När LO, TCO och Saco kom överens med arbetsgivarna om en inskränkning av strejkrätten för fem år sedan, efter hamnkonflikten, så skulle det räcka för arbetsgivarna. Så uppfattade i alla fall Unionen det.
Därför kom det som något av en överraskning när Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl i Arbetsvärlden nu återuppväcker tidigare krav inskränkt konflikträtt. De handlar om begränsningar i rätten till sympatiåtgärder och införandet av en proportionalitetsprincip, båda aktualiserade av konflikterna på Klarna och Tesla.
– Vi har gjort en överenskommelse om konfliktreglerna och det har varit vår utgångspunkt att det löste vad arbetsgivaren ansåg vara ett stort problem. Med den lösningen var min upplevelse att det fanns en gemensam uppfattning att konfliktreglerna i övrigt är väl balanserade, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen, men också en av förhandlarna bakom parternas konflikträttsförslag 2018.
Martin Wästfelt är inte besviken. Hans känslor har inte med saken att göra, säger han. Men han säger med eftertryck att konfliktreglerna är en ”fundamental del av den svenska modellen”.
– En allmän proportionalitetsregel är helt otänkbar och även att generellt begränsa sympatirätten, säger han.
Men helt stänger Martin Wästfelt inte dörren.
Sympatiåtgärderna hotar den svenska modellen
Mattias Dahl har tidigare sagt till Arbetsvärlden att han ser en oroande trend mot allt större villighet från både LO- och TCO-facken att använda sig av sympatirätten. Det vill säga att den primära konflikten om att teckna kollektivavtal utökas till företagets kunder, leverantörer eller samarbetspartners.
Det faktum att dessa företag kan ha kollektivavtal, men ändå drabbas av konfliktåtgärder, hotar den svenska modellen. Detta genom att göra det mindre meningsfullt att teckna avtal för att binda facken av fredsplikt, säger han.
Både Transportföretagen och Almega har varit inne på samma linje i sina svar på fackens sympativarsel i Klarna- och Teslakonflikten.
Det visar på nödvändigheten att överväga bestämmelser som begränsar en stridsåtgärds proportioner, men även att det behövs införa begränsningar om åtgärderna kan bedömas som ”samhällsfarliga”, anser Mattias Dahl.
Samtliga nuvarande regeringspartier har själva drivit frågan om inskränkt sympatirätt. Men på frågan om Mattias Dahl bedömer att det är ett gynnsamt parlamentariskt läge för att få igenom sådana krav säger han att han i första hand vill hitta en överenskommelse med sina fackliga motparter.
– Det är upp till oss parter gemensamt hitta lösningar för en balanserad arbetsmarknad. Det har vi ju också tidigare visat att vi kan, sade Mattias Dahl till Arbetsvärlden i förra veckan.
Unionen: ”Dagens avvägning nödvändig”
I Mattias Dahls uttalande finns en anspelning på den överenskommelse om inskränkt konflikträtt mellan arbetsgivarna och LO, TCO och Saco som träffades 2018. Då förhandlade Martin Wästfelt för TCO:s räkning.
Finns det potential att komma överens med Svenskt Näringsliv om införandet av sympatiförbud?
– Det vill inte jag spekulera kring. Vi har en god förhandlingskultur. Samtidigt kan jag konstatera att det här är en av de mer känsliga frågorna i vår modell. Man måste få vara noggrann vad man gör, säger Martin Wästfelt.
Han säger dock att det också är en del av kollektivavtalsmodellen att vara pragmatisk och alltid öppen för finkalibrering och uppdatering.
– Vi har själva hamnat i en diskussion om samhällsfarlighet. Det är tekniskt komplicerat med en väl avvägd balans. Det finns saker man kan diskutera, finkalibrering och den typen av saker, men principiellt skulle jag säga att som det ser ut nu är en rimlig och nödvändig avvägning för att vår modell ska fungera och leverera.
Utredaren: Inga löften 2018
När Arbetsvärlden ringer upp Erland Olauson, tidigare avtalssekreterare för LO och den utredare som utformade parternas förslag om inskränkt strejkrätt 2018, har han dock inte samma bild av överenskommelsen. Något löfte om att inte återkomma med nya krav på inskränkningar gavs aldrig, menar han.
– Det var naturligtvis så att man blev överens för att avvärja ytterligare lagstiftning i just den frågan. Men min minnesbild är att det var tydligt utsagt att man inte avstod från framtida krav på förändring, säger han.
Är du förvånad över att Mattias Dahl nu reser krav på förändringar?
– Jag noterade att han inte var särskilt militant i sina uttalanden. Jag tolkar det som att om man är på arbetsgivarsidan och har medlemsföretag som blir utsatta måste man visa förståelse för att de tycker att det är en besvärlig situation. Samtidigt tror jag att arbetsgivarsidan är angelägna om att det system som funkat sedan 1930-talets Saltsjöbadsavtal ska fortsätta att fungera, säger Erland Olauson.