– Det finns en ganska långvarig frustration och bristande tillfredsställelse med hur dagens a-kassa fungerar och de flesta tjänstemannaförbund har ju exempelvis löst det via inkomstförsäkringar, säger Martin Wästfelt till Arbetsvärlden.
– Men långsiktigt har vi intresse av att den grundläggande försäkringen ligger på en anständig nivå. Sedan tror ju vi att det behövs inkomstförsäkringar också.
Överraskande övervägande
Den överraskande nyheten om att LO, PTK och Svenskt näringsliv överväger en egen arbetslöshetsförsäkring kom samtidigt som parterna presenterade sin avsiktsförklaring kring arbetsmarknadens funktionssätt före jul.
– Det största problemet är att alldeles för få arbetslösa får 80 procent av sin inkomst, enligt Martin Wästfelt.
Martin Wästfelt, förhandlingschef på PTK.
Foto: Karin Wesslén / TT
Men nivån anses inte vara den enda bristen.
– Det andra problemet, som kanske uppmärksammats mindre, är att många inte får någon a-kassa överhuvudtaget eftersom de inte kvalificerar sig enligt dagens regler, säger han till Arbetsvärlden.
Främst handlar det om visstidsanställda och även om så kallade kombinatörer, som varvar anställning och arbete i eget företag, för vilka dagens kvalificeringsregler är dåligt anpassade för.
– Reglerna är för hårda, säger Martin Wästfelt.
Förslaget väcker samtidigt ett antal frågor om hur den ska finansieras, och om hur myndighetsutövningen och tillsynen ska fungera.
Lösningen som nu utreds av parterna är alltså en arbetslöshetsförsäkring baserad på kollektivavtal för privat sektor. Men förslaget väcker samtidigt ett antal frågor om hur den ska finansieras, och om hur myndighetsutövningen och tillsynen ska fungera.
I dag är det dessutom riksdagen som beslutar om innehållet i lagen om arbetslöshetsförsäkringen, och det finns en lag om arbetslöshetskassor som anger hur de får bildas.
– Vi har en massa frågor kring parternas initiativ. Men vi förstår också att vi är i ett läge då vi måste stärka arbetslöshetsersättningen som en omställningsförsäkring, som ska ge trygghet mellan två jobb, och då ingår det att höja ersättningstaket.
Det säger Harald Petersson, ordförande för Sveriges a-kassor, en paraplyorganisation för dagens alla 25 a-kassor.
Parternas utredning om en kollektivavtalad a-kassa sker i en arbetsgrupp, ledd av Anders Ferbe, fackförbundet IF Metalls tidigare ordförande och S-märkt politiker. Den ska vara klar den 31 maj.
Det är viktigt att komma ihåg att utredningen ska ge svar på om den här modellen överhuvudtaget är möjlig.
Anders Ferbe undersöker en kollektivavtalad a-kassa.
Foto/arkivbild: Marcus Ericsson / TT
Anders Ferbe uppger för Arbetsvärlden att finns en stor komplexitet i det han ska utreda.
– Det är viktigt att komma ihåg att utredningen ska ge svar på om den här modellen överhuvudtaget är möjlig.
Kassor för både privat och offentlig sektor
Administrativt är tanken är att modellen ska fortsätta bestå av dagens a-kassor. Flera av dem har liksom A-kassan Vision medlemmar från både privat och offentlig sektor.
En fråga är därför om vilka en a-kassa à la kollektivavtal ska omfatta.
Anders Ferbes grupp ska bland annat undersöka om det går att ha en kollektivavtalad a-kassa enbart för privatanställda – eller om det offentliga området också kommer att beröras.
– Det här måste vi hitta en lösning på, säger Anders Ferbe.
Dessutom, uppger han, måste utredningen också förhålla sig till anställda som arbetar på företag som saknar kollektivavtal.
Finansieringen ser också ut kunna bli en hård nöt att knäcka. Staten tar in avgifter från arbetsgivarna och större delen av medlemsavgiften till a-kassan för att kunna anslå medel till a-kasseersättning.
Om det här blir en fråga som flyger måste också regering och riksdag involveras
Om facken och arbetsgivarna ska ta över behöver de statliga arbetsgivaravgifterna minska, enligt Anders Ferbe.
– Om det här blir en fråga som flyger måste också regering och riksdag involveras, konstaterar han och uppger sig ha kontakter även inom den politiska sfären som han diskuterar med.
Arbetsmarknadsavgiften, som staten tar in och som vanligtvis används som mått på om a-kassan är överfinansierad i dag, innehåller dock inte bara medel för arbetslöshetsförsäkringen. Avgiften omfattar också pengar till aktivitetsstöd, lönegarantier och ålderspensionsavgifter för dessa ersättningar, liksom kostnaden för statens tillsyn av a-kassorna.
Anders Ferbe ska nu titta på hur pengaströmmarna egentligen ser ut ifråga om a-kassan med hjälp av underlag från finansdepartementet, uppger han till Arbetsvärlden.
Hållbar i dåliga tider
– Man kan inte bara se till ett enskilt år som 2018, då vi hade relativt sett låg arbetslöshet, och jämföra med 2009, där kostnadsbilden är en helt annorlunda. Det måste vara en rimlig finansiering som gör att försäkringen håller över en konjunkturcykel.
Jag har ju kontakt med de andra grupperna, och det finns ju beröringspunkter, som om parterna framöver ska bli mer aktiva i omställningsarbetet.
Anders Ferbe påpekar också att arbetslöshetsförsäkringen framöver kan komma att hänga ihop bättre med parternas omställningsförsäkringar. De senare utreds av annan arbetsgrupp. En tredje grupp undersöker anställningsskyddet och större undantag i turordningsrätten.
– Jag har ju kontakt med de andra grupperna, och det finns ju beröringspunkter, som om parterna framöver ska bli mer aktiva i omställningsarbetet. Så det är fullständigt logiskt att titta på alla tre frågorna parallellt.
När arbetsgrupperna är klara blir det sannolikt LO, PTK och Svenskt näringslivs roll att sammanfatta och eventuellt sy ihop planerna till en lösning.