En av förra årets meme-hits var filmklippet med Alfons Åberg. Ni vet den som inleds ”Det här är Alfons. Han är jäävligt grisch. För han har mewat hela morgonen.” I översättning alltså: ”Det här är Alfons Åberg. Han är jäävligt brattig. För han har lagt tungan mot gommen för att få en skarpare käklinje så att han ska se attraktiv ut i sina inlägg i sociala medier.”
Anledningen till Alfons Åbergs looksmaxing är att han ska ha en dejt med Smilla. (Av någon outgrundlig anledning på Lion bar.) Han ”ska bara” edga först, det vill säga att skjuta upp orgasm för maximal njutning.
Kvinnor i mer ojämlika samhällen uppskattar klassiskt manliga anletsdrag som ett kraftigt käkparti.
Det som kanske var tänkt som ett skämt om ny slang kom att influeras av manosfären, den del av internet där män genom självhjälp ska återupprätta sin rätta överhöghet över kvinnan. Den mest träffsäkra humorn, eller i alla fall receptet på Youtubeframgång, var att göra Alfons Åberg till Andrew Tate. Kontot bakom memet kallar sig ”Personlig framgång”.
Ungdomar kände igen sig. Det viktigaste livsmålet för dem enligt Ungdomsbarometern är att bli rika. Att ha wealth. Och en del av framgången är att se bra ut. Gymnasieprogram och universitetsutbildningar om ekonomi och juridik svämmar över av ansökningar. Unga kvinnor belånar sig för att looksmaxa – som en investering.
Naturligtvis har unga gjort en helt korrekt analys av samhället. I boken ”Den inre ojämlikheten” redogör epidemiologerna Richard Wilkinson och Kate Pickett för hur mer ojämlika samhällen blir besatta av status. Och av utseende. Status blir ditt sätt att visa framgång i en alltmer divergerande samhällsstruktur.
Och studier visar att kvinnor i mer ojämlika samhällen i högre grad uppskattar klassiskt manliga anletsdrag som ett kraftigt käkparti. Att, liksom Alfons Åberg, mewa är alltså vetenskapligt bevisat framgångsrikt.
Samtidigt kämpar politiker och vuxenvärld för att fler ska välja praktiska program på gymnasiet. Vad är det för fel på en stabil arbetarlön som rörmokare eller undersköterska, säger de. Ungdomarna skrattar åt idealismen och skriver in sig på juristlinjen.
När ojämlikheten exploderar söker vi en riktig man.
Genom att mewa ska du bygga ett muskligare käkparti. En person som förstått värdet av ett sådant är Donald Trump. Hans ministerrekryteringar är idel män med kraftiga hakor som går genom teverutan. Tänk Pete Hegseth, Mehmet Oz eller Matt Gaetz.
Narcissisten Donald Trump själv är knappast främmande för begreppet looksmaxing. Högerradikala väljare har alltid varit svaga för ”den framgångsrike affärsmannen”. Tänk Berlusconis bländvita leende. När unga män övergivit jämställda värderingar i jakten på ett fetare käkparti har idealet exploderat.
På det här sättet smälter bildskönhet, en självhjälpskultur inom manosfären, den senaste slangen och högerradikal framgångsteologi samman.
Politiken är nedströms från kulturen brukar det heta. Men kulturen är också nedströms från ekonomin. När ojämlikheten exploderar söker vi en riktig man.
Den framväxande ojämlikheten där outbildade män halkat efter, industrier givit vika för tjänster, tillsammans med de ständiga ekonomiska kriserna där banker gått oskadda (90-talets fastighetskrasch, dotcombubblan, finanskrisen 2007-2008, inflationschocken 2022) har skapat besvikna och arga befolkningar. Och argast är männen.
Lösningen har blivit en kultur som hyllar mewing. Därför är Alfonsklippet så roligt. Och oroande.