Johan Pehrson: ”Det krävs empati”

Det tar exakt 153 dagar. När Arbetsvärlden så får träffa Sveriges nya arbetsmarknadsminister Johan Pehrson hinner han prata med oss i 23 minuter. Sedan ska han springa vidare till Arbetsförmedlingen i Kista. 

Vi slår oss ner i det lilla rummet innanför Finansdepartementets entré, efter att vid vattenkranen hunnit diskutera 50-årsfördelsedagsfiranden.

Hans eget, för fyra år sedan, före pandemin. Mitt, vid intervjutillfället snart förestående. Ett ”det kan inte vara sant!” hinner undslippa honom.

Han har gjort sig känd för en skämtsam jargong som ibland går hem, ibland inte. 

Valde själv Arbetsmarknadsdepartementet

Han börjar med att svara att han valde arbetsmarknadsministerposten själv. 

– Det är förmånen när man är partiledare. När det stod klart att jag inte skulle bli statsminister den här gången så valde jag med stor glädje det departement som totalt hanterar 89 miljarder som vi tar in från Sveriges sjuksköterskor, poliser och lärare i skatt för att få arbetsmarknaden att fungera bättre.

Han hamnade i blåsväder direkt.

I Tidöavtalet stod det att det nya omställningsstödet ”ska förvaltas på så sätt att det används till utbildningar med hög efterfrågan på arbetsmarknaden”.

Det uppstod genast förvirring kring vad det innebar och senare har han sagt till Arbetsvärlden att det har funnits oro för att omställningsstudiestödet används på slutet av utbildningen för att göra klart reguljära studier.

– Det är viktigt att vi måste vara beredda att styra. Fri akademi är fantastiskt, men när man skickar in pengar till högre utbildning och gymnasium och vuxenutbildning så ska de gå mot där det finns jobb, svarade han efter en pressträff i början av februari. 

Vi måste fokusera

Johan Pehrson (L), arbetsmarknadsminister

Han sa då att han träffat såväl välfärdsföretag som kommuner och industri som behöver anställa fler personer med rätt utbildning.

– Vi måste fokusera. 

Förutsättningar för livslångt lärande

Men i övrigt har han duckat för våra frågor och det är alltså inte förrän nu, i slutet av mars, vi får träffa honom i regeringskansliet. Han pratar stolt om parternas överenskommelse och omställningsstudiestödet och menar att hans europeiska kollegor är avundsjuka.

– Det är ju en fantastisk verksamhet som fullt utbyggt kommer omfatta tio miljarder och se till att 44 000 personer per år kan ställa om mitt i livet.

Han tar exemplet om ett vårdbiträde vill bli undersköterska. Eller om en undersköterska vill bli sjuksköterska. Eller för den delen en sjuksköterska som vill utbilda sig till specialistsjuksköterska. Men det ska också gå att byta bransch helt.

– Om man vill byta spår och kanske bli fastighetsförvaltare, så finns alla förutsättningar i världen att göra det nu i Sverige. Det livslånga lärandet kan nu bli en möjlighet och det där är ju väldigt mycket tack vare kloka parter både på arbetsgivarsidan och arbetstagarsidan.

I stället för att träffa journalister som vill ställa egna frågor har han poserat inför pressen när han praktiserat som pizzabagare. 

– Det är roligt att jobba med de här frågorna, jag kan besöka Sveriges samtliga arbetsplatser. Oavsett om det är en flygflottilj som har JAS-piloter så är det brist på dem och om jag besöker MTR så har de brist på lokförare.

Lärare vill man ha, och sjuksköterskor

Johan Pehrson

Nyligen besökte han försvarsindustrin i Karlskoga.

– Svenska kanonrör är ju en angelägenhet för hela Europa just nu, även om de levererar saker som per definition är tråkiga, men det är det ju att utbilda poliser och militärer och socialtjänst också, de kanske inte skulle behövas. 

Han funderar vidare kring jobben på svensk arbetsmarknad.

– Lärare vill man ha, och sjuksköterskor. Försvarsindustrin är ju jätteviktig, men jag vet ju att alla jobb är viktiga. Man behöver både ha pizzerior som fungerar och andra jobb i serviceindustrin. Turismen och besöksnäringen är ju jätteviktig.

En fördjupad insikt om hur viktiga parterna är

– Men långsiktigt handlar vårt välstånd om att vi ligger högt upp i näringskedjan, det som är forskningstungt. Jag kommer besöka många, både mer enklare jobb, och arbetsplatser där man har betydligt mer kunskaper i matematik än vad jag har.

Vad vet du nu som du inte visste när du började med det här jobbet?

– Jag har hållit på med politik så länge så jag visste väl ändå det mesta, men tycker att man fått en förstärkt och än mer fördjupad insikt om hur viktiga parterna är.

Det ska vara relativt enkelt att starta bolag

Johan Pehrson

Det märks bland annat i kontrasten när han pratar med sina europeiska kollegor. 

– Ibland har de svårt att ta till sig att vi inte vill ha några minimilönedirektiv eller för detaljerade plattformsdirektiv. 

– Men vi i Sverige kan leverera. Det bygger mycket på den anda som finns i Sverige där jag inte blandar mig i lönerörelsen. Och kör det ihop sig har vi ett Medlingsinstitut.

Du pratar ofta om hårdare krav på individen, att införa ett bidragstak och återinföra arbetslinjen. Men behövs det också hårdare krav på företagen?

– Det ska vara relativt enkelt att starta bolag, men man får inte öppna fältet fritt så att man bara samlar ihop några bankdosor och skaffar alla möjliga samordningsnummer och bolag och så kör man på och så lurar man folk, antingen det är organiserat med mobiltelefonbedrägerier och moms, eller med lönebidrag eller andra stöd. 

Han lyfter satsningen mot arbetslivskriminalitet som den förra regeringen startade som fortsätter nu, och nämner, som så många före honom, att se över möjligheten på att lätta på sekretessen mellan myndigheter. 

– Det är provocerande när man ser människor utnyttja system och framför allt när man ser människor utnyttja andra människor.

Men kan man också tänka sig ett bidragstak för företag?

– Ett företag ska ju bygga på en affärsidé som är hållbar. Sedan uppmuntrar jag företag och organisationer i den ideella sektorn att hjälpa människor med den värdighet som finns i att ha ett eget arbete om man kan att ha en person som får lönebidrag en tid och därmed slutar på Samhall och kommer ut på en ordinarie arbetsplats.  

Arbetsförmedlingen vill ha lugn och ro

– Jag är inte främmande för att ställa krav på företag. De ska sköta sig, följa sina tillstånd och svensk lagstiftning, göra rätt för sig och betala sina skatter. Men det är också tufft att vara företagare.

När vi nu skiljs åt om några minuter ska du vidare till Arbetsförmedlingen. Vad säger de att de behöver?

– De säger väldigt ofta att de vill ha lite lugn och ro och veta vad som gäller framöver. Jag tycker vi har presenterat det, dels i vår budget, den visar på 7,5 respektive 7,2 och 7,3 miljarder framöver. Det ska räcka. Men vi är beredda ifall konjunkturen snabbt försämras. Då ska de kunna hantera garantierna tillsammans med kompletterande aktörer.

Han sätter också stort hopp till de nya etableringsjobben, som kommit till genom en uppgörelse mellan parterna.

– Det gäller bara att få in det i lagstiftningen, det är ju lite krångligt. Framför allt är våra medarbetare här på departementet noga med att det ska bli lagligt. Jag fick en bra överenskommelse, sedan är jag glad att parterna är otåliga.

Om du själv skulle få omställningsstudiestöd, vad skulle du välja för utbildning då? 

– Jag skulle kunna tänka mig att utbilda mig till hantverkare och jobba med el, rörmokeri, eller byggservice. Att möta människor eller lösa människors problem med ett leende.

– Jag har själv använt mig av de tjänsterna privat och blir så glad när det är konstruktiva, duktiga människor som bygger ett plank eller river ett plank, eller byter ut alla kranar eller vad det är som droppar. Det är en glädje i det. Och så kan man starta eget också.

Startade eget bolag när han blev minister

Du har själv ett bolag, Nazareus AB, som du startade när du blev minister. Vad ska du ha det till? 

– Jag var tvungen att lämna det aktiva företag jag var delägare i med investeringar i ett stort antal bolag och när jag löste ut det och sålde så har jag parkerat det i ett vilande bolag. Den dag jag inte är minister längre kan jag ta upp det. Jag tror att man kan jobba länge och nu kämpar vi i Sverige till skillnad mot i Frankrike för hur vi ska kunna jobba till 69. Det är trist att man när man blir 69 ska bli skild från jobbet.

Han nämner sin tidigare kollega, folkpartisten Barbro Westerholm, som gick bort 89 år gammal bara ett par dagar innan vi träffas.   

– Hon levde livet hela livet. Hon visade hur man kan bidra och kämpa för det man tror på. 

Nu är det ju inte bara du som bestämmer det, men hur länge har du tänkt vara minister?

– Jag är så glad om jag får fortsätta den här mandatperioden, om vi kan återinföra arbetslinjen.

Vad tänker du om AI? Vi lät ju ChatGPT träda in i ditt ställe, när den här intervjun dröjde. Skulle man kunna byta ut dig mot en AI?

– Det tror jag verkligen inte. Det krävs empati för de människor som behöver ha stöd via Arbetsmarknadsdepartementets insatser.  

**

”Fett att vara arbetslös”

Bara några dagar innan den här artikeln publiceras trendar Johan Pehrson på Twitter.

Orden: ”Inga SJ-tåg mellan Skåne och Göteborg i sommar. Det är helt sjukt faktiskt. Hundratusentals arbetslösa. Ändå går inte tågen på grund av lokförarbrist. Med regeringens politik kommer det inte vara lika fett att vara arbetslös. Bidragsreform. Utbildningslinje. Arbetslinje. Punkt.” har upprört många. Liksom hans tweets där han svarar personer som är ledsna över att inte kunna åka tåg i sommar med en länk till Arbetsförmedlingens sida om hur det är att jobba som lokförare och kommentaren ”Köra själv?”

De som reagerar på hans ordval undrar om han vet hur det är att vara arbetslös och om regeringen inte har något ansvar alls för att se till att det finns utbildningsplatser för lokförare och pengar till tågunderhåll. TCO:s ordförande Therese Svanström tycker att han borde praoa som arbetslös nästa gång.

Till Aftonbladet svarar Johan Pehrson i ett mejl att han blir förvånad över reaktionerna och att det är viktigt att återupprätta arbetslinjen.

– Det behövs både krav och möjligheter för att lösa kompetensbristen. Krav på att arbetslösa ska ta lediga jobb och flytta dit jobben finns.

Efter debatten om inlägget på Twitter skrev Johan Pehrson en debattartikel på Expressen där han upprepade budskapet om att återinföra arbetslinjen och att de som fuskar eller ”vägrar att söka vettiga jobb” inte kommer få det lika ”fett” i framtiden.