Ljus som strålar från solen eller vanliga lysrör eller glödlampor kallas ”vitt ljus”. Det innehåller alla våglängder av ljus synliga för det mänskliga ögat.
Men vitt ljus kan även upplevas som ett uttryck för koloniala strukturer och rasism när dess strålar reflekteras mot ytor i rummet och vidare in genom betraktarens öga.
”Det vita ljuset är vad som gör den koloniala blicken möjlig”, skriver 44 professorer, lektorer, adjunkter och doktorander vid Konstfack i ett gemensamt upprop riktat mot den vaktmästare som ansvarar för lokalernas belysning.
Konstfack har därför på ledningsnivå beslutat att avlägsna lysrör och glödlampor samt att täcka fönster och ljusinsläpp i Konstfacks utställningslokaler och ateljéer.
”Konstfack har därför på ledningsnivå beslutat att avlägsna lysrör och glödlampor samt att täcka fönster och ljusinsläpp i Konstfacks utställningslokaler och ateljéer”, skriver artikelförfattarna vidare.
Genom att förhindra att vitt ljus tillåts studsa mot ytor i omgivningen och därefter avkodas som olika färger i människors hjärnor hoppas Konstfack i framtiden bli ett mer inkluderande och demokratiskt lärosäte.
Från och med måndag kommer därför forskning, undervisning och utställningar på Konstfack bedrivas i kompakt mörker.
Åtgärden är ett resultat av ett mångårigt tankearbete och reflekterande kring det vita ljusets plats i modernismen. Något som utmynnat i en rapport med titeln Our lighting/Vår belysning som resulterat i en rad konkreta frågeställningar om inre tankesystem när människor orienterar sig i rum upplysta av elektriska lysrör och lampor. Hur är dessa rum upplysta? Vem känner sig hemma i elektrisk belysning? Vad gör det vita ljuset med oss och är elektriskt ljus i själva verket en form av maktutövning?
”Världen förändras och vi med den”, avslutas uppropet som avses att publiceras i Dagens Nyheters kultursidor i helgen.
En jobbig värld har utan framgång försökt nå Konstfacks vaktmästare för en kommentar.