Tjänstemannarörelsen ser stora behov av förbättrade möjligheter att bygga på med ny kompetens genom hela yrkeslivet, även genom kurser på universitet och högskola. Det innebär att tjänstemannafacken fäst blicken på att få fram ett mer flexibelt kursutbud som går att kombinera med arbetslivet.
Men utvecklingen tycks gå åt motsatt håll. Åtminstone om man tittar på de nya siffrorna Unionen beställt från Universitet- och högskolerådet.
Det visar sig att Antalet distanskurser på svenska lärosäten sjönk från 9 433 kurser läsåret 2010/2011 till 7 029 kurser läsåret 2017/2018. En minskning på 25 procent.
Martin Linder, Unionens ordförande, reagerar på utvecklingen:
Vi behöver förenkla, inte försvåra för yrkesverksamma att vidareutbilda sig
– Det är bisarrt att möjligheten till flexibla studier minskar på våra svenska lärosäten. Vi behöver förenkla, inte försvåra för yrkesverksamma att vidareutbilda sig och då behövs studieformer som går att kombinera med vardagslivet, säger han i en kommentar.
Topp och botten
Botten fem: lärosäten där antalet distanskurser minskat mest procentuellt
Lärosäte Förändring
1. KTH -87%
2. Blekinge tekniska högskola -77%
3. Högskolan Väst -73%
4. Örebro universitet -70%
5. Mittuniversitetet -60%
Topp fem: lärosäten med flest distanskurser
Lärosäte Antal
1. Högskolan Dalarna 1 125
2. Linnéuniversitetet 1 055
3. Umeå universitet 824
4. Högskolan i Gävle 572
5. Karlstads universitet 517
Källa: Unionen
Enligt en undersökning som Novus utfört på uppdrag av Unionen uppger nästan sju av tio yrkesverksamma tjänstemän att de skulle välja att studera på distans om de skulle vidareutbilda sig.
Fyra av tio vill kombinera distansutbildning med fysiska träffar. Och det är just högskola eller universitet som är populärast: mer än hälften skulle föredra högskola eller universitet framför andra alternativ.
Stort behov enligt TCO
Tjänstemännens centralorganisation, TCO, lät redan 2015 SCB genomföra en undersökning av behovet av kompetensutveckling hos tjänstemän.
Resultatet då visade att hela 44 procent av tjänstemännen mellan 30-55 år uppger att de kommer behöva kompetensutveckling eller vidareutbildning som de inte kan räkna med att få via arbetsgivaren inom ramen för arbetet.
Arbetsvärlden har tidigare skrivit om siffror från Universitetskanslerämbetet, UKÄ, som visar att studenter som enbart pluggar fristående kurser blir färre, både till antal och som andel av studentpopulationen.
Mellan läsåret 2007/08 och 2016/17 sjönk andelen studenter som enbart var registrerade på fristående kurser från 41 procent till 32 procent. I antal minskade de här studenterna från 155 800 till 130 100.