Sverige är fortfarande kvar i en högkonjunktur just nu, om man ser på arbetsmarknaden. Resursutnyttjandet är enligt Arbetsförmedlingen historiskt högt i näringslivet. Arbetskraftsbristen är fortfarande stor eller mycket stor inom många yrkesområden, och jobbtillväxten i år beräknas bli högt med ytterligare 85 000 sysselsatta, ett resultat som Arbetsförmedlingen har reviderat uppåt under året.
Inom industrin spås sysselsättningen minska redan nästa år med 4 000 personer, en fingervisning om att konjunkturen är på väg att kylas ner
Men nu har högkonjunkturen planat ut: Arbetsförmedlingen räknar i sin prognos för de kommande åren med att även om tillväxten av nya jobb fortsatt är hög de två kommande åren – med 65 000 nästa år och 46 000 år 2020 – så mattas den av i snabb takt. Byggsektorn ökar sysselsättningen 2019 men spås dra ner från 2020. Inom industrin spås sysselsättningen minska redan nästa år med 4 000 personer, en fingervisning om att konjunkturen är på väg att kylas ner.

Håkan Gustavsson, prognoschef på Arbetsförmedlingen. Arkivbild.
Foto: Marko Säävälä/TT
– Vi ser redan i år en svagare ökning av jobben i industrin, och 2019 ett minus i antalet industrijobb, och ännu lite mer minus 2020. Vi står just nu i en brytpunkt, när vi går in i ett nytt år med minustal för industrin 2019, säger Arbetsförmedlingens prognoschef Håkan Gustavsson till Arbetsvärlden.
Bemanningsföretag påverkas tidigt
Vändningen i industrin beror främst på en förändrad konjunktur på Sveriges viktigaste exportmarknad, euroområdet. Och där har Arbetsförmedlingen tvingats revidera ner mer positiva prognoser från i våras.
– Drivkrafterna i världsekonomin har ändrats lite under 2018 – det har gått ganska fort, berättar Håkan Gustavsson. I våras var den allmänna bilden att allt är bra, och alla växte synkroniserat. Det där har dragits isär under loppet av våren, förstärkts under sommaren och tilltagit ytterligare under hösten.
Det här får konsekvenser även för transportsektorn och underleverantörer. Men också för konsulter och bemanningsbranschen.
– Det är det första dragspelet som industriföretagen använder. Bemanningsföretagen har svarat för rätt stora delar av jobbtillväxten, mer än vad allmänheten har vetat, och mer än vad som syns i debatten, säger Håkan Gustavsson.
Innebär det att det är jobb som också kan försvinna snabbt?
– Ja. Konjunkturen dämpas lite 2019, men från ett väldigt högt läge, och ytterligare mer en bit in på 2020. Men bemanningsföretagen är det första dragspelet.
I offentlig sektor ser vi att man fortsätter att sänka kraven, framför allt vad gäller erfarenhet men även utbildning
Medan mellan 30 och 45 procent av de privata arbetsgivarna i Arbetsförmedlingens intervjuer anger arbetskraftsbrist, är motsvarande andel i kommuner och landsting från 65 procent i kommuner till nära 80 procent i landsting. Och här är svårigheterna att hitta rätt kompetens en viktig orsak till att jobbtillväxten mattas av. 55 procent av arbetsgivarna inom skolan anger också att de har sänkt kraven på utbildning i samband med rekryteringar.
– I offentlig sektor ser vi att man fortsätter att sänka kraven, framför allt vad gäller erfarenhet men även utbildning. Man rekryterar kompletterande yrkesgrupper, som vårdbiträden och lärarassistenter, och helt nya yrkeskategorier. Men också obehöriga lärare, som undervisar men som inte sätter betyg.
Digitaliseringen syns i varsel
Nu syns också tecken på strukturella förändringar på arbetsmarknaden, framför allt på grund av digitaliseringen.
– De kommer gradvis, vi ser det i vissa varsel som kommer. De är på jättelåga nivåer, men vi ser strukturorsakerna bakom eftersom det inte är där man varslar traditionellt. Arbetsgivare pratar också om att man anpassar sig efter det nya. Handel har varit tydlig om det här, som bransch, där e-handel blir det nya normala.
– Teknisk utveckling är ju i grunden positiv, men det kommer att vara andra grupper som rekryteras, konstaterar Håkan Gustavsson.
För de som har haft draghjälp av en mycket hög konjunktur blir dörrarna in på arbetsmarknaden lite färre.
Om konjunkturen samtidigt viker nedåt kommer de tydligaste effekterna bli att de med kort utbildning får det svårare att ta sig in på arbetsmarknaden.
– De som har haft draghjälp av en mycket hög konjunktur och en mycket stark och långvarig efterfrågan på arbetskraft – för dem blir dörrarna in på arbetsmarknaden lite färre.
Andelen långtidsarbetslösa har sjunkit stadigt under de senaste åtta åren, från 430 000 personer år 2010 till 339 000 tredje kvartalet 2018. Men nu finns återigen enligt Arbetsförmedlingens bedömningar risk för att den gruppen ska öka igen.
Efterlyser fler utbildningsreformer

Arbetsförmedlingens gd Mikael Sjöberg. Foto: Marko Säävälä / TT
Bristen på utbildning är den viktigaste frågan för matchningen på arbetsmarknaden, säger Mikael Sjöberg, generaldirektör för Arbetsförmedlingen, till Arbetsvärlden.
Myndigheten kritiseras just nu från många håll för att dåliga resultat ger dålig matchning på arbetsmarknaden. Moderaternas och Kristdemokraternas budgetreservation röstades igenom av riksdagen under onsdagen och innebär, om den kommer att stå fast under 2019, stora neddragningar av både Arbetsförmedlingen som sådan och olika arbetsmarknadspolitiska program.
Problemen handlar i stället om kompetensgapet mellan de som söker jobb och de lediga platserna.
På Arbetsvärldens fråga hur generaldirektören ställer sig till kritiken, svarar han att han inte har synpunkter på att politikerna har olika uppfattningar om Arbetsförmedlingen.
– Men risken är att politikerna nu fokuserar på helt fel saker – om de vill förbättra matchningen. Man ska inte tro att man löser grundläggande matchningsproblem genom att skära ner oss, de problemen handlar i stället om kompetensgapet mellan de som söker jobb och de lediga platserna.
– Vill man verkligen förbättra matchningen, då är det utbildningsreformer som behövs.
Under de senaste åren har antalet utbildningsplatser ökat kraftigt, bland annat i vuxenutbildningen. Men enligt Mikael Sjöberg dras den utbyggnaden med olika problem, bland annat med missmatchning på grund av att kommuner gärna startar billiga utbildningar, ofta samma utbildningar som grannkommunerna, men låter bli att starta dyrare yrkesutbildningar där arbetskraftsbristen är tydligare.