Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Historiskt väghinder mellan lärarfacken undanröjt Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet, kräver i DN debatt på torsdagen att huvudansvaret för skolan återförs till staten. Det är en historisk vändpunkt för facket. Men det är fortfarande inget krav på statligt huvudmannaskap. Foto: Anders Wiklund / TT

Historiskt väghinder mellan lärarfacken undanröjt

Skolan Inför lärarfackens kongressomröstningar om att utreda en ny, gemensam organisation har Lärarförbundet nu tagit ställning för ett statligt huvudansvar för skolan. På så vis har man undanröjt en av de stora meningsskillnaderna gentemot Lärarnas Riksförbund. Dock har Lärarförbundet fortfarande ingen principåsikt om huvudmannaskapet.
28 aug 2020

I november 1989 tog Saco-anknutna Lärarnas Riksförbund ut sina medlemmar i strejk mot dåvarande skolminister Göran Perssons förslag att kommunalisera skolan.

Förbundet befarade bland annat sämre likvärdighet i skolan och att lärarnas status skulle urholkas. Sedan år 2008 har Lärarnas Riksförbund ett kongressbeslut för att verka för ett ökat statligt ansvarstagande för skolan med sikte på ett förstatligande.

I en historisk vändning sällar sig nu också TCO-anknutna Lärarförbundet till Saco-förbundets uppfattning, åtminstone i den mån att man menar att staten måste ha huvudansvar för skolan. I en debattartikel i DN på torsdagen kräver Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand att huvudansvaret för skolan återförs till staten.

Det innebär att staten ska ha huvudansvar för finansiering, kvalitet och styrning av skolan

Hon konstaterar i debattartikeln att kommunerna inte klarat av att leverera likvärdighet i skolan och framför som det främsta argumentet för ett statligt huvudansvar att kommunerna inte kan lösa finansieringen av skolan.

Men Johanna Jaara Åstrand betonar formuleringen ”huvudansvar”.

– Vi har aldrig haft en principåsikt om vem som ska vara huvudman. Det vi gör nu är att vi tar ställning för att staten behöver ta ansvar för att förutsättningarna för skolan är lika för alla. Det innebär att staten ska ha huvudansvar för finansiering, kvalitet och styrning av skolan, säger Johanna Jaara Åstrand.

Tar ni ställning för statligt huvudmannaskap för skolan nu?

– Vi utesluter inte det men det är någonting vi menar att utredningen av skolan som utlovas av januaripartierna behöver titta på.

Har omvärderat frågan

Så sent som i september 2019 uppdaterades Lärarförbundets hemsida med ett svar på frågan ”Vill Lärarförbundet att kommunen eller staten ska vara huvudman för skolan?”

Svaret som gällde då var att förbundet var öppet för flera olika huvudmän för skolan:

”Vi anser inte att förstatliga skolan är en viktig fråga. Lärarförbundet tycker att en stor omorganisation skulle blockera andra nödvändiga satsningar – som är fullt möjliga att genomföra redan idag utan byte av huvudman.”

Har er inställning här förändrats?

– Ja, vi har tidigare haft åsikten att det skulle vara en för dyr reform men nu menar vi att det kan vara det som krävs, säger Johanna Jaara Åstrand.

På Lärarförbundets Facebook tas nyheten om förbundets nya inriktning emot med glädjerop från flera håll, men en del kommentarer ställer sig frågande till förändringen:

”Jag har en fråga. Det är en väsentlig skillnad mot vår tidigare inställning. Var har beslutet tagits om att förändra vår inställning?”, skriver användaren Roine Selind.

Johanna Jaara Åstrand menar dock att det ligger inom styrelsens mandat.

– Vi har fått några sådana frågor om detta och det är ju ett bevis på att vi är många i Lärarförbundet som vill ta ansvar. Det här ligger dock inom de kongressbeslut vi har för att stärka lärarnas ställning. Vår bedömning är, och stadgarna säger, att det är förbundsstyrelsen som är ansvarig för politikutveckling mellan kongresser, säger hon.

Utgör detta ett närmande till Lärarnas Riksförbund?

– Så tror jag att många tolkar det. Vi är olika förbund och fattar egna beslut, men vi har kallat till en extrakongress för att ta ställning till att utreda en ny, gemensam organisation för Sveriges lärarkår. Desto mer vi kan prata med samma röst, desto starkare blir Sveriges lärare. Det vi gör nu är att vi sätter ner foten och säger att skolans situation som den ser ut i dag inte kommer hålla; kommunerna kan inte lösa skolans finansiering och likvärdighet.

Kommer styrelsen lägga någon proposition om detta på extrakongressen?

– Nej, vi har ingen sådan proposition liggandes, men frågan kommer säkert diskuteras.

Välkomnas av LR

Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, välkomnar att Lärarförbundet nu också ser ett behov av ett statligt huvudansvar för skolan.

– Jag är lite förvånad men det är väldigt positivt. Vi har känt oss ganska ensamma i den här frågan, även om större delen av lärarkåren föredrar statligt huvudmannaskap för skolan, säger Åsa Fahlén.

Lärarnas Riksförbund har genom åren låtit göra undersökningar om lärarnas uppfattning om var huvudmannaskapet för skolan bör ligga, i vilka omkring åtta av tio lärare uppger att staten borde ha huvudmannaskapet för skolan.

Vad menar ni med ett förstatligande av skolan?

– Det finns olika delar i det och det är viktigt att säga att kommunerna fortsatt kommer ha en viktig roll. Men lärarna ska vara statligt anställda och staten ska ansvara för utbildningen, undervisningen, finansieringen, dimensioneringen av skolan och antal skolenheter, och hela skolvalsprocessen behöver en regional närvaro av de statliga skolmyndigheterna, säger Åsa Fahlén.

Vi har känt oss ganska ensamma i den här frågan

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund, välkomnar Lärarförbundets ändrade inställning till statligt huvudansvar för skolan. Foto: Anders Wiklund / TT

Hon påpekar att styrdokumenten som styr skolan i dag är nationella, men däremot inte skolornas förutsättningar att leva upp till dem.

– Kommunerna gör olika prioriteringar men har också olika förutsättningar. Det har lett till att staten försökt jämna ut skillnader genom olika nya statliga anslag, men det som behövs är att staten också tar över finansieringen av skolan. Det går inte att lappa och laga utan vi behöver en stor reform som ser till helheten, säger Åsa Fahlén.

Utredning av ny organisation

Lärarförbundets utspel i DN debatt kommer innan det att lärarfackens respektive kongresser ska rösta för att utreda möjligheterna till en ny, gemensam organisation.

Om lärarfackens kongresser röstar för att utreda möjligheterna till en gemensam organisation kommer förbundens Samverkansråd upprätta en tidsplan för den fortsatta processen.

Respektive organisation kommer genomföra medlemsdialog och en plan kommer också tas fram för att säkra kompetenser bland förbundens förtroendevalda i en eventuell ny organisation. En annan fråga som utredningen behöver undersöka är vilken centralorganisation som är lämplig.

Lärarnas Riksförbund återupptar sin kongress digitalt den 29 augusti och kommer behandla propositioner och motioner 6-8 september. Lärarförbundets extrakongress återupptas den 9 september.

28 aug 2020
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan