Idén till kollektivavtalad arbetslöshetsförsäkring föddes hos LO som enligt avtalssekreterare Torbjörn Johansson varit missnöjda med a-kassans låga nivåer i 30 år.
Det nya huvudavtalets parter, PTK, Svenskt Näringsliv, IF Metall och Kommunal, vill indexera a-kassan mot inkomsten och har ”beställt” en utredning om kollektivavtalad a-kassa av regeringen. Utredningen som nu kommit med ett delbetänkande tänker sig att mellan 70 eller 80 procent av de anslutna ska få 80 procent av lönen inledningsvis vid arbetslöshet.
Utredarna skissar på en a-kassa som parterna sköter för dem som arbetar på en arbetsplats med kollektivavtal, 86 procent, och en statlig a-kassa för övriga 14 procent.
I delbetänkandet konstateras att det stora tekniska hindret mot en kollektivavtalad arbetslöshetsförsäkring är budgetlagen.
Bakgrund
När las-förhandlingarna avslutades och det nya huvudavtalet slöts i juni 2022, så lade parterna PTK, Svenskt Näringsliv, Kommunal och IF Metall en beställning till regeringen: den skulle utreda om en kollektivavtalad a-kassa, som förhandlades av parterna, vore möjlig.
Huvudavtalets parter ser helst en lösning där staten gör en större engångsöverföring på 60-70 miljarder kronor till en fond. Men utredningen konstaterar att en sådan överföring inte är förenlig med budgetlagen.
Utredaren Francisca Ramsberg kunde på ett seminarium hos Studieförbundet näringsliv och samhälle (SNS) ännu inte presentera någon lösning på problemet.
En möjlig väg att pröva menade hon kunde vore att låta staten stå för kostnaden år till år.
– Det normala är att i den årliga budgetprocessen så prövas alla utgifter och vägs mot varandra år från år. Det kan tänkas en sådan variant, sade hon hos SNS.
Stort ansvar för parterna
Francisca Ramsberg menade att en a-kassa som helt styrs av fack och arbetsgivare innebär ett de tar på sig ett stort stabiliseringspolitiskt ansvar.
– Det handlar om att skapa en inkomsttrygghet för arbetstagare men det handlar också om skatteintäkter för kommunerna som i sin tur borgar för att man kan behålla en välfungerande välfärd i tider av lågkonjunktur. Så det är ett stort uppdrag.
Om fackens intresse främst är högre a-kassa, så hoppas arbetsgivarna kunna sänka kostnader. De menar att a-kassan är “överfinansierad”, det vill säga att den del av arbetsgivaravgiften som går till a-kassan är större än kostnaden för a-kassan.
Enligt utredningen är det tveksamt om det är så.
Och även om det skulle stämma så avgör staten även fortsatt arbetsgivaravgiften, oavsett storleken på utbetald a-kassa. Utredningen hade inte heller något svar på hur kostnaden för a-kassan ska minska för arbetsgivarna.
Håller varandra i schack
Torbjörn Johansson, LO, sa på SNS-seminariet om hur han föreställde sig förhandlingar om a-kassan mellan parterna.
– Skulle arbetsgivarna säga att de vill sänka a-kassan – ja då kan det bli problem i nästa avtalsrörelse. Så det blir ett sätt att hålla varandra i schack.
Mattias Dahl, Svenskt Näringsliv, erkände att arbetsgivarna var tveksamma till idén.
– Det är väldigt svårt och det är väldigt komplicerat. Vi har inte sagt att det här är en bra idé ens en gång. Hade du frågat oss före utredningen så hade vi sagt att det är en dålig idé.
Aldrig fått så mycket skäll
Martin Wästfelt, PTK, menade att utredningen kommit långt med att riva hinder och att tekniska hinder som budgetlagen kan övervinnas om det finns en politisk vilja.
– Det är klart att budgetlagen är en restriktion, men det handlar också om vad vill man från politikens sida. Jag skulle vilja säga att det är mycket en politisk vilja det här.
Frågan är dock om den politiska viljan finns.
Torbjörn Johansson, LO, beskrev ett starkt politiskt motstånd.
– När den här frågan dök upp — jag har nog aldrig fått så mycket skäll samfällt från alla politiska partier.
Utredningen ska presentera sitt slutbetänkande i december 2024.