Så vill CSN laga omställningsstudiestödet

Den 1 oktober öppnade CSN för nya ansökningar om omställningsstudiestöd för tredje gången. En vecka senare hade cirka 8000 personer skickat in ansökningar, som nu läggs i högen av de tiotusentals ansökningar som ännu inte hunnit handläggas.

Mycket tyder på att många av de som nu sökt inte heller kommer att hinna få beslut i tid, och därmed missa chansen att börja studera till våren. 

Efter sommaren stod det nämligen klart att effektiviseringarna och omprioriteringarna inom CSN inte har räckt för att korta handläggningstiderna tillräckligt mycket.

Myndigheten säger sig sakna tillräckligt med resurser för att med dagens regler hinna utreda alla sökandes förutsättningar. 

I början av september gav regeringen direktiv till CSN att snabbt ta fram förslag på nya lagar och regler som leder till kortare handläggningstider och mer automatiserade processer.

–Vi har tidigare snabbt lagt fram sex, sju förslag men vi hade inte hunnit utreda detta då. Nu analyserar vi även hur förslagen ligger i linje med det grundläggande syftet med stödet, säger Joacim Strömblad, utredare på CSN.

Facket öppnar för vissa ändringar

Den 15 november ska förslagen vara klara och en dialog ha upprättats med arbetsmarknadens parter.

Den fackliga förhandlingsorganisationen PTK, som representerar tjänstemannafacken, är öppna för förändringar. 

– Vi har ju gemensam vårdnad över reformen och då är det viktigt att vi är med och tar ansvar så att reglerna utformas enklare i de fall det underlättar handläggningen. Vi är öppna för det, inte allt det CSN har tyckt att man bör göra, men en del, säger Martin Wästfelt, som är ordförande för PTK:s förhandlingsgrupp.

En bild av vartåt det barkar framträder i ett PM som CSN skickade till utbildningsdepartementet under sommaren.

Här beskrivs möjliga regelförändringar, till exempel att ändra villkoren som visar att man är etablerad och aktiv på arbetsmarknaden och hur man ska se på utbildningarnas längd och innehåll.

Total inkomst i stället för månadskoll

Det som CSN tror får bäst effekt är förändringar i hur man ska kontrollera att den sökande har arbetat tillräckligt.  

– För att få rätt till stödet i dag måste den sökande ha arbetat i 8 år av 14, inklusive ett av de senaste två åren. Kriteriet för att ha arbetat är att man arbetat 16 timmar i snitt per vecka. Att då automatisera kontroll av arbetad tid går inte, eller är i varje fall mycket svårt att automatisera, säger CSN:s utredare Joacim Strömblad.

Även om reglerna tillåter att handläggaren beaktar en viss minsta inkomst som talar för att personen i fråga har arbetat tillräckligt en viss månad, är det ofta många månader som måste kontrolleras. 

Inte minst för att den totala tiden som ska utredas är mycket lång.  

– Det som då kan hända är att den studerande skickar in lönespecar för varje månad i upp till 14 år som handläggare vid CSN måste gå igenom och det tar väldigt mycket tid, säger Joacim Strömblad.

CSN har därför bland annat föreslagit att man bara ska titta på totala arbetsinkomster och att inte kontrollera att den sökande just arbetat 12 månader de senaste 24 månaderna.

PTK: Stödet kan gå till fel personer

Men PTK är minst sagt skeptiska till förslaget om att slopa det så kallade aktualitetsvillkoret.

– Om det inte finns en sådan regel, och du bara skulle ha ”8 av 14 år-regeln,” kan du ha varit i Australien och surfat de senaste sex åren och ändå få stödet. Stödet skulle kunna börja nå grupper som lämnat arbetsmarknaden, säger Martin Wästfelt.

Det finns också ytterligare skäl för PTK att inte stödja förslaget.

– Det skulle också komma i konflikt med våra kollektivavtalade regler om rådgivning och stöd från våra omställningsorganisationer som medverkar i processen. Ingen vill att organisationerna ska vara öppna för dem som egentligen är borta från arbetsmarknaden, säger Martin Wästfelt.

Hur ser ni på att PTK inte vill ta bort aktualitetsvillkoret?

–  Vårt uppdrag innebär att ändringarna inte ska ändra målgruppen för stödet men vi gör en självständig bedömning här, och om det är det förbättring som vi menar inte strider mot det grundläggande syftet kan vi lägga fram det, säger Joacim Strömblad på CSN.

PTK har egna tankar

Vad kan då PTK och medlemsförbunden tänka sig för förändringar?

Jo, att fler kan bli kvalificerade med hjälp av tidigare deklarerade inkomster kan vara en väg framåt.

– Detta så att man kan undvika att så många måste skicka in lönespecar och arbetsgivarintyg. Man skulle alltså kunna titta på inkomster i större utsträckning. Detta är kanske det viktigaste, säger Martin Wästfelt.

Blev det för många krångliga regler för CSN? 

– Om du jämför med det vanliga studiestödet är det krångligt. Men du kan inte ha samma system som det ordinarie systemet. Det handlar bland annat om att det är först till kvarn som gäller. Och det handlar om samspelet med omställningsorganisationerna som ska skriva yttranden. Det kan inte gå snabbt och superenkelt, då skulle inte rätt kategorier individer få del av stödet.

Fackliga anser att CSN gör fel

Inte minst många fackliga röster har menat att CSN felaktigt har avslagit ansökningar då de tagit för stor hänsyn till arbetsmarknadens nuvarande behov.

PTK påpekar att trygghetsöverenskommelsen främst går ut på att individen ska kunna stärka sin ställning på arbetsmarknaden. 

– Bristyrkestänket passar inte i denna reform, och det är inte så lagstiftningen ser ut. Det ska inte finnas någon lista på yrken som är godkända att utbilda sig till och inte. Visst ska man beakta arbetsmarknadens behov och är det redan hård konkurrens eller överskott inom det yrke man vill utbilda sig till måste det vägas in, men det ska inte vara det avgörande kriteriet, säger Martin Wästfelt.

Bristyrken inte på CSN:s bord

Men att ta fram regelförtydliganden på detta område är inget CSN prioriterar just nu, även om det fanns med i de tidigare inskickade förslagsutkastet.

– I marginell omfattning skulle det kunna förenkla vår handläggning, men av just av den anledningen att det bara skulle påverka handläggningstiderna marginellt, är detta inget vi fokuserar på nu. Sedan vet vi att utbildningsministern har lovat att man ska se över detta, säger CSN:s Joacim Strömblad.

”Regeländringar räcker inte”

Även om de kommande regelförändringarna går igenom relativt snabbt kommer dessa inte i sig lösa handläggningstiderna, enligt CSN.

Enligt den senaste återrapporteringen till regeringen arbetar man därför med ytterligare fem fokusområden. Det handlar bland annat om att hitta ännu mer pengar till handläggning både inom och utanför den egna organisationen, eftersom tillskottet från regeringen i budgetpropositionen inte bedöms räcka.

Dessutom fortsätter man med den IT-utveckling, omorganisation och den effektivisering som redan inletts.

– Vi måste ju göra allt på alla dessa områden. Regelförändringarna är en bit men det kommer inte att räcka i sig, säger Joacim Strömblad.