Det är en helt ny konstruktion som föreslås i Lärarnas riksförbunds utredning om hur lärarkåren borde organiseras i framtiden, utan direkt motsvarighet i Sverige i dag.
Andreas Mörck, kanslichef på LR och utredare, har sneglat på Norge, Finland och Danmark när han tagit fram förslaget på framtida organisering av Sveriges lärare.
Förslaget går inte ut på en ren sammanslagning av Lärarförbundet och LR.
Till skillnad från Lärarförbundets vilja att samla alla medlemsgrupper i ett förbund, föreslår LR:s utredare Andreas Mörck två förbund: ett för lärare, Sveriges Lärare, och ett för skolledare, Sveriges Skolledare.
Jag tror det är avgörande för anslutningsgraden i lärarkåren att vi samlas.
Det innebär att medlemmar som är skolledare inom Lärarförbundet i dag skulle finna sin naturliga hemvist i det nya förbundet Sveriges Skolledare; lärarmedlemmar i Lärarförbundet och LR skulle kunna ansluta sig till fackförbundet Sveriges Lärare.
Sveriges Lärare föreslås utformas som en federation med fem separata förbund för förskollärare, lärare i grundskolan, lärare i gymnasieskolan och vuxenutbildning, lärare i staten och lärarstudenter. Uppdelningen har delvis gjorts utifrån hur arbetsgivarna är organiserade och var medlemsgrupperna själva uppger att de känner störst samhörighet.
Federationen ska få ett gemensamt kansli, en kongress som sammanträder vart fjärde år och gemensamma stadgar.
Det blir Sveriges Lärare som avtalsförhandlar för alla grupper i federationen med avtalsdelegationer från respektive förbund. Till det gemensamma centrala avtalet bifogas skolformsvisa bilagor.
Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas riksförbund, säger till Arbetsvärlden att uppdelningen av grundskollärare och gymnasielärare väckte diskussion.
Är det något i utredningen som du redan nu ser som ett eventuellt hinder?
– Jag skulle inte säga ett hinder men det som det blev diskussioner om på styrelsen var förslaget på en uppdelning mellan grundskollärare och gymnasielärare i olika förbund inom federationen. Vår starkaste grupp är ämneslärare, som finns både bland grundskollärare och gymnasielärare, säger Åsa Fahlén.
Vilka är då styrkorna?
– Det är en oerhört gedigen utredning, men om vi säger något nu om specifika delar i förslaget vi tycker är bra så låser vi oss. Vi vill kunna diskutera flexibelt utifrån förslaget. Men jag tycker också att utredaren har gjort en bra undersökning av vad medlemmarna tycker både i skolpolitiken och om organiseringen och det är användbart för oss. Exempelvis att det är så tydligt att en stor del av våra medlemmar vill ha en separat organisation för skolledarna, säger Åsa Fahlén.
SULF hamnar utanför
Förslaget skulle samla utbildningsprofessionerna under samarbetet Saco Utbildning, som i dag går ut på att påverka i utbildningspolitiska frågor.
– Jag bedömer inte att det i dag finns stöd för att också få SULF, som organiserar universitetslärare, att vara med i federationen, även om det hade varit positivt. LR har i dag dubbelanslutningsavtal med SULF och det är viktigt att i det här förslaget fortsätta ha en utsträckt hand till förbundet, säger Andreas Mörck.
Lärarförbundet har redan begärt utträde ur TCO, vilket kan verkställas från årsskiftet (kongressen tar ställning i september), och har genomfört flera förändringar för att överbrygga tidigare meningsskillnader med LR. Exempelvis har Lärarförbundet tagit ställning för statligt huvudansvar för skolan.
– Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund har aldrig stått så nära varandra som de gör nu, och det finns inte några större skillnader i medlemmarnas åsikter om villkor och skolpolitik mellan de båda förbunden, säger Andreas Mörck.
Lärarna är överens om mycket
I kapitel sju i utredningen visar Andreas Mörck att medlemmar i Lärarförbundet och LR har i princip samma åsikter i en rad utbildningspolitiska frågor och villkorsfrågor. Exempelvis om vinster i friskolor (majoritet emot), finansieringsform i respektive skolform (majoritet för att staten ska ta över finansieringsansvaret för grundskola, gymnasium och vuxenutbildning) och när eleverna i grundskolan ska få betyg första gången (störst andel i båda förbunden anger åk 6).
– Jag tror det är avgörande för anslutningsgraden i lärarkåren att vi samlas. Den fackliga styrkan består i att vara många. Vi är inte tillräckligt samlade och kraftfulla i dag, säger Andreas Mörck.
Det finns inget stöd för huggsexan inne på rektorns kontor
Som exempel tar han lönesättningsfrågan, där han i utredningen visar att bara 16 procent av lärarkåren är nöjda med dagens differentierade lönesystem. Arbetsvärlden har tidigare skrivit om Riksrevisionens granskning av den statliga lönesatsningen, i vilken det framkom att sammanhållningen i lärarkåren försvagades.
– Den samlade erfarenheten är att den statliga lönesatsningen varit otydlig, ostrukturerad och saknar legitimitet. Det finns inget stöd för huggsexan inne på rektorns kontor. Lärarna vill ha en tydlighet i lönesättningen som kanske har en del som individuell lönesättning men också en del som är reglerad, säger Andreas Mörck.
Andreas Mörck menar att förbunden i ett första steg bör sätta sig ner och samtala för att ta reda på om det finns möjlighet att gå vidare med förslaget om ny organisering.
– Min förhoppning är att man läser det här förslaget med ett öppet sinne innan man tar ställning.
Men tiden är knapp. I djupintervjuer med Lärarförbundet erfar Andreas Mörck att en utdragen process är en omöjlighet. Utredningen föreslår en tidsplan där, om det visar sig att förslaget har stöd i förbunden, beslut tas vid parallella kongresser redan i maj 2022, med ett inrättande av förbunden Sveriges Lärare och Sveriges Skolledare den 1 januari 2023.
Mellan 1 januari 2023 fram till 1 januari 2024 ska övergångsregler gälla som innebär att förtroendevalda har kvar sina uppdrag under övergångstiden.
LR bjuder in till samtal
Lärarnas riksförbunds styrelse fick se utredningen redan i måndags och ordförande Åsa Fahlén säger till Arbetsvärlden att man nu kommer gå vidare och bjuda in Lärarförbundet och Skolledarförbundet till samtal.
– Nu har vi gjort vår utredning och vi har sagt från början att vi ska ha en utsträckt hand. Nu kommer vi bjuda in till samtal med förslaget som grund, säger Åsa Fahlén.
Saco:s ordförande Göran Arrius uttrycker sig i positiva ordalag om att utredningens förslag ger ökad medlemsnytta.
– Det är bra med en utredning som pekar mot ökad medlemsnytta. Det är viktigt att lärare, skolledare och all skolpersonal har starka fackliga företrädare, och starka partsställningar. Saco som centralorganisation välkomnar alla Sveriges akademiker, säger Göran Arrius.