Företaget Gothenburg Roro Terminals (GRT) som driver Göteborgs hamns roroterminal har väckt uppmärksamhet genom att polisanmäla och varsla Hamnarbetarförbundets vice ordförande Erik Helgeson om uppsägning.
Företaget anser att han bryter mot säkerhetsskyddslagen genom att med öppna källor ha kartlagt vilka bolag som exporterar och importerar krigsmateriel till och från Israel. Och dessutom berättat om detta för en journalist, vilket skulle utgöra ”brott mot tystnadsplikt”. Polisanmälan har avskrivits av såväl Polisen som Justitiekanslern.
Säkerhetsklassning fungerar i praktiken som en täckmantel.
Till Sveriges Radio uppger GRT att bolaget ”bedömer att den anställde inte längre kan antas vara lojal mot de intressen som skyddas i säkerhetsskyddslagen och i övrigt pålitlig från säkerhetssynpunkt.”
Exakt den formuleringen återfinns i säkerhetsskyddslagens tredje kapitel, paragraf två. Paragrafen formulerar syftet med en säkerhetsprövning för en säkerhetsklassad tjänst.
Men enligt uppgift till Arbetsvärlden har Erik Helgeson varken genomgått sådan prövning eller har en sådan tjänst.
Även om vi inte vet exakt alla detaljer bakom uppsägningen så framstår det lätt för en utomstående som att GRT i efterhand försöker hävda att tjänsten egentligen borde vara säkerhetsklassad. För säkerhetsklassning fungerar i praktiken som en täckmantel för att kunna hindra till exempel fackliga anställda från att utföra för arbetsgivaren obekväma, men helt lagliga, handlingar på arbetsplatsen. Som att blockera krigsmateriel till och från Israel i det här fallet.
Vi behöver inte arbetsgivare som försöker skapa säkerhetsklassade tjänster bakvägen.
Arbetsvärlden har vid upprepade tillfällen skrivit just om hur säkerhetsklassning kommer i konflikt med rätten att organisera sig fackligt: Ett fackligt ombud som kuggats i en hemlig säkerhetsprövning, ett skyddsombud som fått sin säkerhetsklassning återtagen.
Fackförbundet ST:s jurist Joakim Lindqvist menar att säkerhetsavdelningars bedömningar sällan ifrågasätts, trots att de kommer i konflikt med rätten att organisera sig fackligt.
Det finns exempel på att arbetsgivaren missbrukar säkerhetsklassning enligt Lindqvist.
– Jag har sett hur löst skvaller legat till grund för nekande. Utan insyn, och utan möjlighet att överpröva, ökar risken för godtyckliga beslut grundande i personliga motsättningar eller för att man helt enkelt inte gillar facket och vill minska dess inflytande. Det finns ett utrymme för maktmissbruk som inte ska finnas, har han sagt till Arbetsvärlden.
Det är problem nog att säkerhetsklassningar är hemliga utredningar som inte kan överklagas. Vi behöver inte dessutom arbetsgivare som försöker skapa säkerhetsklassade tjänster bakvägen.