Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Näthandeln gör att system för vidareutbildning brådskar Näthandeln håller på att förändra handelstjänstemännens jobb i grunden. Foto: Claudio Bresciani / SCANPIX

Näthandeln gör att system för vidareutbildning brådskar

Omställning Just nu pågår en stor strukturomvandling inom detaljhandeln som förändrar kompetensbehoven. Unionen ser återigen hur det brådskar att få ett system för yrkesverksammas vidareutbildning på plats – före nästa lågkonjunktur.
20 sep 2018

Den internationella näthandelsjätten Amazon är just nu i färd med att etablera serverhallar på tre orter i Sverige. På tisdagskvällen stod Katrineholms kommunalråd Göran Dahlström (S) i SVT:s Aktuellt och säger att han hoppas att den gigantiska näthandelsjätten Amazon ska bli ännu mer gigantisk, och han är mycket glad över att ett av världens två största näthandelsföretag etablerar sig just där.

Vad som inte sägs i inslaget är att effekten av detaljhandelns strukturomvandling när globala näthandelsföretag växer och pressar priserna också är att butiker, säkerligen även i Katrineholm, får en minskad lönsamhet och kanske kommer många att få slå igen.

Hastigheten överraskar

I branschen har det talats länge om vad som händer när näthandeln tar fart på allvar. Men enligt branschorganisationen Svensk Handel var det först 2017 som skiftet blev tydligt. På ett seminarium i augusti, arrangerat av Unionen, berättade chefsekonom Johan Davidsson att farten i utvecklingen är överraskande snabb.

Johan Davidsson, chefsekonom Svensk Handel. Foto PMAGI AB

– I sällanköpshandeln har tillväxten förändrats i grunden på bara två år. 2015 stod butikshandeln för 77 procent av tillväxten, 2017 låg näthandeln bakom 94 procent av tillväxten och i dag står den bakom i princip all tillväxt. Den utvecklingen missade vi i vår prognos i början av 2017, och vi fick ganska snabbt göra en ny rapport, om detaljhandelsskiftet.

Enligt ett scenario som Svensk Handel bedömer som troligt i sin prognos, kommer var tredje krona 2025 att gå till näthandeln. Det skulle kunna betyda att sysselsättningen bland butiksanställda i sällanköpshandeln minskar med 20 000–40 000 personer. Samtidigt är personalomsättningen och ersättningsrekryteringarna många. Men att andra delar av handeln också växer.

– Det här kräver nya kompetenser och många yrken kommer att växa, som it-tekniker och logistiker, företagssäljare, näthandels managers och inköpare, förklarade Johan Davidsson på seminariet.

Sämst på kompetensutveckling

Unionens kompetensbarometer 2018 visar samtidigt att just handeln är sämst bland de undersökta branscherna på att ge sina tjänstemän möjligheter till kompetensutveckling.

Och det är allvarligt, menar Unionens chefsekonom Katarina Lundahl, när förändringarna där är så stora.

– Säg att det blir en lågkonjunktur som samverkar med den här strukturomvandlingen – vad händer då om man bor på en mindre ort och måste vidareutbilda sig? frågar Katarina Lundahl retoriskt.

Jobb som inte kommer tillbaka

I samband med arbetet med vårens konjunkturprognos tittade Unionen på vad som hände med jobben inom några yrkesgrupper under och efter finanskrisen 2008–2009.

– Vi tittade på två grupper, civilingenjörer och administratörer. Det vi såg var att båda grupperna förlorade arbetstillfällen, men ett år senare var ingenjörsjobben tillbaka igen – de hade bara en tillfällig svacka. Däremot var det många tjänster för stödpersonal, administratörer, som aldrig kom tillbaka. Så de har behövt att söka sig till andra yrken.

Unionen tror att särskilt många kvinnor i handelsbranschen kommer ha en utsatt ställning framöver. Kvinnorna finns ofta i mitten av arbetsmarknadens kompetensskala, som receptionister, säljassistenter eller marknadsassistenter – yrken som nu utsätts för den snabba digitaliseringen. Och gårdagens butikschef som är duktig på att öppna nya butiker blir i den nya handeln plattformsbyggare – ett helt annat yrke.

De som har en lägre utbildning från början kan behöva mer formaliserad utbildning än de som har högre utbildning

Många av dem saknar högskoleutbildning och befinner sig mitt i livet samtidigt som de är familjeförsörjare. Då kan det vara svårt att sätta sig på skolbänken igen under någon längre period. Och gårdagens butikschef som är duktig på att öppna nya butiker blir i den nya handeln plattformsbyggare – ett helt annat yrke.

Unionen driver just nu en kampanj för förbättrade möjligheter till vidareutbildning för yrkesverksamma, bland annat för handelstjänstemännen. Uppmaningen till politikerna är att systemet behöver vara på plats innan nästa lågkonjunktur kommer eftersom tidigare kriser visar att strukturomvandlingen sker i ännu högre takt i en kris.

De senaste åren har utvecklingen enligt undersökningar från både Unionen och TCO gått åt motsatt håll, med färre distansutbildningar och enstaka kurser. Inte heller Yrkeshögskolan har anpassat sitt kursutbud till de här grupperna.

Jag tror att fler och fler förstår, att nu börjar den snabba strukturomvandlingen bli mer på allvar, och att våra utbildningssystem kanske inte är så anpassade till omställningsbehoven

– Jag tror att fler och fler förstår, att nu börjar den snabba strukturomvandlingen i spåren av automatisering och digitalisering bli mer på allvar, och att våra utbildningssystem kanske inte är så anpassade till omställningsbehoven, säger Katarina Lundahl. Men det är ofta långa ledtider om man ska förändra utbildningssystem.

Katarina Lundahl, chefsekonom Unionen. Foto: Kamilla Svensk.

– De som har en lägre utbildning från början kan behöva mer formaliserad utbildning än de som har högre utbildning, fortsätter Katarina Lundahl. Det är framför allt för dem man behöver ändra utbildningsystemen och möjligheterna där. Samtidigt kommer det finnas ökade behov av fortbildning även för dem som redan har en längre högskoleutbildning, till exempel  civilingenjörer som vill vidareutveckla sig inom AI. Och inte heller för dem finns det i dag lämpliga kurser.

Hoppas på exportmöjligheter

Katarina Lundahl menar att det borde finnas möjligheter för branschen att utveckla e-handeln. I dag har Sverige ett underskott i e-handeln: i dag importerar vi betydligt mer genom e-handel än vi exporterar genom den. Katarina Lundahl menar att det borde finnas möjligheter för branschen att utveckla e-handeln, därför hoppas hon att e-handeln kan bli en ny exportbransch, men det gäller att hitta sin nisch – då finns många potentiella kunder att nå ute i världen.

Zalando hade som mål förra året att kunna anställa totalt 2 000 civilingenjörer i Berlin för att utveckla plattformen.

Men det gäller för företagen att hitta rätt kompetens för att vässa sina möjligheter. Konkurrenter i näthandeln är företag som Amazon, som nu etablerar serverhallar i Sverige, det kinesiska Alibaba och tyska Zalando, där många svenskar handlar sina kläder. För att ge lite perspektiv på vilken konkurrens det handlar om berättar Katarina Lundahl att Zalando hade som mål förra året att kunna anställa totalt 2 000 civilingenjörer i Berlin för att utveckla plattformen. I den konkurrensen krävs spets från svenska handelsföretag, kompetenser det är brist på i arbetskraften, och som många andra branscher också konkurrerar om.

Nätbutiken Ellos varslar

Samtidigt kommer konkreta tecken på att den globala prispressen i näthandeln är hård. Den senaste handelsbarometern från Svensk Handel där man frågar 300 slumpvis valda butikschefer etc om deras förväntningar om den närmaste framtiden, kom i mitten av september. Den visar att även om svenska näthandelsföretag fortfarande har stor framtidstro, så har förväntningarna på lönsamhet och på ökat antal anställda blivit svagare.

Samtidigt som möjligheterna på nätet är enorma gör den hårda konkurrensen att prispressen är hård

”Samtidigt som möjligheterna på nätet är enorma gör den hårda konkurrensen att prispressen är hård. Att få till en lönsam e-handel är en utmaning för många handlare”, konstaterar chefsekonomen Johan Davidson i ett pressmeddelande.

I förra veckan meddelade Ellos, en av Nordens största näthandelsbutiker för mode och inredning, att man varslar 50 av sina 600 anställda om uppsägning. Unionens klubbordförande på Ellos, Hans Lindau, säger till Borås Tidning med anledning av varslen att den internationella konkurrensen pressar många i branschen.

20 sep 2018
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan