Svenskt Näringsliv vill ha miljardstöd för heltidspermitteringar Jan-Olof Jacke på presskonferens om Svenskt Näringslivs åtgärdsförslag för att rädda företagen under coronakrisen. Foto: Claudio Bresciani / TT

Svenskt Näringsliv vill ha miljardstöd för heltidspermitteringar

Coronakrisen Jobben och de svenska företagen är i en krissituation. För att komma åt problematiken föreslår Svenskt Näringsliv ett utökat åtgärdspaket om 200 miljarder kronor. Men både Martin Wästfelt på Unionen och Sandro Scocco på Arena Idé ser luckor i förslaget.
24 mar 2020 | 15:38
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

Coronakrisen har drabbat jobben ordentligt. Bara i förra veckan mottog Arbetsförmedlingen varsel som omfattade cirka 14 000 tjänster. Regeringen har redan föreslagit en rad åtgärder och meddelat att man tittar på fler reformer, men den snabbt föränderliga situationen kräver nu än mer långtgående statliga insatser, menar bland annat Moderaterna – som under gårdagen presenterade ett förslag med ytterligare miljarder till krisande företag – respektive Vänsterpartiet som under dagen krävde förstärkningar av a-kassan.

Svenskt Näringsliv har i sin tur undersökt vidden av de ekonomiska problemen hos sina medlemsföretag. Av de som besvarade arbetsgivarorganisationens enkät uppgav drygt var fjärde att de inte skulle klara mer än två månader utan kapitaltillskott.

– Det som händer nu sker med en hastighet och kraft vi inte kunnat förutsäga. Det är en unik situation som kräver unika åtgärder, säger Jan-Olof Jacke, vd på Svenskt Näringsliv, på en presskonferens och välkomnar de åtgärder som redan vidtagits av regeringen och fortsätter:

– Vi har lagt två omgångar med förslag de senaste veckorna. Varje gång har vi tyckt att det varit kraftfulla förslag. Men vi har vid båda tillfällena underskattat med vilken kraft det här slår till med.

En unik situation som kräver unika åtgärder

Svenskt Näringsliv presenterar nu ett eget åtgärdspaket på 200 miljarder kronor. I korthet vill organisationen se ett utökat system för korttidsarbete som innebär att sysselsättningen kan gå ner till noll procent och företagens lönekostnader bör minska i samma grad som arbetstiden. En förändring som skulle innebära en utgift på cirka 38 miljarder kronor enligt Svenskt Näringslivs beräkningar. I nuläget kan sysselsättningen minskas till 40 procent.

De vill även se slopade arbetsgivaravgifter och egenavgifter under en tremånadersperiod och att det totala räntebeloppet sänks till högst 1,25 procent för lån från de 500 miljarder som Riksbanken aviserat ska komma krisande företag till del via bankerna.

Jan-Olof Jacke. Foto: Evelina Carborn.

– Vi måste skicka tillbaka skattepengar till företagen, för det handlar om att det måste finnas företag att gå tillbaka till när det här är över, säger Jan-Olof Jacke.

Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) har i DN kritiserat bankernas kommande utdelningar och AB Volvo, som får delar av sina anställdas lönekostnader täckta av skattebetalarna, mottog under gårdagen kritik för sin aviserade utdelning, vilket Aftonbladet rapporterade om.

Men Jan-Olof Jacke ville inte komma med någon rekommendation för hur företagen ska hantera utdelningsfrågan.

Sandro Scocco, chefsekonom på Arena Idé, vänder sig emot Svenskt Näringslivs hållning om att skattemiljarder ska återföras till företagen.

– Jag tycker inte att det är rätt väg att gå. Det vi sett under lång tid är företag som ägnat sig åt återköp av aktier och rätt stora aktieutdelningar som går till ägarna. Vi har i många fall väldigt rika ägare. I en marknadsekonomi så är ordningen så att när ett företag hamnar i kris är det inte skattebetalarnas utan aktieägarnas pengar som ska återföras till företagen.

Sandro Scocco.

Han är kritisk till att Jan-Olof Jacke inte kan ge ett svar på hur företagen ska agera i frågan om fortsatta aktieutdelningar.

– Jag är med på själva problembilden om att det är en unik situation, och att den är jätteproblematisk. Men jag är väldigt skeptisk till deras utgångspunkt. I normalfallet är det först och främst aktieägarnas kapital som ska återföras när företaget får problem. Det är så en marknadsekonomi fungerar. Det blir därför orimligt att man betalar ut kapital ur bolagen, som de behöver för att brygga över en kris., säger han och fortsätter:

– Men det är heller inte rimligt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv att låta företagen som inte kan skjuta till kapital att gå i konkurs. Det riskerar att skada ekonomin permanent. Där måste vi hitta en lösning. Men det ska inte ske på andra villkor än när andra kapitalägare skjuter till kapital.

Jag är väldigt skeptisk till deras utgångspunkt

Sandro Scocco delar Svenskt Näringslivs bild om att ett mer omfattande åtgärdspaket behövs, men pekar på att staten inte ska dela ut pengar utan motprestation från företagen.

– Om du vill ha kapitaltillskott från staten måste du lämna ifrån dig ägande, till exempel via nyemitterade aktier eller liknande. Under 1990-talskrisen räddade staten bankerna och tog samtidigt över bland annat fastighetstillgångar som gick att sälja i ett senare skede, säger han och fortsätter:

– Staten ska inte utnyttja situationen utan vara generös och stötta det svenska näringslivet, men se till att man har en uppsida så att staten i längden drabbas för hårt. För vi inte komma ur det här läget med ett blomstrande näringsliv och rika ägare, men en stat i konkurs.

Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt ser ett par frågetecken i Svenskt Näringslivs förslag. Han pekar på att taket om 44 000 kronor i det nyantagna systemet med korttidsarbete innebär att arbetsgivaren får en lägre subvention för de som tjänar över taket.

Det är en viktig princip att något arbete utförs

– Vi förstår att taket inte kan vara obegränsat, men ser att det bör höjas. För idén med korttidsarbete är att det ska kunna göras för alla. Svenskt Näringsliv tar inte upp det i sitt förslag, vilket är synd då det skulle höja subventionsgraden och underlätta för arbetsgivarna.

Martin Wästfelt.

Martin Wästfelt trycker vidare på att en sänkning av arbetstiden till noll procent riskerar att skapa nya problem och öppna för bedrägerier.

– Vi tycker att det är en viktig princip att något arbete utförs. Många av de sociala försäkringssystemen bygger på att man utför något arbete i någon utsträckning, en sänkning till noll procent innebär därför ett nytt problem som måste lösas. Dessutom liknar det permittering, något som vi inte har och heller inte kommer acceptera för tjänstemän.

Martin Wästfelt håller med om att det är av yttersta vikt att åtgärder snabbt kan komma på plats, men påminner om vikten av att inte driva igenom förändringar som riskerar leda till exempelvis omfattande fusk.

– Trots att det är en extrem situation, så måste man hålla huvudet kallt så att det inte öppnar upp för missbruk. Att släppa principer, som att möjliggöra noll procents arbete, ska man vara ytterst försiktig med.

Relaterad läsning

Visa artikelns 1 kommentar
Kommentera
  1. Av Leif 25 mar 2020:

    På sin plats att de företag som skall finansieras med bidrag sanerar sina bonusar och fallskärmar också. Borde finnas förhandlingsutrymme för detta då ett bolag som kursat inte kan dela ut bonus eller fallskärm.

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev