Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Arbetsmiljöverket rättar statistik: Nära 500 Covid-19-anmälningar Personal vid Intensivvårdsavdelningen på Nyköpings Lasarett tar på sig skyddsutrustning för att kunna vårda patienter med covid-19. Foto: Magnus Andersson / TT

Arbetsmiljöverket rättar statistik: Nära 500 Covid-19-anmälningar

Uppdaterad Arbetsmiljöverkets siffror över antalet anmälningar om allvarliga tillbud kopplad till covid-19 hittills har varit felaktiga. Ett stort antal har inte dykt upp i sökningarna. Man meddelar nu att arbetsgivarna skickat in 491 anmälningar.
20 apr 2020

Arbetsmiljöverkets statistiker upptäckte på tisdagen att ett stort antal anmälningar från arbetsgivarna om allvarliga tillbud och olyckor − relaterade till coronaviruset eller covid-19 − inte tidigare dykt upp i sökningarna i deras databas.

I måndags fick Arbetsvärlden besked om att 156 tillbudsanmälningar gjorts fram till i söndags. Men i  själva verket har arbetsgivarna skickat in 491 tillbuds- och olycksanmälningar från vecka 9 och fram till och med den 20 april, enligt Arbetsmiljöverkets nya, reviderade statistik.

Många fler anställda ser därmed ut att exponeras för smittan eller smittas på jobbet än vad som hittills framkommit.

Enligt händelsebeskrivningarna i över 150 anmälningar som Arbetsvärlden hittills fått ta del av, har anställda främst inom vård och omsorg antingen exponerats för covid-19-smitta,  testats vara positiva eller insjuknat i sjukdomen.

I många fall har de som jobbar i vård och omsorg inte känt till att patienter eller brukare varit smittade och därför inte haft adekvat skyddsutrustning. En person som arbetar med covid-19-patienter på en infektionsklinik uppger exempelvis att vederbörande smittats efter att rutinerna för skyddsutrustningen ändrats.

Håkan Olsson, ställföreträdande generaldirektör på Arbetsmiljöverket uppger att drygt 420 av de 491 berör yrken inom vård och omsorg.

− Jag är inte förvånad över siffrorna utifrån perspektivet att vi är i en situation just nu där  arbetsgivare anmäler en händelse som ett tillbud för att säkerställa att det har blivit anmält rätt väg.

Han påpekar samtidigt att det är ett högt tal och att det är viktigt att arbetsgivare följer Folkhälsomyndighetens och vårdgivarnas riskbedömningar och förskrifter och att rätt skyddsutrustning används.

Men speglar inte det höga antalet att riktlinjer inte följs eller att det råder brist på skyddsutrustning?

− I mångt och mycket är det säkerligen så att många tillbud visar på att det varit någon form av exponering  där man inte följt riktlinjer och inte haft tillräcklig skyddsutrustning.

Enligt Håkan Olsson måste arbetsgivarna dra lärdom av de anmälda incidenterna.

Bedömer du att Arbetsmiljöverket kommer att gå vidare med polis- eller åtalsanmälningar?

−Det är svårt att säga men att det kommer någon form av rättsligt efterspel kan man förmoda, säger Håkan Olsson.

Arbetsmiljöverket ser nu också över antalet anmälningar till Försäkringskassan om arbetsskador som man hittills registrerat.

Samtidigt som anmälningarna trillar in i en hög takt till Arbetsmiljöverket, har diskussionen om ersättningar till de som blir sjuka i covid-19 dragit igång på allvar.

 I dag ska det finnas övertygande skäl för att man smittats på jobbet. Men vi resonerar utifrån att har man ”det här jobbet” är det rätt sannolikt att man har kunnat bli smittad i jobbet.

Förhandlingsorganisationen OFR, fackförbundet Kommunal och Akademikeralliansen påbörjade på måndagen kollektivavtalsförhandlingar med Sveriges kommuner och regioner, SKR, som syftar till att hjälpa vårdanställda och andra grupper att kunna få ekonomisk ersättning.

Övertygande skäl

− I dag ska det finnas övertygande skäl för att man smittats på jobbet. Men vi resonerar utifrån att har man ”det här jobbet” är det rätt sannolikt att man har kunnat bli smittad i jobbet.

Det säger Eva Fagerberg, kanslichef och förste ombudsman inom förhandlingsorganisation en OFR till Arbetsvärlden.

Hon uppger att facken nu ställer tre krav i samtalen med de offentliga arbetsgivarna. Utöver att förhandla med SKR för OFR också diskussioner med Arbetsgivarverket om villkoren för statligt anställda.

Låda med personlig skyddsutrustning för det team inom hemtjänsten i Nyköping som ska arbeta med kunder med symptom på covid-19.
Foto: Magnus Andersson / TT

Först det första vill OFR, enligt beskrivningen ovan, sänka dagens beviskrav när det gäller kopplingen till jobbet.

− Vi vill bredda kretsen av yrkeskategorier som omfattas till fler än bara vårdanställda eller till yrken andra som arbetat nära smittade.

− Och vi förstår att den inte kan omfatta alla som arbetar i sektorn. Men hemtjänsten tycker jag skulle vara en sådan grupp, de jobbar dessutom ofta utom skyddsutrustning men frågan är inte enkel, säger hon.

Regeringen jobbar för närvarande med att föra upp covid-19 på listan över de sjukdomar som omfattas av arbetsskadeförsäkringen om man blir sjuk i jobbet.

OFR vill nu också avtala om att slopa 180-dagarsregeln som säger att den som ansöker om ersättning efter att ha fått en sjukdom ska ha symtom kvar efter sex månader.

Samma kriterier som för arbetsskador

I fråga om covid-19 är det, enligt Eva Fargerberg, inte rimligt att man ska ha kvar symtom så långt som ett halvår efter smittotillfället.

− Vi menar att det vore bättre att samma kriterier gäller som för arbetsskador.

Niklas Lindahl, förhandlingschef på SKR, bedömer att covid-19 redan nu i veckan kan komma att föras upp på listan över sjukdomar som omfattas av arbetsskadeförsäkringen i regeringens förordning.

Vi vill se vad som ligger i förhandlingsframställan och om det finns annat försäkringsskydd fast det kanske inte ligger i arbetsskadeförsäkringen

Än så länge har SKR inte fattat beslut om hur man ska förhålla sig till förhandlingskraven från fackförbunden. Vilka positioner man har kan bli klart först inom en till två veckor.

− Vi vill se vad som ligger i förhandlingsframställan och om det finns annat försäkringsskydd fast det kanske inte ligger i arbetsskadeförsäkringen, säger Niklas Lindahl.

OFR för också diskussioner med bland annat arbetsgivarna om kvalificeringsvillkoren för Tjänstelivgruppförsäkringarna när personer korttidspermitteras och inte jobbar lika många timmar som förut.

Eva Fagerberg uppger också att liknande frågor om villkoren för arbetsskador och livförsäkringar också aktualiserats inom privat sektor, av PTK och LO.

Fotnot: Artikeln publicerades i en tidigare version den 20 april, men har uppdaterats efter att Arbetsmiljöverket kommit med ny, reviderad statistik.

20 apr 2020
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan