Alliansens fyra partiledare visade upp en enad front i Moderaternas lokaler på Blasieholmsgatan i Stockholm på tisdagsförmiddagen, där de kritiserade S-regeringen för passivitet under rådande högkonjunktur – samtidigt som stora grupper hamnar allt längre från arbetsmarknaden.
– Skiljelinjen i samhället i dag går mellan de som har och inte har jobb, sade Anna Kinberg Batra (M) på presskonferensen.
Och de som inte har jobb i dag är i stor utsträckning unga som saknar gymnasieutbildning och nyanlända.
Alliansen föreslår därför att man inför en ny typ av anställningsform – ”inträdesjobb” – som ska rikta sig just till dessa grupper.
Det önskvärda är att parterna löser det men det har man inte gjort
Anställningen är inte tänkt som någon åtgärd hos Arbetsförmedlingen utan sköts som en vanlig anställning – men med en lönenivå på 70 procent av ingångslön i den aktuella branschen, slopad arbetsgivaravgift och ett arbetsskydd som motsvarar provanställning i två års tid.
Skälet till de sämre villkoren är att arbetstagaren antas lära sig arbetet under motsvarande 30 procent av arbetstiden.
Förslaget: Inträdesjobb
- Anställningsformen ska vara aktuell för nyanlända under de första åren i Sverige och för ungdomar upp till 23 år som saknar gymnasieutbildning.
- Lönen uppgår till 70 procent av rådande ingångslön i branschen, men med ett tak på 21 000 kronor i bruttolön per månad.
- Anställningsformen gäller i max tre år även om man byter arbetsgivare. Arbetsgivaravgiften slopas under hela denna tid.
- 30 procent av arbetstiden "anses" gå till inlärning men inga krav ställs på arbetsgivaren att ordna utbildning eller att redovisa den.
- Anställningen inleds med två års provanställningstid och övergår därefter i tillsvidareanställning.
- Anställningen ska gå att kombinera med nystartsjobb.
Något krav på arbetsgivaren att faktiskt förse arbetstagaren med utbildning eller kompetensutveckling finns dock inte i förslaget. Arbetsgivaren har heller ingen skyldighet att redovisa någon inskolning.
Jan Björklund föregick på presskonferensen frågor om lämpligheten i att staten lägger sig i lönebildningen genom att kritisera parterna för att under många år ha misslyckats med att hitta lösningar på problemet.
– Det önskvärda är att parterna löser det men det har man inte gjort och det är framför allt LO som bromsar. De här grupperna som förslaget riktar sig till står dock långt från arbetsmarknaden och LO talar inte för dem. Då måste staten ta ansvaret, säger Jan Björklund.
De som är aktuella för inträdesanställning är alla nyanlända under de första fem åren i Sverige
På kort sikt räknar Alliansen, som tagit hjälp av riksdagens utredningstjänst, Rut, med att förslaget skapar 25 000–40 000 nya jobb. Kostnaden uppskattas till en miljard per år. Totalt är det omkring 200 000 personer som skulle kvalificera sig för inträdesanställning.
De som är aktuella för inträdesanställning är alla nyanlända under de första fem åren i Sverige, samt unga upp till 23 år som saknar fullständig gymnasieutbildning.
Tillfälliga övergångsregler ska också fånga upp det stora antal nyanlända som kom till Sverige under 2014 och 2015 – flyktingar som kom fram till och med 2015 föreslås nämligen få ytterligare tre års tillgång till inträdesjobben.
Maximalt ska anställningen kunna gälla i tre års tid, även om man byter arbetsgivare, och efter motsvarande två års provanställning övergår anställningen i tillsvidareanställning.
Inte endast för långtidsarbetslösa
Även om Alliansen talar om en grupp som ”står långt från arbetsmarknaden” finns inga krav på att man ska ha varit arbetslös någon viss tid eller ha varit bidragsberoende för att man ska kvalificera sig för anställningsformen.
Ebba Busch Thor, Kristdemokraternas partiledare, säger till Arbetsvärlden att inträdesjobben också kan underlätta för nyanlända som varit arbetslösa en kortare tid.
– Vi vet att personer som har varit arbetslösa en kort tid, som kan språket och i övrigt är etablerade i Sverige och har någon form av utbildning i bagaget får det lättare att etablera sig igen på arbetsmarknaden.
Varför ska provanställningstiden vara så lång som två år?
– Jag tycker att det rimligt att man har möjlighet att pröva hur en person fungerar på arbetsplatsen. Men jag tror inte att arbetsgivare kommer att göra detta lättvindigt. Det är fortfarande ett stort åtagande att välkomna in en person i ett arbetslag och det är fortfarande förknippat med en kostnad, säger Ebba Busch Thor.
– Vi räknar med att det är höga incitament för arbetsgivaren att arbetstagaren lär sig det man ska och sedan kan bära den kostnaden när man blir inlasad.
Finns det någon begränsning för att hindra arbetsgivare att stapla den här typen av anställning?
– Redan i dag finns vissa mekanismer där man kan pröva det om en arbetsgivare återkommande gör sig av med en person som är nära att lasas in. Men jag tror att om man har investerat i en person i två år, lärt känna den och säkerställt att personen har lärt sig det man ska, då blir det lönsamt att fortsätta. Nedsättningen av arbetsgivaravgiften fortsätter ett år till, säger Ebba Busch Thor.
Men arbetsgivaren behöver inte redovisa någonting i form av utbildning?
– Det är korrekt uppfattat. Därför är det också fortsatt viktigt med fackliga representanter och duktiga fack som värnar arbetstagarnas intressen, säger Ebba Busch Thor.
Är det arbetsgivaren som avgör vad som utgör utbildning i anställningen?
– Ja, och det kommer vara olika. För en del personer som i grunden kanske har yrkeskompetensen men som saknar språket kan ju det vara en del av utbildningen. Då kanske man kan göra ganska mycket men fortfarande inte ska ha samma lön som någon som både har kompetensen och kan språket – för att man fortfarande behöver hjälp med språkutbildningen i arbetet.