− En del insjuknar mycket hårdare än andra och är man äldre är sjukdomen covid-19 farligare.
− Men det finns också yngre personer som insjuknar; och vi är väl lite förvånade över hur många 80-90-talister vi ser.
Bengt Cederlund, överläkare på intensiven på Södertälje sjukhus, befinner sig i den värsta pandemin sedan Spanska sjukan 1918-1920. Omkring 550 personer vårdas på Iva-avdelningar i landet, samtidigt som kunskapen om viruset Sarscov-2 ännu är ofullständig.
− Det är mycket vi inte vet om viruset, säger han.
Bengt Cederlund. överläkare på Södertäljeintensiven, visar skyddsmask 90 som bärs av läkare som undersöker misstänkta covid-19-fall. Foto: Rodolfo Alvarez.
Den 5 mars i år kom dock ett varningens ord från Italien.
Intensivvårdsläkare i Milano sände via den europeiska organisationen för iva-specialister och forskare, ESICM, ut ett brev till världens Iva-läkare, som fick intensiven i Södertälje att genast dra igång förberedelser.
”Get ready”, skrev de och berättade att tio procent av de smittade kunde komma att behöva intensivvård.
− Det var först då vi fick tydliga signaler om att vi skulle göra oss redo, konstaterar Bengt Cederlund.
Nu är det så att vi inte visste omfattningen, det har ju inte funnits någon riktig bra instruktion för vad vi ska ta höjd för.
Hur snabbt viruset skulle komma att spridas var en annan okänd faktor.
− Nu är det så att vi inte visste omfattningen, det har ju inte funnits någon riktig bra instruktion för vad vi ska ta höjd för. Då vi själva fick göra bedömningen valde vi att bygga ytterligare 14 vårdplatser utöver de fyra Iva-platser vi hade.
Det enda rimliga, var enligt Iva-ledningen, att planera för det värsta katastrofscenariot; för att sedan eventuellt kunna backa.
Fem dagar efter meddelandet från Italien hade man sett till att en uppvakningsavdelning byggts om och sex nya intensivvårdsplatser var redo för svårt sjuka i covid-19.
− Där tog vi emot våra första covid-patienter, berättar han.
Planen genomfördes sedan fullt ut. Nu har man två covid-19-salar med kapacitet för sju patienter vardera, omgivna av separerande luftslussar. Ventilation och fläktsystem har byggts om i enlighet med WHO:s rekommendation så att undertryck i luften i lokalerna stoppar virusläckage.
Risk för exponering av smitta
− Det är viktigt att känna till att intensivvården kan innebära vissa moment där man som anställd är mycket mer exponerad för större mängder av virus än på andra vårdavdelningar. Detta både när man hanterar någons luftvägar och jobbar med att trycka ned luft i lungorna, konstaterar han.
− Man tror att svår sjukdom kan vara kopplat både till själva mängden virus och att man kan dra ned virus längre ned i luftvägarna. Under Sars-epidemin 2003 (sjukdom orsakad av ett annat coronavirus, red anm) avled många intensivvårdsläkare. Det gjorde sammantaget att vi bestämde oss från att separera den här miljön från vår ordinarie intensivvårdsmiljö så att personalen kunde komma ut från den och vila.
Även skyddsutrustningen är noga genomtänkt och ska gå att använda flera gånger eftersom det finns en stor risk att det blir brist på engångsutrustning. Personalen använder exempelvis overaller med goretexmembran som annars används inom industrin. Man har också frisklufthjälmar med filter och där ny luft tillförs via slangar, vilka skyddar bättre än engångsmasker.
Vår målsättning är att det ska vara lägre risk att smittas här på Iva än om man handlar i en matbutik på stan.
Utöver det använder personalen tvättbara långärmade skyddsrockar och när det behövs den mer mobila skyddsmask 90.
− Vår målsättning är att det ska vara lägre risk att smittas här på Iva än om man handlar i en matbutik på stan, säger Södertäljeintensivens överläkare.
Sedan tidigare råder kritisk brist på inte minst utbildade Iva-sjuksköterskor.
− Vi tog höjd för att ha betydligt fler patienter, givet att vi fick hjälp från annat håll. Inifrån sjukhuset stöttar kirurger upp narkosläkare och narkossjuksköterskor rycker in vid behov.
Man har också skapat en ny kategori av vårdanställda: Iva-assistenter. Så kallas dels de som stöttar undersköterskorna som exempelvis korttidspermitterade från Scania, personer med militär bakgrund, en cirkusartist, en fotograf, en tidigare restauranganställd… Dessa får gå en kort vårdutbildning.
Men också den skara av seniora läkarstudenter (termin åtta till elva) som avlastar Iva-sjuksköterskorna.
Stora ombyggnader gjordes av bland annat ventilationssystemen på Södertälje sjukhus inför anstormningen av svårt sjuka covid-19-patienter. Foto: Rodolfo Alvarez
Har ni också haft anställda på intensiven som smittats av Coronaviruset?
− Vi har en sjukskrivningsfrekvens som alla andra i fråga om covid-19, men det är svårt att veta om anställda blivit smittade på jobbet eller inte, säger Bengt Cederlund.
Men vårdarbetet är tungt och sliter på personalen. Iva-ledningen arbetar därför med att öka uthålligheten.
Vi har arbetat med flera personalkategorier och hela tiden försökt se till att Iva ska klara ”striden för dagen”.
Två konsulter med erfarenhet av att arbeta med militärer i försvaret som ska delta i insatser utomlands har engagerats. Exempelvis stöttar säkerhetsrådgivaren Metis services med kunskap krishantering och ledningsverktyg.
− Vi har gjort observationer på Iva och, under krisens gång, anpassat metodiken och håller på med att implementera en serie verktyg för ”ökat stridsvärde” för medarbetare och ledning, berättar Magdalena Robertsson Lind, en av bolagets grundare.
− Vi har arbetat med flera personalkategorier och hela tiden försökt se till att Iva ska klara ”striden för dagen”. Vi har valt att använda begrepp som används inom försvarsmakten och humanitära insatser, en verksamhet som vi kan, inte för att skapa alarmism utan förståelse för att detta är något som kräver uthållighet.
Att verksamhetschefen Håkan Kalzén har erfarenheter som reservofficer i svenska marinen spelar också stor roll. En särskild krisstab har satts upp, ledd av Bengt Cederlund, som möts varje dygn och som skickar ut en lägesbild till personalen. Fem skärmar har satts upp, bland annat nära fikarummet, som presenterar kortnyheter till alla dagligen.
− Det kan handla om behandlingsstrategier, antalet patienter vi har, hur de ska tänka kring skyddsutrustning och att de ska fokusera på sin handhygien eftersom viruset är känsligt för sprit, säger Bengt Cederlund.
Arbetet sker dessutom i samarbete med psykologen och den tjänstledige officeren Niclas Wisén, som hjälper Iva-organisationen att hantera stress, oro och belastningar utifrån en modell för att hantera psykosocial hälsa och stress som utvecklats av det svenska försvaret.
− Den modell vi arbetar efter ger en förståelse för att det finns en ”osynlig fiende” som vi inte vet så mycket om och att det är helt ok att bli utmattad, att gråta, så länge du har rätt typ av återhämtning. Man måste se till att vidmakthålla personalens energi, säger han.
När intensivvård är som bäst räddar vi livet på folk, när det är som sämst är det oerhört tragiskt, människoliv går till spillo
Får hjälp att andas
Patienterna ligger periodvis nedsövda och får hjälp med andning och syresättning. Under tiden hoppas man att lungorna själva ska läka. Utöver bruset från respiratorerna kan det vara tyst, men det finns en möjlighet att de sövda snappar upp ljud och synintryck och därför småpratar personalen med dem och ger klappar på kinden.
− Det man måste förstår att arbetsmiljön här är speciell. När intensivvård är som bäst räddar vi livet på folk, när det är som sämst är det oerhört tragiskt, människoliv går till spillo, konstaterar Bengt Cederlund.
−Att vi plockat in personal som arbetat med krishantering i försvarets utlandsverksamhet ger oss möjlighet att jobba med tekniker för att minska anställdas risk för posttraumatisk stress.
På intensiven pratar man nu om personalens ”stridsvärde”, i termer av uthållighet, vila och återhämtning. Det är tillåtet att känna sig slut, gråta och komma tillbaka igen med ny energi.
− Det har skapats en massa nya platser, men det innebär ju samtidigt en utspädning av resurserna och det innebär en svår stress för vår personal. Trots det ser vi en beundransvärd motståndskraft hos dem och jag är så imponerad av arbetet man utför och att man håller humöret uppe, säger han.
Det krävs dessutom ökad flexibilitet av de anställda.
Bengt Cederlund:
− Vi sänker inte ambitionsnivån men har en acceptans för att vi inte alltid hinner följa vanliga rutiner. Samtidigt försöker vi ge en så säker vård vi kan.