Paulina Brandberg – ”Rut är en viktig jämställdhetsåtgärd” 

Till skillnad från sin parhäst Johan Pehrson ställer jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg gärna upp på en intervju med Arbetsvärlden. 

– Jag är med och styr landet. Jag måste vara så öppen som jag kan, det är viktigt att vi kan bli granskade.

Att hon gärna skulle vilja kunna säga mer märks flera gånger under den timme vi får låna henne i riksdagshuset. En miljö, som till skillnad från hennes kollegor, är ny för henne.

– Första gången jag deltog i en interpellationsdebatt, där riksdagsledamöter kan ställa frågor till statsråden, hade jag inte klart för mig hur en sådan går till.

Men hon säger att hon har fått bra stöd från andra statsrådskollegor och att det är bra stämning på jobbet. 

– Jag har kunnat ställa dumma frågor. 

Hade inte klart för mig hur en interpellationsdebatt fungerar

Paulina Brandberg, jämställdhetsminister

Hon är juristen som klev fram i rampljuset och började delta i samhällsdebatten och skriva debattartiklar om vad hon tycker behöver ändras i svensk lagstiftning.

För det blev hon förra året utnämnd till Årets svensk av tidningen Fokus.

Hur har det påverkat dig?

– Jag blev glad. Jag tog en risk när jag gav mig ut i debatten. Som åklagare måste jag förhålla mig till objektiviteten. Jag hade mycket tankar kring hur det skulle uppfattas och motiveringen till utmärkelsen var att det har stärkt förtroendet för statsmakten. Det var ett kvitto på att jag hade fattat ett bra beslut. 

Nu är hon jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister i den nya regeringen.

Kan inte längre säga allt hon tycker

Den största omställningen är att inte kunna säga allting hon tycker. 

– Jag har tidigare varit ute i debatten som en fri debattör och det är klart att det blir en stor skillnad när jag nu pratar för hela regeringen.

Hon är ansvarig för Arbetsmiljöverket, som hamnat i hetluften efter en ny tolkning av lagen att skyddsombud inte ska få företräda enskilda individer. Ett beslut de dock backade ifrån, några dagar efter att Arbetsvärlden träffade Paulina Brandberg. 

– Skyddsombuden har en jätteviktig roll i det löpande arbetsmiljöarbetet och jag tycker att det är väldigt viktigt att följa och se till så att det fungerar. Frågan om individärenden är en tolkning utifrån hur Arbetsmiljöverket uppfattar sin roll. Men jag kommer följa detta noga så att jag ser till att det fungerar.

Så skrattar hon.

– Jag vet att det är ett luddigt svar. 

Men blir lite allvarligare. 

– Jag är inte där att jag kan säga att ”det här kommer vi att ändra eller att vi ska ha det som vi har det”.  Skyddsombuden har en viktig funktion, det är viktigt att de har förutsättningar att bedriva ett effektivt arbete.

Och en liten suck.

– Som minister kan man inte sätta ner foten förrän man satt ner foten. 

Ny generaldirektör till Arbetsmiljöverket

I höst kommer hon att rekrytera en ny generaldirektör till Arbetsmiljöverket när den nuvarande generaldirektören Erna Zelmin går i pension. Hon säger att man kommer att påbörjar arbetet i god tid.

– Det är en jätteviktig myndighet. Vi har stora problem med arbetsmiljön. Vi har folk som dör och skadas på jobbet, ofta män och folk som dör och skadas av jobbet, oftare kvinnor, som blir långtidssjukskrivna och utbrända. 

Som åklagare vid riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet har hon sett mycket av det hon kallar ”ett skuggsamhälle på den svenska arbetsmarknaden”. 

Vi får inte hamna i en situation där seriösa företag inte överlever för att det blir en konkurrensnackdel

– Vi ser människohandel, som trafficking för sexuella ändamål och människoexploatering på arbetsmarknaden. Vi har sett hur framför allt vissa specifika branscher är extra drabbade av detta att människor oftast från andra länder utnyttjas under närmast slavliknande förhållanden.

– Vi får inte hamna i en situation där seriösa företag inte överlever för att det blir en konkurrensnackdel. Det riskerar att skapa en oerhört skev konkurrens. Ett gediget arbetsmiljöarbete och säkerhetsarbete kostar pengar.

Men Ekobrottsmyndigheten lägger ju ner 87,3 procent av sina ärenden? Detta trots att de flesta är anmälningar från Skatteverket eller konkursförvaltare och det alltså redan har gjorts en första bedömning av jurister att det rör sig om brott? Det är pengar som går till annan kriminell verksamhet.

Nu blir hon så där statsrådsmässig igen. 

– Vi behöver se en ökad samverkan mellan myndigheter, men för att det ska fungera måste vi underlätta informationsutbytet.

Men också lite jurist.

– En svårighet är att vi har och ska ha höga beviskrav i Sverige, det kan göra att olika myndigheter kan komma till olika slutsatser. Om du har en dödsolycka och Arbetsmiljöverket kommer fram till att det är ett företag som brustit i sina rutiner och det ändå läggs ner av åklagare, kan det ha att göra med att det är olika bevisbörda för olika instanser.

Minimilöner svår nöt att knäcka

Juristen i henne har också redan fått ärva frågan om minimilönedirektivet.

– Vi har påbörjat arbetet att implementera det i lagstiftningen. Jag har fått sätta mig in i vad direktivet innebär och vad det innebär för den svenska modellen.

Det tog ett tag innan hon meddelade att den svenska regeringen kommer att stötta Danmark i deras talan i EU-domstolen. 

– Det är en svår fråga. Jag som jurist har det perspektivet ska man gå till domstol måste man göra en noga analys vad som händer om man förlorar en sådan process.

Paulina Brandberg är ansvarig för elva myndigheter.

Uppdelningen mellan henne och Johan Pehrson blev ganska självklar menar hon.

– Johan är ju även integrationsminister och jag har ju erfarenhet vad gäller människoexploateringsärenden. Lite förenklat kan man säga att Johan ser till så att fler människor kommer i arbete. Jag ser till så att de som är i arbete har det bra på jobbet.

Och jämställdhetsfrågorna handlar inte bara om det jobb vi gör på våra arbetsplatser, menar hon. 

– Jag är väldigt glad att vi på senare tid fått en ökad debatt kring det obetalda hemarbetet. Jag tror att det är en väldigt viktig pusselbit i helheten.

Kombination av stress hemma och på jobbet

– Många av de som blir utbrända, jag tror att det är en kombination av stress i hemmet och på jobbet och att man känner att man inte räcker till någonstans. 

– Det är en fråga om värderingar och normer och hur människor lägger upp sitt liv och vad kan man som politiker göra åt det?  

Hon svarar själv på sin egen fråga:

– Jag tror att man genom politiska beslut kan hjälpa till att förflytta normer. Vår föräldraförsäkring med det vi lite slarvigt kallar ”pappadagar” hjälper till att förskjuta normer. Det är mer självklart att pappor är hemma längre i dag. 

Men hon konstaterar också att det behövs nya tag och att pandemin påverkat jämställdhetsarbetet på ett negativt sätt. 

– Löneskillnaderna mellan män och kvinnor ökar plötsligt. Det är extra viktigt att titta på orsaken till detta. 

När det gäller föräldraförsäkringen hänvisar hon till Tidöavtalet och att regeringen till se över de dagar båda föräldrar kan vara lediga. 

Hur går det för dig själv att få ihop livspusslet i din nya roll?

– Det har varit en omställning så klart. Under de här månaderna har min man tagit ett stort ansvar. Jag har två barn och det är absolut viktigt för mig att kunna få tid till dem.

– En åtgärd jag tror har hjälpt till är rut-avdraget i en situation där två föräldrar vill kunna göra karriär. Det är klart att det blir mindre tid för hem och hushåll och den tid man är ledig vill man gärna vara med barnen. Det är en viktig jämställdhetsåtgärd, även om jag förstår att alla inte har möjligheten.

SD vill avskaffa diskrimineringslagen. Kommer det bli så?

– Så har inte jag uppfattat det. Jag har inte uppfattat det som att de vill ta bort våra diskrimineringsgrunder, utan lägga till politisk åskådning, vilket finns i andra länder. 

Hon betonar att det inte finns något sådant förslag från regeringen nu. 

– Det viktiga är att vi inte ska ta bort de befintliga diskrimineringsgrunder vi har. 

Kommer Jämställdhetsmyndigheten läggas ned?

– Det finns inga planer i dag på att avveckla den. Däremot kommer jag se över arbetsformerna så att de arbetar mer mot hedersrelaterat våld och förtryck och våld i nära relation. Det är inte att de inte gör det, man kan lyfta de områdena mer. 

Hur ska ni få in utrikesfödda kvinnor på arbetsmarknaden då? Ni skär ju ner på arbetsmarknadsprogram som Arbetsförmedlingen menat varit lyckade?

– Jag och Johan Pehrson är helt överens om att när det gäller utrikesfödda kvinnor är det en otroligt viktig åtgärd att få in dem på arbetsmarknaden. Det är en prioriterad jämställdhets- och integrationsåtgärd. 

– Vi tittar på olika sätt för att få den här gruppen närmare arbetsmarknaden. Vi tror att språket är en nyckel. 

– I vår budget satsar vi 20 miljoner kronor för att genom organisering i utsatta områden ge den gruppen större egenmakt och komma närmare arbetsmarknaden.

Och till sist, omställningsstudiestödet. Hur ser regeringen egentligen på det? Ska det främst vara till för arbetsgivarna, eller för individen?

– I grunden är det till för att människor ska må bättre och arbeta med det de tycker om som får dem att bli bra. Man spenderar så mycket tid på jobbet. Det är en folkhälsofråga att man trivs på sitt jobb. 

Och om du själv fick ta del av omställningsstudiestödet då?

– När jag valde att bli jurist valde jag mellan jurist och journalistik. Det finns vissa likheter i det grävande arbetet. Och när jag fick skriva på Expressens ledarsida så är det så klart ett sätt att påverka samhället. Så det är nog det som ligger närmast till hands.