läsa en högre utbildning och det finns många branscher i Sverige som behöver mer arbetskraft. Inte minst skulle fler enkla jobb utan utbildningskrav göra så att även nyanlända, unga och långtidsarbetslösa utan examen kan försörja sig själva,” skriver Centerpartiet i sitt svar till Arbetsvärlden.
Liberalerna svarar både Ja och Nej till påståendet om att det är avancerade jobb som är vägen framåt för Sverige, och pekar på att det finns en stor grupp människor som hamnar utanför arbetsmarknaden utan fler enkla jobb.
”Skulle Sverige ha procentuellt lika många enkla jobb som Tyskland skulle det innebära 100 000 fler arbetstillfällen,” skriver Liberalerna.
Enkät om kompetensutveckling och enkla jobb
Arbetsvärlden lät riksdagspartierna ta ställning till följande två påståenden:
1. Yrkesverksamma ska ges bättre möjligheter till kompetensutveckling
2. Mer avancerade jobb, inte enklare jobb, är vägen framåt för Sverige
Så svarar partierna
Centerpartiet:
1. Ja. Det finns många yrkeskategorier som skulle ha nytta av mer kompetensutveckling och vidareutbildning under sitt arbetsliv.
2. Nej. Alla jobb behövs. Alla vill inte läsa en högre utbildning och det finns många branscher i Sverige som behöver mer arbetskraft. Inte minst skulle fler enkla jobb utan utbildningskrav göra så att även nyanlända, unga och långtidsarbetslösa utan examen kan försörja sig själva.
Miljöpartiet:
1. Ja. Vi vill ge yrkesverksamma ytterligare möjlighet att vidareutbilda sig eller omskola sig mitt i arbetslivet.
2. Både och. Högkvalificerad arbetskraft krävs för att vi ska kunna bygga ett hållbart modernt samhälle och hantera framtidens utmaningar. Men fler snabbkvalificerande jobb kommer också att behövas, och mp har verkat för det t ex genom att fler branscher omfattas av RUT och ROT.
Vänsterpartiet:
1. Ja. Anställdas rätt till lärande och kompetensutveckling behöver öka.
2. Ja. Produktivitetsutveckling är grundläggande för välståndet. Politiska reformer ska sikta mot att höja produktiviteten, inte sänka den.
Kristdemokraterna:
1. Ja, det är angeläget för ett långsiktigt hållbart yrkesliv. De främsta aktörerna i detta är arbetsmarknadens parter. Vi vill också höja ålderstaket för när man kan få studiemedel, i syfte att underlätta för livslångt lärande.
2. Ja. Vi ska konkurrera med kunskap och innovation, men även jobb som inte kräver någon längre utbildning behövs.
Moderaterna:
1. Ja, vi vill bland annat höja åldersgränserna för studiemedel och höja fribeloppet till 200 000 kronor per kalenderår. Vi vill också ge högskolan ett omställningsuppdrag samt införa en nationell studie- och jobbrådgivning som är tillgänglig för yrkesverksamma.
2. Ja. Det är högkvalificerade jobb som bygger Sverige starkt. Därför behöver vi stärka skolan och företagsklimatet samt göra det mer lönsamt att utbilda sig. Samtidigt behövs även fler enkla jobb. Därför vill vi bland annat tredubbla RUT-avdraget och inrätta en tvåårig yrkesskola.
Sverigedemokraterna:
1. Ja. Kontinuerlig kompetensutveckling genom hela arbetslivet är ett måste på dagens föränderliga arbetsmarknad.
2. Ja. Många enkla jobb är redan bortrationaliserade i Sverige. De ska inte återskapas för att dölja bristen på kompetens hos de arbetssökande. Kunskap och utveckling för istället Sverige framåt.
Liberalerna:
1. Ja. Genom skattelättnader vill Liberalerna uppmuntra arbetsmarknadens parter att bygga upp individuella kompetenskonton att använda vid vidareutbildning.
2. Ja och nej. Liberalerna vill ha fler högkvalificerade jobb. Men vi behöver dessutom inse att en stor grupp människor ställs utanför arbetsmarknaden då andelen jobb utan förkunskapskrav är för få. Skulle Sverige ha procentuellt lika många enkla jobb som Tyskland skulle det innebära 100 000 fler arbetstillfällen.
Socialdemokraterna:
1. Ja, ett delat ansvar mellan näringsliv, stat och individ.
2. Ja, Sverige ska konkurrera med kompetens – inte låga löner.