Under ett seminarium anordnat av TCO om det livslånga lärandet får representanter för de rödgröna och Alliansen drabba samman om hur man från politiskt håll bäst löser kompetensförsörjningen och riggar utbildningssystemet för ett livslångt lärande.
Båda sidor argumenterar i dag för att högskolor och universitet behöver få ett kursutbud som bättre lämpar sig för yrkesverksamma, alltså flexibla kurser som går att kombinera med arbete.
Jag tror att vi måste öka rörligheten på arbetsmarknaden framöver
Helene Odenjung (L), vice partiordförande och kommunalråd för Liberalerna i Göteborg, ger uttryck för synen att yrkeshögskolan kanske ska spela en större roll.
– Egentligen tror jag att yrkeshögskolan är den vassaste organisationen för att snabbt kunna implementera de här kurserna man pratar om här, säger hon till Arbetsvärlden.
Även för tjänstemän?
– Ja, faktiskt. Jag är själv skeppsmäklare och branschutbildad, men i dag hade jag kunnat gå en yrkeshögskoleutbildning eftersom man från branschens sida identifierar var någonstans det saknas kompetens.
Liberalerna har ett förslag om kompetenskonton som går ut på att genom skattelättnader uppmuntra arbetsmarknadens parter att lägga pengar på kompetensutveckling och vidareutbildning. Partiet vill bygga ut yrkeshögskolan med fler platser och har också förslag på att se över åldersgränserna i CSN. Men partiet vill också slopa möjligheten att skriva av studielån vid 68 års ålder.
Vi vill inte minska antalet utbildningar för de unga studenterna
Högskoleminister Helene Hellmark Knutsson (S) tar upp utvecklingen av ett bättre utbud av högskolekurser för yrkesverksamma i kombination med fortsatt ökade satsningar på högskoleutbildningar som nyckelfaktorer.
– Det kräver också att vi har resurser, för vi vill inte minska antalet utbildningar för de unga studenterna utan vi vill att man har det här omställningsuppdraget också, säger Helene Hellmark Knutsson till Arbetsvärlden.
Hon lyfter också männens underrepresentation på högskolorna som ett problem för kompetensförsörjningen.
– Det är framför allt killarna i bruksorter eller förorter som vi ser inte går vidare till högre studier på samma sätt som tjejerna gör. Det innebär att vi förlorar massa talang. UKÄ har visat att även de som har ganska höga betyg från gymnasiet väljer bort högskolestudier i högre utsträckning om de inte kommer från en hemmiljö där man naturligt läser vidare, säger Helene Hellmark Knutsson.
Vad vill ni göra åt det?
– Det handlar om att tidigt få information om studiernas betydelse. UHR har visat att just den här socioekonomiska snedrekryteringen handlar mycket om att man inte får tillräckligt med information och inte har en förväntansbild på sig att läsa vidare. Här behöver högskolevärlden samverka med studie- och yrkesvägledare, men också lärare i både grundskola och gymnasieskola så att alla barn och elever tidigt börjar fundera på om de ska läsa vidare eller inte, säger Helene Hellmark Knutsson.
Peter Eriksson (MP), bostads- och digitaliseringsminister, uttrycker under debatten sin tro att det kommer behövas mer grundläggande förändringar för att lyckas få till ett livslångt lärande än att högskolorna justerar sitt kursutbud.
Vad menar du med mer grundläggande förändringar?
– Till exempel att ändra studiemedlet så att det blir mycket mer flexibelt, och skapandet av möjligheter att hitta finansiering både från arbetsgivare och staten. Jag tror att vi måste öka rörligheten på arbetsmarknaden framöver om vi ska klara den här utmaningen om ökad konkurrenskraft. Då gäller det att ändra i systemen och styrsystemen på ett sätt som drar åt det hållet, säger Peter Eriksson till Arbetsvärlden.
AI-assistenter kan bli en gamechanger
Under torsdagsmorgonen hålls också ett annat seminarium ett stenkast bort från politikernas debatt, i Digidalen, en arena bildad av kommunikationsbyrån Nowagruppen för diskussioner om den digitala transformationen av samhället. Här är tongångarna särpräglat visionära, och Magnus Aschan, IT-journalist och rapportförfattare för stiftelsen Warp Institute, menar att vi snart kommer utbilda oss ännu mer fragmentariskt och löpande i yrkeslivet.
Detta med hjälp av AI-assistenter som väntas bli så pass avancerade att de kan fungera som en slags lärarassistenter, som både förstår vad du behöver lära dig och hur du gör det bäst.
– Det jag läser nu om utbildning är fortfarande baserat i en gammal värld där man åtminstone ska ta någon månad eller halvår till utbildning. Jag tror att det kommer vara mycket mer fragmenterat än så. Du kommer kanske utbilda dig timvis eller avsätta konstant tid för att uppdatera dina färdigheter under dagen, säger Magnus Aschan till Arbetsvärlden.
Magnus Aschan, IT-journalist och rapportförfattare åt Warp Institute, Foto: Simon Markusson
Högskolornas kursutbud kommer finnas som ett komplement, men han tror att allt fler kommer efterfråga löpande kompetensutveckling via AI-assistenter.
– En lösning passar inte alla. Men de flesta av oss kommer att integrera utbildning och arbete. Utbildning och arbete kommer tack vara tekniken ske ganska sömlöst. Utbildningen kommer bli betydligt mer uppdelad och inriktad på att lösa specifika problem. AI-assistenten kommer veta vad för kunskaper du behöver skaffa för att lösa en viss typ av problem, säger Magnus Aschan.
Hur vi utbildar oss kommer se väldigt annorlunda ut redan inom fem år.
Även om relativt få i dag sköter sina utbildningar via olika typer av smarta, digitala utbildningsplattformar (där det redan finns en uppsjö, så som Cognii eller Khan Academy) så menar Magnus Aschan att det inte kommer dröja länge innan det är vanligt förekommande.
– Vi ändrar nu beteenden väldigt fort. Det var tio år sedan Iphone kom. På den tiden har vi totalt förändrats vad gäller hur vi konsumerar, kommunicerar, betalar och så vidare. Utvecklingen inom AI sker exponentiellt. Jag skulle säga att hur vi utbildar oss kommer se väldigt annorlunda ut redan inom fem år.
Också digitaliseringsminister Peter Eriksson (MP) tror att AI-teknik kommer att förändra utbildningssystemet.
– Utbildningssystemet är redan på väg att förändras. Det gäller för lärosätena att vara med i den förändringen om man ska upplevas som relevant, annars kommer folk och företag att vända sig till andra institutioner i stället. Då står de där med sina tunga organisationer och gör någonting som människor inte känner att de behöver, säger Peter Eriksson till Arbetsvärlden.