Med hjälp av individdata från militärens mönstringstest, som uppmäter kognitiva och sociala förmågor, har forskare vid IFAU kunnat undersöka vad som lönar sig mest: att vara smart eller att kunna handskas med folk.
– Vi har tittat på individers löner och resultat i mönstringen och kunnat följa hur deras löneutveckling och karriärutveckling sett ut, säger Björn Öckert, en av rapportförfattarna.
Sociala färdigheter ökar i betydelse för att få högre lön och för chanserna att bli chef
Från mönstringen har forskarna fått ett sammanvägt mått på kognitiva förmågor som baseras på fyra deltest ämnade att mäta logisk-deduktiv, verbal, spatial och teknisk förmåga. Ett motsvarande mått på sociala förmågor tas fram under mönstringen genom en psykologintervju som ska mäta sådant som social mognad, psykologisk energi och känslomässig stabilitet – en metod som infördes 1969 och varit oförändrad under studieperioden.
Sex huvudresultat
I rapporten understryker författarna sex huvudresultat:
1. Avkastningen på sociala förmågor ökade trendmässigt mellan 1992 och 2013; i privat sektor fördubblades avkastningen på social förmåga medan avkastningen på kognitiv förmåga i stort sett var konstant.
2. Avkastningen på sociala förmågor har stigit mest i den övre delen av lönefördelningen.
3.Avkastningen på social förmåga ökade framförallt mellan yrken snarare än mellan industrier och företag.
4. Arbetstagare med hög socialförmåga har i ökande utsträckning sorterats in i yrken med arbetsuppgifter som klassificeras som abstrakta, icke-rutinartade, möjliga att utlokalisera utomlands, och icke-automatiserbara. Resultaten tyder enigt forskarna på att efterfrågan på olika förmågor har förändrats inom yrken.
5. De yrken som uppvisar en större ökning av avkastning på social förmåga har i ökad utsträckning blivit yrken som också anställer fler personer med hög social förmåga. Forskarna menar att detta tyder på sortering på komparativa fördelar och att den ökande avkastningen främst drivs av efterfrågesidan.
6. I branscher och yrken där offshoring och IT-investeringar varit omfattande ser forskarna både en högre relativ avkastning på social förmåga och en ökad relativ användning av sociala förmågor.
Studien sträcker sig över perioden 1992–2013 och är, på grund av datan som finns tillgänglig från mönstringen, begränsad till män – men forskarna tror inte att fynden är könsspecifika utan att de beskriver en generell utveckling.
– Det vi ser är att sociala färdigheter ökar i betydelse för att få högre lön och för chanserna att bli chef – samtidigt som betydelsen av de kognitiva förmågorna ligger kvar på ungefär samma nivå eller till och med minskar. Den här trenden är särskilt utpräglad i privat sektor, säger Björn Öckert.
Under 1990-talet steg den lönemässiga avkastningen på social förmåga med 6–7 procentenheter, en utveckling som avstannade under 2000-talet. Samtidigt har avkastningen på kognitiva förmågor sjunkit under 2000-talet.
Ökat tryck på effektivisering
En tänkbar förklaring till att privat sektor uppvärderar sociala förmågor snabbare tror Björn Öckert kan handla om ett större tryck att effektivisera verksamheter, vilket kan utsätta de kognitiva förmågorna för större konkurrens från outsourcing och automatisering.
– Samtidigt kan man tänka sig att den här utvecklingen ställer större krav på sociala färdigheter så som förmågan att samordna arbetet, säger han.
Forskarna har också tittat på skillnader mellan tjänstemän och arbetare.
– Vikten av sociala förmågor har ökat mer för tjänstemän än för arbetare, men för båda grupper gick sociala förmågor om de kognitiva i betydelse för löneutvecklingen under 1990-talet, då mycket förändrades på svensk arbetsmarknad, säger Björn Öckert.
Teknikutvecklingen kan ta över allt fler komplicerade kognitiva arbetsuppgifter
En betydande utveckling gäller vad som förbättrar chanserna att bli chef. Där har vikten av kognitiva förmågor dalat.
– Samtidigt som social förmåga har fått större påverkan på chanserna att bli chef, har goda kognitiva förmågor nästan ingen påverkan alls längre. Det är också så att de sociala förmågorna varit viktigare för chanserna att bli chef under hela undersökningsperioden, säger Björn Öckert.
Kommer utvecklingen vi ser i privat sektor slå igenom i offentlig sektor också?
– Vi har inte tittat på den offentliga sektorn direkt, utan vi har tittat på hela arbetsmarknaden och privat sektor. Men ja, privat sektor smittar av sig på offentlig sektor på många sätt, inte minst genom vilken arbetskraft som blir tillgänglig att anställa i offentlig sektor, säger Björn Öckert.
Tror ni att den här utvecklingen i värderingen av sociala och kognitiva förmågor kommer fortsätta?
– Det är svårt att säga vad som händer i framtiden. Men det finns ett antal studier från andra länder som pekar på en liknande utveckling, nämligen att utbildning börjar ge lite sämre avkastning i arbetslivet. Det kan ha att göra med samma trend, det vill säga att teknikutvecklingen kan ta över allt fler komplicerade kognitiva arbetsuppgifter, säger Björn Öckert.