Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Giganterna erövrar allt större andel av ekonomin Några giganter inom tekniksektorn dominerar branschen fullständigt. Google får 77 procent av de amerikanska annonserna för sökmarknadsföring, Amazon säljer 70 procent av e-böckerna och har 30 procent av den amerikanska e-handeln, påpekar Paula Dwyer i en cover story om marknadskoncentration i Bloomberg Businessweek. Foto: AP Photo/Junji Kurokawa

Giganterna erövrar allt större andel av ekonomin

Oligopol Allt större andel av världsekonomin centreras till ett fåtal storföretag. Med enorma finansiella muskler har jättar som Google och Facebook råd att köpa upp mindre innovatörer, och ekonomernas oro växer för att löner och investeringar nu hotas.
4 Dec 2017

För en månad sedan rapporterade Di Digital att Google lanserar Google clips, en liten kamera som du fäster på kläderna och som filmar miljön runt dig så att du kan livesända i sociala medier. Fortfarande något av en ofärdig produkt var intrycket i tidningen, men var den inte misstänkt lik det svenska hajpade startup-företaget Narratives tidigare kamera? Jo, Google hade till och med använt ord från Narrative i säljmaterialet, konstaterade det svenska bolagets medgrundare i Di Digital.

− De hade lika gärna kunnat jobba med Narrative för att göra det här, kan man tycka, menade en annan medgrundare.

Snapchats ägare SnapInc börsnoterades i våras. Foto: AP Photo/Richard Drew

Narrative var förra året nära att köpas upp av Snapchat, innan man fick problem och lade ned produktionen. Och amerikanska Snapchat, eller Snap som bolaget heter, har en erfarenhet som påminner om Narratives. Sedan Snapchat nobbade Facebooks erbjudande om uppköp 2013, så har Facebook kopierat Snapchat-innovationer på löpande band. Snapchat stories låter dina vänner kolla på en video som du laddar upp under 24 timmar innan den självförstörs. När Facebook lanserade sin identiska tjänst, som till och med kallades Stories, i Instagram, What´s app och Facebook messenger, nådde man plötsligt 100 gånger större publik än Snapchat. Snapchats börsvärde ligger idag under det Facebook en gång erbjöd.

Det finns en trend att företag köper varandra för tillgång till stora mängder data och användare

Och kopierar inte storföretagen idéerna från startups så köper de upp dem. Företag har förstås alltid strävat efter att växa genom att köpa konkurrenter, men att köpa idéer, eller användare har blivit allt vanligare. Innovation through acquisition, har det har kommit att kallas.

− Det finns en trend att företag köper varandra för tillgång till stora mängder data och användare, konstaterar Arvid Fredenberg, chefsekonom på Konkurrensverket till Arbetsvärlden, och exemplifierar med Facebooks köp av What’s app och Microsofts av Linked in.

Ett fåtal giganter dominerar

Nu börjar amerikanska ekonomer bli allt mer oroade över den här utvecklingen. Några giganter inom tekniksektorn dominerar branschen fullständigt. Google får 77 procent av de amerikanska annonserna för sökmarknadsföring, Amazon säljer 70 procent av e-böckerna och har 30 procent av den amerikanska e-handeln, påpekar Paula Dwyer i en cover story om marknadskoncentration i Bloomberg Businessweek.

Bill Gates grundade Microsoft tillsammans med Paul Allen in 1975, även om många förknippar jätten med 1990-talet. Foto på Bill Gates vid lanseringen av Windows 1995 samma år. Foto: AP

Sedan konkurrenslagstiftningen ändrades under Reagan på tidigt 1980-tal har det amerikanska näringslivet konsoliderats betydligt. Många av de här företagen som i dag dominerar teknikmarknaden och som vi förknippar med ett framgångsrikt 90-tal som Microsoft, Apple och Oracle, uppstod i själva verket på den tiden då marknaderna spretade betydligt mer: 1970-talet.

Och det är inte bara teknikbranschen som konsolideras i USA. Allt färre stora företag levererar idag stål och bildelar till biltillverkarna. Glasögonförsäljningen domineras av italienska Luxottica. Intel tillverkar 90 procent av halvledarna i amerikanska persondatorer. På hyllorna i de allt färre matvarukedjorna står produkter från gigantiska leverantörer. 70 procent av tandkrämen och 80 procent av ölen kommer från två bolag (inte samma bolag för båda produkterna dock) och 90 procent av sojaprodukterna liksom 80 procent av majsen innehåller genmodifikationer patenterade av Monsanto, enligt Barry C Lynn och Phillip Longman som skrivit flera artiklar om ämnet i The Washington Monthly.

Känns det bekant från Europa och Sverige? Härvan av samarbete kring dieselmotorer mellan Tysklands fem stora biltillverkare är precis uppnystad och härom månaden fälldes Scania av EU-kommissionen för kartellbildning med sina kollegor i de dominerande lastbilstillverkarna i Europa.

Gå in i en svensk galleria och du finner samma kedjor i hela landet, för att inte tala om det begränsade utbudet av mataffärer.

Räntorna på bolån kanske inte så många oroar sig för just nu. Ändå har säkert flera reflekterat över hur de ofta inte följer reporäntan slaviskt, utan mer tycks sättas som i en Följa John-lek mellan de fyra dominerande bankerna i Sverige. Bankerna själva skulle naturligtvis inte hålla med om ett sådant spekulativt påstående utan peka på bankbranschens skiftande kostnader. Ändå har Sveriges fyra stora banker nästan 80 procent av bolånemarknaden. Och på byggmarknaden bygger fyra företag nästan hälften av byggnaderna och Sverige har EU:s högsta byggkostnader.

Gå in i en svensk galleria och du finner samma kedjor i hela landet, för att inte tala om det begränsade utbudet av mataffärer. Hemköp och ICA-butikerna ingår i dag i företag som finns med bland Sveriges 20 största bolag sett till omsättning.

ICA ingår i dag i företag som finns med bland Sveriges 20 största bolag sett till omsättning.
Foto: Pontus Lundahl / TT

Se dig omkring i den svenska matbutikens hyllor. Tre tillverkare producerar 85 procent av den sålda ölen (Carlsberg, Spendrups och Ancrona) och två tredjedelar av kaffet (JDE, Zoegas och Arvid Nordqvist). Mejerihyllan domineras av Arla. Och i frysdisken är norska Orkla stora. 62 procent av den svenska tandkrämen säljs av Unilever, Glaxosmithkline och Colgate-Palmolive, 90 procent av blöjorna av SCA, Procter & Gamble och Kimberly Clark. Tre bolag står för 86 procent av kattmaten och två tredjedelar av allrengöringen säljs av Colgate-Palmolive, Unilever och Orkla. Allt enligt analysföretaget Nielsen.

Professorn i robotik, Fredrik Bruhn, går så långt att han i Veckans affärer spår att det i framtiden, på grund av artificiell intelligens, endast kommer finnas 20-40 företag som omsätter 90 procent av allt kapital i världen.

Löneutvecklingen i fara

Så vad är problemet? Kan det inte vara effektivt med färre stora bolag? Facebook och Google har ju tydliga nätverkseffekter. Och konkurrensen är ju faktiskt bara ”ett klick borta” som Google, som nyligen fälldes av EU-kommissionen med rekordboten om 24 miljarder kronor för att ha gynnat den egna webbshopen, brukar hävda.

Ekonomernas oro rör bland annat löneutvecklingen. Företagsgiganterna gör allt större vinster, medan andelen av värdeutvecklingen som går till löner minskar. Den här utvecklingen spär på ojämlikheten när avkastningen till aktieägare ökar. Investeringarna i forskning och utveckling minskar.

Företagsgiganterna gör allt större vinster, medan andelen av värdeutvecklingen som går till löner minskar.

Stora företag kan också hålla nere löner på ett annat sätt än små. Till exempel genom samarbeten som håller nere ingångslöner vilket förekommit både i Sverige historiskt och nyligen i USA.

Storbolag som skapas genom sammanslagningar gör sig oftast av med personal. Och om du kontrollerar en stor del av marknaden vill du hålla nere produktionen för att hålla uppe priset. Så skapas inga jobb.

Startupföretagen som överlever blir färre, de nya jobben riskerar att bli färre och mindre företag får svårare att ta sig in på marknaden och att växa, vilket leder till att de inte kan utnyttja skalfördelar och på så sätt skapas en ond spiral som hindrar tillväxt ytterligare.

Landsbygden tenderar också att utarmas när företag med säten i storstäderna dominerar näringslivet och köper upp lokalt ägda företag.

Demokratin på spel?

En fråga som allt fler ställer sig är om demokratin överlever gigantiska företagskoncerner. Googles och Facebooks makt över informationsflödet har diskuterats livligt. Företagsförmögenheter, egna och andras, kan räcka en bra bit på vägen till Vita huset. Och storföretagen lägger också enorma resurser på lobbying för att påverka politiska beslut.

Ett exempel på lobbying ”inifrån” branschen själv är när en amerikansk tankesmedja med syfte att öka konkurrensen, Open Markets Institute, nyligen kastades ut från den organisation som den var en del av efter att ha stött en konkurrensdom som gick emot Google.

Och nog finns det skäl att ta den amerikanska oron på allvar även här i Sverige.

Svenska Mojang, utvecklaren av spelsuccén Minecraft, köptes upp av Microsoft år 2014 för 2,5 miljarder dollar. Foto: AP Photo/Damian Dovarganes

Vi har vant oss vid att amerikanska bolag köper svenska start-ups, från Skype och Mojang till mindre kända bolag inom 3D och VR-applikationer. Och tidningen Breakit har skrivit om hur amerikanska jättar som Microsoft i hemlighet köper svenska startups genom målvakter för att inte avslöja för konkurrenterna vilken teknik de investerar i.

Arbetsvärlden har undersökt de 20 största bolagen på Stockholmsbörsen. Sedan 2007, året före finanskrisen, har de här bolagen ökat sin omsättning med i genomsnitt 20 procent, medan BNP under samma period endast vuxit med 15 procent. Storbolagen står alltså för en allt större del av det ekonomiska värde som produceras i svensk ekonomi.

Storbolagen står alltså för en allt större del av det ekonomiska värde som produceras i svensk ekonomi.

I USA är det tydligt hur andelen av bolagens förädlingsvärde som går till löner sjunkit, medan andelen som gått till vinster stigit. Chicagouniversitetets ekonomifakultet är inte kända för att förespråka ingrepp i marknaden. Men nyligen har deras doktorand Simcha Barkai rönt mycket stor uppmärksamhet för sin studie av hur USA:s sjunkande löneandel och investeringar hänger ihop med hur företagen idag kan öka skillnaden mellan tillverkningspris och försäljningspris och på så sätt göra större vinster. Simcha Barkai relaterar det här till den ökande marknadskoncentrationen i amerikanskt näringsliv.

Trots låga räntor ligger investeringar still

I Sverige är utvecklingen mer stabil. Löner, vinster och investeringar i kapital har inte ändrats särskilt dramatiskt de senaste 35 åren. Men med tanke på de låga räntorna som gjort kapital relativt billigt, så borde vi ha sett större investeringar och lägre vinster. Trots de låga räntorna ligger både vinster och investeringar relativt still.

Om Sverige haft en smygande utveckling av marknadskoncentration likt USA, så passar det mycket väl in för att förklara den svenska utvecklingen av hur löner, vinster och investeringar ligger still trots lägre räntor.

Är det därmed bara en tidsfråga innan den amerikanska debatten om monopol-ekonomin når Europa och Sverige?

Företag som kan sätta sina egna priser för att de dominerar marknaden, kan ta ut högre priser, därmed göra större vinster och lockas inte heller att investera tillräckligt.

I Europa investerar företagen idag lika mycket som före finanskrisen i reda pengar. Men i relation till BNP investeras det mindre idag, trots de låga räntorna som allt annat lika gör investeringar mer åtråvärda.

Är det därmed bara en tidsfråga innan den amerikanska debatten om monopol-ekonomin når Europa och Sverige?

Ja, här finns liknande tendenser att storföretagen växer sig allt större, samarbetar i karteller och därmed i högre utsträckning kan sätta priser.

Det är fler amerikaner som tror att chokladmjölk kommer från bruna kor än som omfattas av kollektivavtal

Men för lönesättning i Sverige har vi samtidigt helt andra institutioner än i USA, med starkare fackföreningar. Därför behöver vi inte på samma sätt som i USA oroa oss för en sänkt löneandel.

”Det är fler amerikaner som tror att chokladmjölk kommer från bruna kor än som omfattas av kollektivavtal” som den amerikanske fackledaren från SEIU, David Rolf, sade till Arbetsvärlden vid sitt besök i Sverige.

Däremot har vi samma problem som USA med historiskt låg produktivitetsutveckling och relativt räntan låga investeringar i nya maskiner och produktionssätt. Vi är visserligen en del av samma globala megatrend i mogna ekonomier, men mönstret överensstämmer förbluffande väl med vad vi kan förvänta oss ska ske vid en hög marknadskoncentration.

Även för jobbskapande och innovationsförmåga kan ökande marknadskoncentration komma att utgöra ett hinder. Vissa sektorers utbredda lobbyingarbete skulle också kunna ses som ett problem.

Därmed borde vi nog även här i Sverige göra gemensam sak med amerikanerna och börja ställa frågan om det inte är dags att bryta upp oligopolen. Att öka konkurrensen kan helt enkelt komma att bli en modefras även i Sverige.

4 Dec 2017
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.