Fler flexibla studiemöjligheter som går att kombinera med arbete, masterutbildningar riktade till de som har jobbat och särskilda anslag till studieplatser för yrkesverksamma tjänstemän.
Det är några ingredienser i TCO:s förslag till lösning på det skriande behovet av kompetensutveckling som man identifierat hos tjänstemän i Sverige.
Ett behov som bara väntas bli större i takt med att den teknologiska utvecklingen fortsätter.
Nästan hälften tror inte att arbetsgivaren kan hjälpa
Hela 44 procent av tjänstemännen mellan 30-55 år uppger att de kommer behöver kompetensutveckling eller vidareutbildning som de inte kan räkna med att få via arbetsgivaren inom ramen för arbetet, enligt den SCB-undersökning som TCO låtit genomföra bland sina grupper.
SBC-undersökningen som TCO beställde för att kartlägga behovet av kompetensutveckling genomfördes dels som en postenkät och dels via webb under augusti-oktober 2015. Deltagarna var yrkesverksamma tjänstemän i åldern 30-55 år som delades in i elva grupper efter yrkesområde. Ett slumpmässigt urval med 500 personer gjordes i varje yrkesgrupp, vilket blev totalt 5500 personer. Svarsfrekvensen var 53,9 procent.
SCB-undersökning
Och det är bråttom. Hela 39 procent av de som behöver vidareutbilda sig uppger att de behöver göra det inom ett år; 47 procent inom fem år.
Nu kräver TCO att regeringen agerar genom att ge högskolan ett omställningsuppdrag för att bemöta de nya utmaningarna på arbetsmarknaden.
– Det vi ser är att de som är medlemmar i TCO-förbunden, alltså yrkesverksamma tjänstemän, har ett stort behov av att fylla på med ny kunskap och kompetens. Vi vet också att behovet är näraliggande i tiden, säger Eva Nordmark, ordförande för TCO, till Arbetsvärlden.
Det största hindret man identifierat för kompetensutveckling i dag är bristande flexibilitet, att det är svårt att kombinera arbete med studier.
Och utvecklingen går åt fel håll, med allt färre deltids- och distanskurser.
– Vi ser att utvecklingen har gått åt ett håll där de former av utbildningar som yrkesverksamma har behov av minskar. Alltså distans, fristående kurser, kortare kurser, helg- och sommarkurser och så vidare, alla de har minskat i omfattning i ett läge då både arbetsmarknaden och de yrkesverksamma har behov av att återkommande fylla på med ny kompetens, säger Eva Nordmark.
”Vi ser att utvecklingen har gått åt ett håll där de former av utbildningar som yrkesverksamma har behov av minskar.”
Enligt TCO är dagens resursfördelningssystem för högskolor och universitet utformat på så vis att det driver på den här utvecklingen.
Därför föreslår man också ett nytt resursfördelningssystem förknippat med omställningsuppdraget som ska göra det lönsamt för högskolorna att erbjuda den typ av utbildningar som yrkesverksamma tjänstemän är i behov av.
Tre krav på nytt resurstilldelningssystem
Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på TCO. Foto: Simon Markusson
Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på TCO, summerar tre övergripande krav på det nya resurstilldelningssystemet:
– Det ska vara ekonomiskt intressant för högskolorna att ge den här typen av utbildning, det ska finnas möjlighet att styra utbudet utifrån arbetsmarknadens behov och sedan säger vi att de här studenterna inte ska inrymmas under de vanliga takbeloppen utan ligga utanför det så de inte konkurrerar med andra studenter, säger Samuel Engblom.
”Det finns inget som hindrar att regeringen skulle göra några av de här sakerna redan i budgetpropositionen i höst.”
Han påpekar dock att man från TCO:s sida gärna ser en lösning där studenter som inte ännu gett sig ut i arbetslivet hamnar i samma klassrum som de yrkesverksamma studenterna, någonting man hoppas ska ge mervärde för utbildningsmiljön.
– Men resurstilldelningen ska vara separat, säger Samuel Engblom.
För att sätta igång debatten presenterar TCO tre konkreta förslag till nytt resurstilldelningssystem – alternativ som skulle kunna kombineras.
TCO föreslår till exempel särskilda anslag till utbildning för yrkesverksamma, där regeringen pekar ut inom vilka ämnen och på vilka lärosäten utbildningar ska anordnas. Ett annat alternativ är att ge anslag knutna till studenten i stället för utbildningens form, med högre ersättning för kategorin ”studenter som vidareutbildar sig”. Och ett tredje förslag går ut på att lärosätena själva ansöker om anslag för omställningsutbildning, någonting som gör att de kan ta egna initiativ, kanske i samarbete med andra aktörer.
Enligt Samuel Engblom skulle delar av förslaget kunna läggas in redan i höstbudgeten.
– Det finns inget som hindrar att regeringen skulle göra några av de här sakerna redan i budgetpropositionen i höst. Också våra resursfördelningssystem har förlagor i sådant som finns eller har funnits, säger Samuel Engblom.