Redan i mars 2018 kom den dåvarande regeringen och arbetsmarknadens parter överens om att införa så kallade etableringsjobb. Upplägget skiljer sig från andra subventionerade anställningar på så sätt att staten betalar en ersättning direkt till individen, i stället för att arbetsgivaren betalar lön till arbetstagaren och sedan får ersättning från staten.
Efter initiativet 2018 har frågan dragits i långbänk. Först krävdes ett godkännande av EU-kommissionen eftersom åtgärden innefattar ett statligt stöd. Sedan kom en ny skrivning i januariavtalet om att även företag utan kollektivavtal skulle kunna få etableringsjobb. Den lösningen är numera avskriven och kollektivavtal kommer att krävas.
Nu är det upp till politiken att se till att etableringsjobben kommer på plats så snart som möjligt, och vi förväntar oss att regeringen gör det.
”Avgörande för att få långtidsarbetslösa i jobb”
I december förra året enades sedan Svenskt Näringsliv, Unionen och LO om en preciserad uppgörelse om etableringsjobben. I samband med det förklarade arbetsmarknadsministern Johan Pehrson att åtgärden var avgörande för att få ”fler långtidsarbetslösa och nyanlända i jobb”.
Därefter har ärendet stått still. Christoffer Heimbrand, pressekreterare åt arbetsmarknadsministern, förklarar att Johan Pehrson inte vill uttala sig i frågan just nu och att det inte finns något nytt att säga i sak.
– Processen fortskrider, men det finns ingen tidsplan. För att kunna införa etableringsjobb krävs också vissa förordningsändringar, säger Christoffer Heimbrand. Däremot vill han inte kommentera om det finns andra saker som satt käppar i hjulet.
Indexering ger ökad kostnad
Mattias Dahl, vice vd på Svenskt Näringsliv, konstaterar även han att frågan har fastnat på departementet, men har ingen mer kommentar.
Från Unionens uttrycker man sig mer otålig.
– Nu är det upp till politiken att se till att etableringsjobben kommer på plats så snart som möjligt, och vi förväntar oss att regeringen gör det, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef Unionen.
Adnan Habibija, utredare på LO, menar att regeringen kan ha hakat upp sig på att parterna kommit överens om att både löne- och bidragsdelen i etableringsjobben ska indexregleras och följa den allmänna löneutvecklingen.
– I annat fall skulle etableringsjobben i huvudsak hamna i låglönesektorer, men vi vill att åtgärden ska används bredare och i fler branscher. Det är parterna överens om.
Det som enligt Habibija gör frågan om indexreglering känslig är att den innebär en ökad kostnad. Det kan finansdepartementet ha motsatt sig, men det är inte en uppgift som kan bekräftas.
Klartecken så småningom
Martin Wästfelt, Unionen, berättar att Unionen under våren, tillsammans med arbetsmarknadens övriga parter, deltagit i diskussioner med arbetsmarknadsdepartementet och Arbetsförmedlingen om hur etableringsjobben ska kunna införas. Även Adnan Habibija understryker att frågan trots allt har flyttats framåt. Han tror också regeringen så småningom kommer att ge klartecken.
– Kostnaderna är trots allt inte så stora.
Om regeringen ger grönt ljus blir nästa steg att parterna ska sluta branschvisa avtal om etableringsjobben. Troligen kommer vissa branscher att gå före andra. Konstruktionen öppnar även för avtal som bara gäller för delar av branscher.