När det hände var den kvinnliga polisen aspirant. Hon kallades till den regelmässiga säkerhetsprövningsintervjun. Den måste hon klara för att få jobba som polis.
Tre månader senare, april 2021, kallas hon till en kompletterande intervju. Hon ber då om att få ta med sig ett fackligt ombud, en självklar grundlagsstadgad rättighet i de flesta fall, men får nej från polisens säkerhetsavdelning.
Väl i intervjun ställer de två intervjuarna från säkerhetsavdelning, enligt kvinnan, frågor om varför hon är lättklädd i sociala medier. De frågar om hon var berusad vid det tillfälle då hon överfallsvåldtogs på campusområdet och de fäller kommentarer om hennes kropp. Hon får också, enligt egen uppgift, frågan om hennes egen erfarenhet av våldtäkt skulle kunna leda till svårigheter att vara opartisk i utredning av liknande brott.
Polisen nekar henne sedan säkerhetsklassning och hon går miste om sin anställning.
Men sedan omprövas beslutet och sedan 2021 arbetar hon som polis. Enligt polisfacket som via sin förhandlingsorganisation OFR/p tagit frågan till Arbetsdomstolen, har Polismyndigheten inte bara kränkt hennes föreningsrätt utan också utsatt henne för könsdiskriminering, men domstolen friar.
– Det är en demokratifråga att få organisera sig. Hon hade behövt det, säger Henric Ask jurist på LO/TCO Rättskydd, som företrätt polisfacket i Arbetsdomstolen.
I domstolen framförde den fackliga sidan, via ombudet från LO/TCO Rättsskydd att Polismyndigheten kränkte hennes föreningsrätt vid två tillfällen. Först genom att i telefon neka facket deltagande och sedan även under själva intervjun. För detta och för de könsdiskriminerande frågorna begärdes skadestånd på sammanlagt 300 000 kronor i skadestånd till kvinnan och 150 000 kronor till hennes fackförening.
– Medbestämmandelagen säger att vi har rätt att organisera oss i en fackförening utan hinder från arbetsgivaren. Här ville medlemmen utnyttja den rätten och någon säger ”det får du inte”. Organisationsfriheten är något som den fackliga organisationen värnar och och inte accepterar att den kränks, säger Henric Ask.
”Inte riktat mot facket”
På de anklagades bänk satt Staten såsom ansvarig för Polismyndigheten, företrädd av Arbetsgivarverket, som i sin tur företrädde Polismyndigheten. Arbetsgivarverket framförde att kvinnan inte nekats ta med facklig förtroendeman, men kan ha nekats att ta med någon överhuvudtaget. Det i sin tur är inte föreningskränkande utan en del av de rutiner polismyndigheten har för säkerhetsprövningsintervjuer och som motiveras av att hemligheter kan framkomma. Resonemanget vann framgång.
– Det var rätt väntat måste jag säga. Det var inte någon av oss som blev förvånade. Vi trodde det skulle gå så här. Vi tycker att det var en välskriven och bra dom, säger Lars Åström, arbetsrättsjurist på Arbetsgivarverket.
Krävs både åtgärd och syfte för att dömas
Rätten att organisera sig och verka för sin fackförening är grundlagstadgad, inskriven i Medbestämmandelagen, MBL, och en rättighet som Sverige förbundit sig att värna genom både europeiska och internationella konventioner. Ett brott mot detta utgör, enligt MBL, en föreningsrättskränkning. För att en arbetsgivare, och för all del en facklig part, ska kunna dömas krävs en tydlig föreningskränkande åtgärd och ett sådant syfte. Men medan rätten konstaterar att nekandet av facklig representation utgör en hindrande åtgärd går de på Statens linje när det gäller syftet.
I domen skriver Arbetsdomstolen att motivet bakom att inte tillåta ”någon utomstående att närvara” är polismyndighetens egna rutiner för att få så ”bra kvalitet som möjligt”. Åtgärden, om än hindrande, har inte haft till syfte att förmå kvinnan att inte utnyttja sin föreningsrätt.
”Beskeden om att [kvinnan] inte fick ha med sig en facklig förtroendeman motiverades med Polismyndighetens rutiner och syn på hur säkerhetsprövningar bäst genomfördes snarare än med ett föreningsrättskränkande syfte.”, skriver Arbetsdomstolen i domen.
”Trumfar polisens rutiner Regeringsformen?”
Men det är inte en hållning som Henric Ask köper, trots förlusten. Han vänder sig kraftigt emot resonemanget att det ska räcka med att ha en generell rutin för att sätta föreningsrätten ur spel.
– Vi ansåg att myndigheten verkade göra gällande att rutiner och praxis skulle övertrumfa Medbestämmandelagen, Regeringsformen, Europakonventionen och så vidare. Konsekvensen är att om man har sådana rutiner så är det okej att kränka föreningsrätten. I vilka situationer får man då ha med sig en fackliga företrädare?, säger han.
Att facket i både Arbetsgivarverkets talan och i domslutet är att betrakta som vilken utomstående som helst är något som får skarp kritik av arbetsrättsforskaren Niklas Selberg. Läs mer om kritiken här.
Domstolen anser henne trovärdig, men Polismyndigheten säger något annat.
Inte könsdiskriminering
Arbetsdomstolen underkänner också fackets talan om könsdiskriminering. I domstolen nekar Arbetsgivarverket till att de frågor som kvinnan vittnat om skulle ha ställts. Inga frågor som inte skulle kunna ställas till en man har ställts, anför ombudet. De två personerna från polisen säkerhetsavdelning som genomförde intervjun nekar. Ord står mot ord, frågan blir aldrig klarlagd.
– Det visar i sig vad som är problematiskt med att man inte får ha med sig en facklig företrädare. Domstolen anser henne trovärdig, men Polismyndigheten säger något annat. Hade hon haft en facklig företrädare med sig hade denna kunnat lämna sin version. Men det fick hon inte, säger Henric Ask.
”Facket är utomstående”
Arbetsvärlden har sökt Polismyndigheten, bland annat för att ställa frågan kring hur de själva väger föreningsrätten mot sina egna rutiner, men de har inte återkommit trots flera uppmaningar. Av den i domen återgivna hållningen framgår dock att grundinställningen från myndigheten är att ingen föreningsrättskränkning skett.
– Just vad gäller säkerhetskyddsverksamhet är facket utomstående. Bedömningen om hon klarar säkerhetsprövningen är inte en arbetsrättslig fråga utan en säkerhetskyddsrättslig fråga. Då är inte facket en naturlig part. MBL är inte tillämplig i den situationen. Det konstaterade också domstolen, säger Lars Åström.
Visar inte det faktum att ord kom att stå mot ord att polisaspiranten hade behövt ett fackligt ombud?
– Nej, det hade inte varit bättre. Situationen i en sådan säkerhetsprövningsintervju blir inte bättre om det kommer in någon extern. Vår inställning är precis densamma som Polismyndighetens, säger Lars Åström.
Fler fall av konflikt vid säkerhetsklassning
Det nu avgjorda fallet är inte det enda exemplet på när säkerhetsklassning kommer i konflikt med föreningsrätten. Arbetsvärlden har tidigare rapporterat om hur ett valt fackligt ombud från Tull-Kust kuggats i säkerhetsprövningen och därmed inte kan utföra uppdraget.
Men Henric Ask driver också ytterligare ett fall nu som nått Hovrätten för västra Sverige. Målet rör ett skyddsombud på kärnkraftverket Ringhals som nekats säkerhetsklassning.
– Vår uppfattning är att han är ett duktigt och aktivt skyddsombud, men Ringhals återkallar hans säkerhetsklassning. Tingsrätten delade inte vår uppfattning att det var ett hindrande av skyddsombud. Därför har vi överklagat till Hovrätten, säger han.