Protester mot att finska journalister åtalas – Du kan inte åtala någon för att ta anteckningar, säger Hanne Aho, ordförande för finska Journalistförbundet. Foto: Adam Wrafter /SvD/TT

Protester mot att finska journalister åtalas

Åtal mot journalister Tre finska journalister har åtalats för röjande av statshemlighet och försök till röjande av statshemlighet. Nu protesterar journalistförbund världen över. ”Det skulle få en enorm negativ verkan på hela Europa för journalisters möjlighet att arbeta om de finska journalisterna blir dömda, säger Mogens Blicher Bjerregaard, ordförande för Europeiska journalistförbundet, EFJ.
11 nov 2021

Tre finska journalister står åtalade för röjande av statshemlighet och försök till röjande av statshemlighet efter att ha publicerat en artikel om den finska försvarsmaktens signalunderrättelsecenter.

Du kan inte åtala någon för att ta anteckningar.

Men journalisterna åtalas också för en artikel som aldrig publicerats.

– Vi menar att det här är inte möjligt; du kan inte åtala någon för vad du tänker publicera, eller för varje handling du gör före publicering. Det är emot vår grundlag. Du kan inte åtala någon för att ta anteckningar eller samla information. Det kommer påverka alla journalister om de döms, säger Hanne Aho, ordförande för finska Journalistförbundet.

Den 16 september 2017 publicerade Helsingin Sanomat en artikel om den finska försvarsmaktens signalunderrättelsecenter.

Polisanmäldes av försvarsmakten

Publiceringen var kopplad till en förestående förändring av den finska grundlagen. Grundlagen skulle ändras för att Finland skulle kunna införa nya underrättelselagar som ger försvarsmakten och skyddspolisen större befogenheter att avlyssna medborgare digitalt.

Redan samma dag som artikeln publicerades polisanmäldes tidningen av försvarsmakten som menar att artikeln innehöll hemligstämplade uppgifter som journalisterna tillskansat sig på olaglig väg.

Nu, fyra år senare är förundersökningen klar.

Många tyckte att tidningen inte borde ha publicerat.

Den konstaterar att det inte går att bevisa att journalisterna fått uppgifterna på olaglig väg.
Ändå åtalas två reportrar och en redaktör för röjande av statshemlighet och försök till röjande av statshemlighet. Åtalet omfattar både den publicerade artikeln och en artikel som inte publicerats.

Mer diskussion 2017

Tidningens chefredaktör och redaktionschef åtalas inte. Åklagaren har inte kunnat bevisa vad de kände till.

När artikeln publicerades 2017 var det mer diskussion i Finland än i dag, säger Hanne Aho, ordförande för finska Journalistförbundet.

– När artikeln publicerades var det med stora ”top secret”-stämplar. Många, både hos allmänheten och bland journalister, tyckte då att tidningen inte borde ha publicerat hemligstämplade uppgifter om Finlands försvarshemligheter. I dag har debatten svängt, berättar hon.

När datorn började brinna ringde hon brandkåren, som kopplade in polisen, som beslagtog material

– Nu är det fler som tänker ”Hur kan försvarsmakten bestämma vad som är hemligt?” och att journalister måste kunna skriva även om sådant som försvarsmakten stämplat som ”top secret”.

Publiceringen följdes också av en omdebatterad husrannsakan hemma hos journalisten Laura Halminen, som försökte förstöra sin hårddisk för att inte röja sina källor. När datorn började brinna ringde hon brandkåren, som kopplade in polisen, som beslagtog material och sökte igenom hennes bokhylla.

Det mest skrämmande är att vi inte kommer att veta var linjen går.

Tingsrätten har senare bedömt att polisen inte bröt mot lagen som genomförde husrannsakan och att Laura Halminens källor skyddats eftersom materialet förseglades.

Utgången av fallet oviss

Riksåklagaren som valt att väcka åtal har själv uttryckt att frågan är komplicerad och att utgången av fallet är oviss. När rättegången kommer att hållas är inte känt och troligen kommer processen pågå i flera år och gå genom alla instanser, först i Finland och sedan även i Europadomstolen för mänskliga rättigheter, säger Hanne Aho.

Hon säger att om journalisterna fälls skulle det få en stor påverkan på pressfriheten.

– Då får vi en helt ny situation som vi inte är vana vid att arbeta i. Det mest skrämmande är att vi inte kommer att veta var linjen går om de döms för uppgifter som inte har publicerats.

Hon menar att hela tanken om att begränsa journalisters arbete före en publicering strider mot den finska grundlagen.

– Vi menar att det inte är möjligt att åtala någon för vad du tänker publicera, eller för varje handling du gör före publicering. Du kan inte åtala någon för att ta anteckningar eller samla information. Det kommer påverka alla journalister om de döms, säger hon.

En allvarlig begränsning av pressfriheten.

Åtalet bekymrar också Nordiska journalistförbundet, NJF.

– Vi uppfattar det här som en allvarlig begränsning av pressfriheten. Vi vill uppmana de finska myndigheterna att inse att det här är artiklar där journalisterna på Helsingin Sanomat har avslöjat uppgifter som har ett uppenbart intresse för allmänheten, säger Tine Johanssen, ordförande för det danska journalistförbundet, som i september i år tog över ordförandeklubban för NJF.

– Det framgår inte att de fått uppgifterna på olagligt sätt och det här var en del i bevakningen av en politisk process kring att ändra grundlagen. Befolkningen har rätt att veta grunden för politiska beslut, säger hon.

Påminner om dansk publicering

Fallet påminner mycket om ett fall i Danmark från 2006 där tre journalister vid Berlingske Tidene åtalades för att två år tidigare ha publicerat uppgifter från den militära underrättelsetjänsten som avslöjade att Danmark kände till att det inte fanns bevis för att Saddam Husseins regim hade tillgång till massförstörelsevapen redan innan Danmark valde att delta i Irakkriget.

Det var viktigt för befolkningen att få veta det här.

Också den gången åtalades två journalister och en redaktör, vilket ledde till stora protester.

Den gången friades journalisterna av en enig tingsrätt som ansåg att allmänhetens rätt till information vägde tyngre än statens behov av att hålla uppgifterna hemliga.

Då var Mogens Blicher Bjerregaard ordförande för danska Journalistförbundet. Nu är han ordförande för det europeiska journalistförbundet, EFJ.

– Vi använde oss av Europarådets artikel 10 i konventionen för mänskliga rättigheter. Den hade avgörande betydelse. Det var viktigt för befolkningen att få veta det här och det är journalisternas uppgift att få fram uppgifterna.

EFJ har gjort stöduttalande

Mogens Blicher Bjerregaard har stora förhoppningar att Europakonventionen ska väga tungt även i det finska fallet. EFJ har gjort ett uttalande till stöd för de finska journalisterna och försöker stötta Finlands journalistförbund.

– Det skulle få en enorm negativ verkan på hela Europa för journalisters möjlighet att arbeta om de finska journalisterna blir dömda, säger Mogens Blicher Bjerregaard.

– Det är helt avgörande för journalister i Europa att vi har möjlighet och rätt till att kunna säkra information.

Svårt att förstå varför de blivit åtalade.

Många länder ser upp till Finland som i år ligger tvåa på pressfrihetsindexet, efter Norge och före Sverige och Danmark.

– Det är chockerande att uppleva att det händer här. Om journalister kan bli dömda i Finland kommer det få betydelse för journalister i andra länder, säger Mogens Blicher Bjerregaard.

Också Ulrika Hyllert, ordförande för svenska Journalistförbundet, ser med oro på åtalet.

– Det är svårt att förstå varför de blivit åtalade. Det är väldigt allvarligt och anmärkningsvärt. Det här sticker verkligen ut och det finns en risk att det blir en påverkan om journalister åtalas, att det blir en självcensur på sikt och färre som vågar granska, säger hon.

Det internationella journalistförbundet, IFJ, fördömer åtalet:

”Laura Halminen, Tuomo Pietiläinen och Kalle Silfverberg åtalas trots att de har fått sin information på lagligt sätt. Undersökande journalister gör ett otroligt arbete för att hålla regeringar ansvariga. Deras rättigheter måste respekteras och det här fallet borde stängas omedelbart”, skriver IFJ:s generalsekreterare Anthony Bellanger i ett officiellt uttalande.

11 nov 2021
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan