Arbetsrättsforskare: ”Minimilöner behöver inte vara skadligt för kollektivavtal”

EU-kommissionens utspel om minimilöner har lett till ett gemensamt motstånd mot förslaget från svenska och danska fack och arbetsgivare, som i dag fredag fortsätter samråda kring frågan i Europafackets, ETUC:s, styrelse.

”Sverige skulle bli stora förlorare om det blir verklighet”, menar bland andra TCO-ordföranden Therese Svanström.

Hon har stöd från Almega som menar att minimilöner kan ”trasa sönder den svenska modellen”, och LO-basen som kallar förslaget ”korkat”.

EU-kommissionen sade sig tidigt vilja värna kollektivavtalsmodellen och kan ha tagit intryck av den kritik som kommit från Sverige och Danmark. I ett nyligen publicerat dokument om minimilöner upprepar EU-kommissionen att länder där man traditionellt löser frågan via kollektivavtal inte ska köras över, närmare tio gånger.

När handlingen presenterades på en presskonferens i mitten av januari lovade den ansvarige kommissionären Nicolas Schmit att både Sverige och Danmark skulle undantas i ett kommande förslag.

EU:s arbetsmarknadskommissionär Nicolas Schmit. Foto: Francisco Seco/ AP/TT

Frågan om lägstalöner diskuteras nu hett av EU-rättsjurister i hela Europa. Inte minst eftersom kommissionens förslag är fattigt på detaljer kring hur länder med kollektivavtal ska undantas om minimilöner lagstadgas.

Mindre orolig

Forskaren vid Stockholms universitet, Erik Sinander – som bland annat är tidningen Lag och Avtals expert på EU- och arbetsrätt– är inte lika orolig som fack och arbetsgivare. Han har doktorerat på skillnaden mellan den svenska kollektiva synen på arbetsrätt och den individualistiska, som dominerar inom EU, och studerat de rättsliga problem som kan uppstå i krockar mellan dem.

– Man behöver inte från svensk sida ha sådan beröringsskräck inför minimilöner. En reglering på EU-nivå måste inte nödvändigtvis vara skadlig för kollektivavtalsregleringen, utan det beror på hur ett sådant lagförslag formuleras, anser han.

Även i Sverige finns individer som jobbar till väldigt låga löner, framhåller han.

Ett exempel är de utländska bärplockare som kommer hit varje sommar och ibland utnyttjas. Detsamma gäller papperslösa som inte kan engagera sig i svenska fackföreningar.

Bärplockare i norra Skåne reser ofta till Sverige från Polen, Litauen, Rumänien, Ukraina för att jobba långa dagar för låg lön.
Arkivbild: Rickard Nilsson / TT

Svensk lag sätter redan nu stopp för slavliknande villkor. Man kan till exempel inte avtala om ingen lön alls. Den nedre juridiska gränsen kallas skälig lön, men är ett luddigt begrepp, enligt Sinander.

– Man kan fråga sig varför det skulle vara så farligt att byta ut den luddiga nedre gränsen mot en fastare nedre gräns som är tydligare. De som gynnas mest av en eventuell sådan reglering är de arbetstagare som är mest utsatta.

Den metod för minimilöner som EU-kommissionen förespråkar är att utgå ifrån 60 procent av medianlönen i landet. För Sveriges del innebär det 18 400 kronor beräknat utifrån SCBs statistik från 2018, som är den färskast tillgängliga.

På LO-området ligger de lägsta lönerna i låglönebranschen som detaljhandeln och hotell- och restaurang över denna nivå. Däremot har TCO-förbundet Unionen avtalade lägsta löner som ligger under nivån i vissa branscher. Inom Saco dominerar sifferlösa avtal och dessa saknar spärrar nedåt.

Å andra sidan är det inte troligt att någon enda nyutexaminerad akademiker går in på arbetsmarknaden med en heltidslön på 18 000 kronor. Och i den tabell på Unionens hemsida med olika branschers ingångslöner, vilket är den faktiska nybörjarlönen till skillnad från den lägsta tillåtna lönen i avtalen, ligger ingen lön under 20 000 kronor i månaden.

Beror på lagstiftningsprodukten

Men hur skulle ett EU-direktiv påverka de avtal som inte reglerar lägsta lön?

– Än en gång, det beror på hur lagstiftningsprodukten ser ut. Om den kommer att kräva en högre detaljnivå kan man förutsätta att det kommer en högre detaljnivå i kollektivavtalen. Ett alternativ är att man undantar kollektivavtalsreglerade områden.

Erik Sinander tillägger att minimilöner i lag kan kombineras med en vidsträckt kollektivavtalsreglering.

– Det har man exempelvis i Tyskland.

För fem år sedan infördes lagstadgade minimilöner i landet. Professor Anders Kjellberg, expert på partsrelationer och organisationsgrad, förklarar att under en kort övergångsperiod fick avtal i vissa branscher ha lägre minimilöner än den lagstadgade, men detta är inte längre möjligt. Han hänvisar till uppgifter från Europafackets utredningsinstitut, ETUI:

I klassiska låglönebranscher som till exempel hotell- och restaurangbranschen har de tyska parterna lyft upp den lägsta avtalade lönen till minimilönens nivå eller lagt timlönen 1 cent (ca 1 kr) över den nivån.

Anställda på en restaurang i Berlin tillagar kebabrätter. Foto: Gero Breloe AP/TT)

Tre positiva effekter

Införande av lagstadgade minimilöner i Tyskland har haft tre positiva effekter på kollektivavtalen och ingen negativ effekt på kollektivavtalens täckningsgrad, enligt ETUI:

• Det har lyft upp lönenivån, eftersom facken i avtalen har försäkrat sig om att de lägst betalade grupperna har ett visst avstånd till den lagstadgade minimilönen.
• Det har lett till en sammanpressning av den totala lönestrukturen.
• Det har lett till högre löneökningar för lågavlönade än för andra grupper.

Det svenska motståndet mot minimilöner tar avstamp i principen att arbetsmarknadens parter självständigt, utan politisk inblandning, ska avgöra villkoren i arbetslivet.

En lagstiftningsmässig reglering skulle kunna störa den känsliga balansen som råder mellan arbetsmarknadens parter

När PTK, LO och Svenskt Näringsliv publicerade en gemensam debattartikel i mitten av januari underströk man denna princip. Med ansvarstagandet följer att parterna tar riskerna ifall en reglering blir mindre bra.

– En lagstiftningsmässig reglering skulle kunna störa den känsliga balansen som råder mellan arbetsmarknadens parter, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.

– Vi ska ha ett rimligt skydd mot alltför låga löner, men inte använda oss av den fyrkantiga och stelbenta modell som lagstiftning är.

Wästfelt: Tyskland inget bra exempel

Han invänder mot Sinanders resonemang om Tyskland, och ser inte landet som ett bra exempel på hur lagreglering kan samverka med kollektivavtal.

− Nej, i Tyskland ändrade facket ståndpunkt i den här frågan, delvis utifrån bedömningen att parterna inte längre klarade en självreglering av lönenivåerna. Jag ser utvecklingen som en form av uppgivenhet.

I Sverige ligger de avtalade lägsta lönerna i de flesta fall över den nivå som EU-kommissionen vill införa visar siffrorna i denna artikel.

− I det korta perspektivet är lagreglerade minimilöner inget reellt problem, men att enbart ha ett praktiskt förhållningssätt blir fel.

Enligt Wästfelt har Sverige inte de låglöneproblem som EU-kommissionen vill bekämpa. Det visar faktiska lönenivåerna, vilket också framkommer i Medlingsinstitutets rapport ”Kollektivavtalen och de lägsta lönerna”. Under 1 procent av de anställda ligger på eller under EU-kommissionens nivå. Många av dem är ungdomar under 20 år.

I ett längre perspektiv kan ingen veta hur politikerna kommer att agera i framtiden om de börjar reglera minimilöner nu, konstaterar Wästfelt.

I den gemensamma debattartikeln varnade LO, PTK och Svenskt Näringsliv för att ett direktiv om minimilöner skulle kunna få stora, långsiktiga konsekvenser:

”Det skulle innebära att EU:s politiska institutioner tar sig ny kompetens att reglera lön, men på sikt även förhandlings- och strejkrätt. Parterna, men även den svenska staten, skulle förlora kontrollen över partssystemet. Kollektivavtalsmodellen riskerar att på sikt ersättas av en från Bryssel statligt styrd arbetsmarknadsmodell.”

Vågar inte lita på kommissionens löften

Både i de tre parternas debattinlägg och i uttalanden av TCO-ordföranden har möjligheten att gå till EU-domstolen för att stoppa direktivet tagits upp.

Bakom detta hot ligger erfarenheterna av Laval-domen. Mot den bakgrunden anser Martin Wästfelt att man inte kan lita på EU-kommissionens löften om att undanta Sverige och den svenska modellen. EU-domstolen är fri att göra sina tolkningar av lagstiftningen och har drivit på rättsutvecklingen i EU.

I frågan om minimilöner tycker vi att det vore skadligt, olämpligt och rättsligt fel om EU agerar.

Wästfelt betonar också att EU-maskineriet ska hålla sig inom fördragets ramar.

− I frågan om minimilöner tycker vi att det vore skadligt, olämpligt och rättsligt fel om EU agerar.

Men de svenska facken kan inte själva stämma kommissionen ifall ett minimilönedirektiv kommer, utan stämningen måste lämnas in av regeringen, förklarar arbetsrättsjurist Dan Holke, chef för LO-TCO Rättsskydd.

– Staten Sverige kan stämma och hävda att detta med löner ligger utanför EU:s kompetens. Det är bara medlemsstaterna som kan direktstämma och EU-institutionerna. Till exempel kan parlamentet stämma kommissionen och rådet stämma parlamentet.

Många minimilöner ligger under EU:s förslag

På Europanivå är den fackliga sidan splittrad. Den svenska inställningen är i minoritet inom Europafacket, ETUC, som har välkomnat EU-kommissionens initiativ i minimilönefrågan.

I förra veckan publicerade ETUC statistik som visar att en majoritet av de 22 medlemsländer som har minimilöner inte klarar EU-kommissionens nivå.