Det nya förslaget på organisationsmodell som Lärarnas Riksförbunds utredare har lagt fram, är ett viktigt steg på vägen mot ett nytt fackförbund för lärare. Utredaren vill gärna se en federativ modell och att organisationen ligger under Saco. Nu väntar förhandlingar mellan ledningarna i Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet innan ytterligare beslut kan tas.
Vad för egentligen förbunden samman? Vilka är stötestenarna man måste passera på vägen? Och vad kommer att hända nu? Arbetsvärlden har talat med insatta i både Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund – personer med många års insyn i förbunden och både aktiva och före detta förtroendevalda – om hur diskussionerna går mer inofficiellt inom förbunden.
Dålig ekonomi en viktig anledning
Att det går dåligt ekonomiskt för Lärarnas Riksförbund är ingen hemlighet, precis som för många andra fackförbund har de senaste åren varit tuffa. Det står också att läsa i den utredning som presenterades häromdagen: Om ingenting händer måste medlemsavgifterna höjas avsevärt de kommande åren.
Och även om det ofta inte talas om det, är just den dåliga ekonomin en viktig anledning till att LR faktiskt tar steget
Och även om det ofta inte talas om det, är just den dåliga ekonomin en viktig anledning till att LR faktiskt tar steget att gå ihop med Lärarförbundet för att bilda en ny organisation, det säger en av dem som Arbetsvärlden talat med. Lärarförbundet har länge velat ha ett enda lärarfack, men för medlemmarna i Lärarnas Riksförbund har det aldrig varit en prioriterad fråga. Inom LR identifierar många sig starkt med sitt förbund, samma kultur finns inte inom LF, menar röster inom LR. ”Om en lärare vet att den är medlem i facket men inte i vilket förbund, då är den med i Lärarförbundet” säger en förtroendevald inom LR till Arbetsvärlden.
Känslan av svek lever kvar
Det är lätt att se hur Lärarförbundet har närmat sig Lärarnas Riksförbund i sakfrågor under de sista åren. LF tar numera endast emot behöriga lärare som medlemmar och de har öppnat för ett förstatligande av skolan.
Kommunaliseringen av skolan har varit en stötesten mellan förbunden i trettio års tid
350 lärare demonstrerar 1989 utanför Statens Avtalsverk i Stockholm mot arbetstidsreglering och kommunalisering.
Foto: Ulf Sirborn/SCANPIX
Den sistnämnda frågan, kommunaliseringen av skolan, har varit en stötesten mellan förbunden i trettio års tid. Då, i slutet av 80-talet, tog förbunden helt olika ställning i frågan. Medan LR demonstrerade och strejkade mot att kommunerna skulle ta över skolan, såg de två förbunden som sedan bildade LF 1991 det som att den mest strategiska hållningen var att ställa sig bakom kommunaliseringen.
Det sveket lever kvar än idag hos en del av de LR-medlemmar som var aktiva för trettio år sedan, säger de som Arbetsvärlden pratat med. Sveket är alltså minst lika viktigt som själva sakfrågan.
Det svek som talas om har i delar av Lärarnas Riksförbund också gått över i en känsla av att Lärarförbundet ibland har en storebrorsattityd. LF, med sina drygt 230 000 medlemmar, är betydligt större än LR, med strax över 90 000 medlemmar.
Många inom Lärarnas Riksförbund har känt sig överkörda i sättet som LF gått ut i media och talat om sammanslagning, både historiskt och under den process som pågår nu.
Rekryteringskrig och centralorganisation
En konflikt som pågått länge är striden om medlemmar. Båda förbund har öppet rekryterat från varandra – under de senaste åren har LF minskat i antal, medan LR har ökat något – men att Lärarförbundet öppet storsatsar på rekrytering mitt under förhandlingar om att bilda ett nytt förbund sticker i ögonen på vissa i Lärarnas Riksförbund. Under våren har LF lagt ut platsannons för 15 nya medlemsrekryteringstjänster. Var kommer de pengarna ifrån? undrar aktiva inom båda förbund.
Utredningen föreslår också att ett nytt lärarförbund ska ligga under Saco.
Den utredning som Lärarnas Riksförbund nu har presenterat visar att medlemmarna i LR känner en starkare koppling till Saco än vad Lärarförbundets medlemmar gör till TCO. Utredningen föreslår också att ett nytt lärarförbund ska ligga under Saco. Lärarförbundet begärde för några månader sedan utträde ur TCO, frågan ska behandlas på extrakongressen i höst.
Det här är dock troligen inte någon stor fråga för medlemmar och aktiva längre ner i organisationen, säger de som Arbetsvärlden pratat med. Tillhörighet till centralorganisation är en fråga för förbundsledning och inte gemene medlem.
Olika beslutskulturer
De steg som redan tagits mot ett bildande av ett nytt förbund visar tydligt hur olika de två facken fungerar, säger de som Arbetsvärlden talat med. I Lärarförbundet röstar kongresser generellt igenom förbundsstyrelsens förslag, medan Lärarnas Riksförbund har en tradition av att ifrågasätta dem. På samma sätt bestämde LR:s kongress att frågan skulle utredas vidare, snarare än att rösta igenom ett förslag som man kanske uppfattade som Lärarförbundets, även om det egna förbundet varit med i att arbeta fram det.
De som Arbetsvärlden talat med tror heller inte att det inte kommer att uppstå några stora konflikter på Lärarförbundets extrakongress i höst – de förslag som förbundsstyrelsen lägger fram kommer förmodligen att gå igenom. Det finns helt enkelt inte en kultur inom förbundet av att säga nej till ledningens förslag. Det här driver på mot en gemensam organisation.
Vad händer med studievägledare och skolledare?
Den utredning som nu lagts fram inom Lärarnas Riksförbund kommer förmodligen också att tas väl emot av medlemmarna i LR i stort, menar man, även om det finns några detaljer som kan behöva ses över. LR:s ordförande Åsa Fahlén har redan uttryckt att gruppuppdelningen i federationsmodellen skulle kunna förändras – inom Lärarnas Riksförbund är det många som ser ämneslärare som en enda grupp snarare än uppdelade i grundskola och gymnasium. Det finns också en fråga kring var studievägledare skulle passa in.
Det sista väger tungt i varför ett nytt förbund ska organiseras som en federation, annars skulle förskollärarna helt enkelt få för mycket makt.
Förskollärare är en stor grupp inom Lärarförbundet. LR har inte varit helt positivt inställda till att organisera gruppen. Förutom att förskolläraryrket ligger väldigt långt från ämnesläraryrket, så har förskollärare fått oproportionerligt höga löneökningar under de senaste åren, menar man. Och det är en stor grupp. Det sista väger tungt i varför ett nytt förbund ska organiseras som en federation, annars skulle förskollärarna helt enkelt få för mycket makt.
Den stora frågan för Lärarförbundets medlemmar blir vad som händer med de rektorer som organiseras inom förbundet. Kommer de att tvångsöverflyttas till Skolledarna (som i utredningen föreslås ligga under samma paraply som det nya förbundet för lärare), ett förbund som de aktivt valt bort genom sitt medlemskap i Lärarförbundet?
Blir det färre lärare runt förhandlingsbordet nu?
Det har varit relativt tyst i debatten om vad som ska hända lokalt om två förbund nu blir till ett. De som Arbetsvärlden har pratat med är överens om att konflikterna mellan förbunden oftast har hållit sig högre upp i hierarkin, på lokal nivå kommer förbundsaktiva ofta väldigt bra överens. Men om det nu blir ett enda förbund måste de två nuvarande organisationsstrukturerna rivas upp och en ny bildas.
På lokal nivå kommer förbundsaktiva ofta väldigt bra överens
På alla de nivåer där det idag finns två klubbar, två representanter i samverkan med arbetsgivare, ska det nu i stället bara finnas ett förbund representerat. Frågan är: kommer det att innebära färre platser för lärargruppen vid förhandlingsborden?
Den utredning som Lärarnas Riksförbund nu presenterat föreslår att ett nytt förbund, Sveriges Lärare, ska sjösättas i januari 2023.