Nytt prov ska ge behörighet till högskolan "Ett nationellt behörighetsprov skulle innebära en snabbare väg in på högskolan för många", säger högskoleminister Helene Hellmark Knutsson (S) till Arbetsvärlden. Foto: Jessica Gow / TT / Arkiv

Nytt prov ska ge behörighet till högskolan

Livslångt lärande Regeringens förslag om nationellt behörighetsprov till högskolan fick på onsdagen tummen upp av riksdagen. Tillträdespropositionen öppnar också för tuffare krav på lärarutbildningar, med möjlighet för regeringen att besluta om särskilda lämplighetsprov till utbildningarna.
31 maj 2018

Med tillträdespropositionen, som nu röstats igenom av riksdagen, vill regeringen öppna upp fler vägar till högre studier.

Allmän behörighet till högskolan, t.ex. en examen från ett högskoleförberedande gymnasieprogram, kommer kunna nås genom ett nytt, nationellt behörighetsprov som blir tillgängligt för 24-åringar och äldre som saknar gymnasiebetyg.

Särskild behörighet kommer den utan gymnasiebetyg dock fortfarande behöva läsa upp på Komvux.

En konservativ syn att det ska finnas stora skillnader mellan människor och att uppdelningen ska komma på plats tidigt

Alliansen röstade emot förslaget, medan Sverigedemokraterna röstade för ett eget yrkande. De rödgröna kunde alltså rösta igenom propositionen i riksdagen, något som högskoleminister Helene Hellmark Knutsson (S) ser som en stor seger – och en viktig pusselbit för det livslånga lärandet.

– Ett nationellt behörighetsprov skulle innebära en snabbare väg in på högskolan för många. Vi ser exempelvis att det finns en stor grupp som läste yrkesprogram när de var tvååriga, eller som läst yrkesutbildningar utan att välja behörighetsgivande kurser, säger Helene Hellmark Knutsson till Arbetsvärlden.

Också personer med utländsk gymnasieexamen kan få en snabbare väg in på högskolan med ett nationellt behörighetsprov.

Varför ska man göra det så krångligt?

Helene Hellmark Knutsson menar att de borgerliga partierna visat upp en omodern syn i sina försök att blockera provet.

– Till viss del finns det en konservativ syn att det ska finnas stora skillnader mellan människor och att uppdelningen ska komma på plats tidigt. Det är ett omodernt sätt att se på arbetslivet när det för många kan bli aktuellt att skola om sig senare i livet, säger Helene Hellmark Knutsson.

Den moderata riksdagsledamoten Betty Malmberg hörde till de ledamöter som kritiserade regeringens proposition från talarstolen:

– Varför ska man göra det så krångligt? Det är ju samtidigt så att 98 procent av dem som söker en universitets- eller högskoleutbildning även framgent tros ha betyg från gymnasieutbildning eller motsvarande, säger Betty Malmberg enligt riksdagens protokoll.

UHR ska få uppdraget

Helene Hellmark Knutsson berättar för Arbetsvärlden att hennes målsättning nu är att innan valet ge ett uppdrag till utbildnings- och högskolerådet, UHR, att utforma det nationella behörighetsprovet. UHR är också den myndighet som ansvarar för högskoleprovet.

– Behörighetsprovet kommer behöva prövas en gång innan det blir nationellt. Då skulle vi kunna införa provet i mitten av nästa mandatperiod, men det hela hänger på utgången av valet eftersom Alliansen vill stoppa det, säger Helene Hellmark Knutsson.

Tillträdespropositionen ger också möjlighet för regeringen att ställa krav på särskilda lämplighetsprov till lärarutbildningarna, någonting regeringen kommer återkomma till.

– Vi har sett att försök med sådana här särskilda lämplighetsprov till lärarutbildningen vid högskolan i Jönköping minskar andelen som hoppar av utbildningen, säger Helene Hellmark Knutsson.

31 maj 2018
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan