Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Strid om arbetstiden på Europafackets kongress Europafackets kongress äger rum 21-24 maj 2019. På bilden kongressen 2015. Foto: ETUC.

Strid om arbetstiden på Europafackets kongress

TCO:s Per Hilmersson föreslås väljas till ny vice generalsekreterare vid Europafackets kongress i Wien som inleds i dag tisdag. Efter 150 svenska ändringsförslag till kongressen återstår egentligen endast en stridsfråga: arbetstidsförkortning.
21 maj 2019

På tisdag inleds Europafackets kongress som hålls vart fjärde år. Denna gång är det österrikiska ÖGB som står för värdskapet och välkomnar över 600 delegater från nationella fackförbund till Wien.

ÖGB är idag rimligen nöjda med det ovanliga programmet som sedan tidigare inte inkluderar någon representant för den österrikiska regeringen. Detta speciellt efter den politiska skandal som fällt vicekanslern Heinz-Christian Strache från FPÖ.

Den politiska situationen var redan tidigare spänd.

‒ Det har varit stundtals heta diskussioner vad gäller enstaka förslag i handlingsprogram och valet till ledning. Men jag är övertygad om att vi kommer att kunna stå enade på kongressen om Europafackets färdriktning. Det är viktigt, inte minst med tanke på söndagens EU-val och att det österrikiska kongressvärdfacket har ögonen på sig från den konservativa regeringen, säger Per Hilmersson, chef för Europateamet på TCO.

Vi svenskar kan ses som kallhamrade när vi kommer med våra reservationer.

Per Hilmersson är själv föreslagen att bli vice generalsekreterare för Europafacket den kommande fyraårsperioden. En nominering som nåtts efter ett lobbyarbete från TCO.

‒ Det var ett fotarbete som jag har Eva Nordmark (TCO:s ordförande, red. anm.) att tacka för. Norden har ingen självklar plats som vice generalsekreterare, säger Per Hilmersson som nu väntas inta en av sex stolar i den förtroendevalda toppen hos Europafacket i Bryssel.

Oro för högernationalistiska krafter

Kongressen ska anta ett manifest och ett handlingsprogram som uppmanar främst EU, men också arbetsgivarorganisationerna och nationella regeringar till en rad reformer.

Manifestet innehåller tretton punkter och inleds med ett socialt protokoll för Europa. Det vill säga tanken på att sociala rättigheter ska överordnas den inre marknaden i EU-domstolen. Andra frågor är ökade offentliga och privata investeringar, jämställdhet och klimat.

‒ Inriktningen handlar främst om att fortsätta på det sociala Europa som nuvarande kommission under ordföranden Jean-Claude Juncker drivit. Något som aldrig gått igenom utan Europafackets lobbying, säger Per Hilmersson.

Vi i Norden måste ständigt påminna om vår kollektivavtalsmodell och hur den fungerar, säger Per HIlmersson.

‒ EU har visat att man kan vara en kraft för sociala framsteg så nu handlar det framförallt om att medlemsstaterna ska leverera. Man är orolig för Europaparlamentsvalet och en ny kommission med fler högernationalistiska krafter.

150 ändringsförslag från Sverige

Svenska LO, TCO och Saco har tillsammans föreslagit hela 150 förändringar av handlingsprogrammet under de tre revisionsrundorna. Det gör Sverige till en av de i särklass flitigaste ändrings-nationerna.

Som vanligt när det kommer till skandinaviska fack handlar mycket om att hindra EU-lagstiftning som hotar parternas rätt att själva hantera frågor genom kollektivavtal. Mardrömmen är att förslag om minimilön kommer upp som under den senaste kongressen i Paris 2015.

Med tanke på de många ändringsförslagen, går Sverige i otakt med Europafacket?

‒ Nej, det kan man nog inte säga. Vi måste ständigt påminna om vår kollektivavtalsmodell och hur den fungerar. Det finns en större förståelse hos Europafacket än hos EU-institutionerna. Förståelsen ökar. Men det är tydligt att vi måste arbeta för att få in vissa garantier.

Belgarna och britterna arbetar för förkortad arbetsvecka med bibehållen lön.

LO, TCO och Sacos ändringar gäller också europeiska strukturer för lönebildning och kollektivavtalsförhandlingar. Det handlar om så kallade gränsöverskridande företagsavtal (Transnational Company Agreements, TCA) som behandlar sådant som arbetsmiljö och omstruktureringar, som vissa i Europafacket vill skapa en europeisk rättslig struktur för. Svenska fack vill inte att rättsliga EU-ramverk från EU-kommissionen ska underminera nationella kollektivavtal. Lösningen har blivit att EFS nu tillsammans med branschfederationerna, arbetsgivarna och kommissionen ska ta fram ett ramverk, istället för att enbart kommissionen uppmanas göra det.

‒ I vissa länder som Polen är dessa avtal det enda de kan få. Vi svenskar kan ses som kallhamrade när vi kommer med våra reservationer. ”Ni som har det så bra, varför kan ni inte unna oss lagstiftning?” blir ibland reaktionerna från våra europeiska fackliga kollegor, säger Per Hilmersson.

Norden håller emot arbetstidsförkortning

En konfliktfråga som inte är löst, utan kommer diskuteras på kongressen, är arbetstidsförkortning.

‒ Det är bland andra belgarna och britterna som arbetar för förkortad arbetsvecka med bibehållen lön, berättar Per Hilmersson.

‒ Vi är öppna för en diskussion, men vi är inte redo för att arbetstidsdirektivet öppnas upp för det. För oss är det först och främst en kollektivavtalsfråga. Det är framför allt Norden och Tyskland håller emot, säger Per Hilmersson.

Vi i Norden har en mer frihandelsvänlig inställning, till exempel i Ceta och TTIP.

De svenska fackens ändringar handlar annars om skilda områden. Man lyfter fram jämställdhet liksom fördelarna med frihandel och Världshandelsorganisationen WTO:s betydelse. Svenskarna påpekar också det positiva med arbetskraftsinvandring förutsatt att samma regler gäller för alla som arbetar i ett och samma land.

Nyheter

Däremot säger man nej till digitalskatt och transaktionsskatter. Man påpekar också att en rad förslag som till exempel ett EU-finansdepartement, passar för eurozonen, men inte för hela EU27.

Handel kontroversiell fråga

Vilka frågor vill då Per Hilmersson själv lyfta som vice generalsekreterare?

‒ Fri rörlighet är viktig, både att förverkliga dess möjligheter och att ta hand om dess baksida: osund konkurrens. Arbetsmiljö är ett område där EU har kompetens att lagstifta och det är väldigt konkreta frågor som märks för arbetstagarna.

‒ Handel är också en väldigt svår och kontroversiell fråga inom Europafacket. Vi i Norden har en mer frihandelsvänlig inställning, till exempel i Ceta och TTIP. Vi har en tradition att ta hand om de arbetstagare som drabbas negativt av globaliseringen. Jag skulle därför vilja lyfta behovet av fungerande omställningssystem i alla EU-länder, säger Per Hilmersson.

Europafackets kongress i Wien pågår till på fredag.

21 maj 2019
Visa artikelns 1 kommentar
Kommentera
  1. Av Bernt 21 maj 2019:

    Vem bryr sig!!
    När realiteten för enskild medlem är att man står utan hjälp när ombudsmän lierar sig med arbetsgivare!

    VEM kontrollerar att medlemmen inte drabbas av en arbetsgivarpartisk facklig förtroendevald?
    VEM litar den fackliga styrelsen på, en fackmedlem sedan 30år eller en anställd ombudsman med dold agenda??

    Sakta men säkert smyger hatet sig in i medlemmarnas förtroendesjäl..och resulterar i bl.a proteströstning åt alla möjliga håll. Exempelvis röster på SD.
    The Winter is coming!!

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.